Anders Olsson – författare

Våren 1986 gick Anders Olsson och Pia Svensson sista terminen på Journalisthögskolan i Göteborg. Bara några dagar efter att statsminister Olof Palme mördades fick de en fråga från Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg om att kartlägga arbetet på sex av landets nyhetsredaktioner, minut för minut, timme för timme, som en del av institutionens medieforskning.

På två veckor intervjuade de sextio journalister som arbetade den ödesdigra natten: på Arbetet, Sydsvenskan och Kvällsposten i Malmö och på Expressen, Hallands Nyheter och Borås Tidning. Samtliga tidningar lyckades få med den mest dramatiska nyheten i landets historia i alla eller åtminstone några av sina upplagor.

I ett längre efterord berättar Bo Bernhardsson hur Arbetet rapporterade och bedrev nyhetsarbetet om Palmemordet. Det handlar inte minst om den hatpropaganda som Olof Palme utsattes för och som utgjorde bakgrund till mordet. En tidsbild som också blir en kommentar till det hat och de hot som sprids i dagens digitala offentlighet.

"Jag har nästan fyrtio år efteråt talat med några av dem på Arbetet som gjorde jobbet då. Jag har också bytt några ord med Ingvar Carlsson som fick lov att ta över partiledarskapet och statsministerrollen när Palme mördats. Samtalen och den här texten handlar inte om vem som mördade Olof Palme – men om stämningar och kampanjer som kan ha bidragit till mordet, oberoende av vem som höll i vapnet."

ur Bo Bernhardssons efterord

Längtar du efter att se bönesvar och uppleva bönens verkliga kraft? I Bönens kraft delar Anders Olsson med sig av praktiska nycklar för att förvandla ditt böneliv från en slentrianmässig vana till ett kraftfullt redskap som kan förändra både din vardag och din omgivning. Med en varm och jordnära ton visar han hur tydliga böneämnen, uthållighet och en förväntan på Guds svar kan göra bön till en levande kraft i ditt liv.

Boken är fylld med personliga berättelser och konkreta exempel från författarens egen resa bland annat hur tydliga böneämnen i hans församling ledde till verkliga bönesvar. Olsson belyser vikten av att sätta specifika mål i bönen och att dokumentera sina böneämnen i en bönejournal. Genom att skriva ner sina böner och följa upp svaren stärks tron och förväntan på att Gud verkar konkret i våra liv.

Bönens kraft är en inspirerande vägledning för alla som längtar efter att fördjupa sin relation med Gud och se verklig förändring genom bön. Boken passar lika bra för den enskilda läsaren som för smågrupper och församlingar som vill växa tillsammans i bön och tro. Med praktiska råd och bibliska principer är detta en bok som uppmuntrar till ett liv där bönen blir en naturlig och kraftfull del av vardagen.

Anders Olsson är pastor, författare och församlingsplanterare. Han är gift med Camilla och har tillsammans med henne utvecklat kyrkor i snart 40 år. De har rest mycket i Skandinavien och förkunnat Guds ord och uppmuntrat ledare att tro på växande kyrkor. Han har tre vuxna barn som alla varit med på resan att se kyrkor blomstra.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.