Anders Olsson – författare

Våren 1986 gick Anders Olsson och Pia Svensson sista terminen på Journalisthögskolan i Göteborg. Bara några dagar efter att statsminister Olof Palme mördades fick de en fråga från Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg om att kartlägga arbetet på sex av landets nyhetsredaktioner, minut för minut, timme för timme, som en del av institutionens medieforskning.

På två veckor intervjuade de sextio journalister som arbetade den ödesdigra natten: på Arbetet, Sydsvenskan och Kvällsposten i Malmö och på Expressen, Hallands Nyheter och Borås Tidning. Samtliga tidningar lyckades få med den mest dramatiska nyheten i landets historia i alla eller åtminstone några av sina upplagor.

I ett längre efterord berättar Bo Bernhardsson hur Arbetet rapporterade och bedrev nyhetsarbetet om Palmemordet. Det handlar inte minst om den hatpropaganda som Olof Palme utsattes för och som utgjorde bakgrund till mordet. En tidsbild som också blir en kommentar till det hat och de hot som sprids i dagens digitala offentlighet.

"Jag har nästan fyrtio år efteråt talat med några av dem på Arbetet som gjorde jobbet då. Jag har också bytt några ord med Ingvar Carlsson som fick lov att ta över partiledarskapet och statsministerrollen när Palme mördats. Samtalen och den här texten handlar inte om vem som mördade Olof Palme – men om stämningar och kampanjer som kan ha bidragit till mordet, oberoende av vem som höll i vapnet."

ur Bo Bernhardssons efterord

Längtar du efter att se bönesvar och uppleva bönens verkliga kraft? I Bönens kraft delar Anders Olsson med sig av praktiska nycklar för att förvandla ditt böneliv från en slentrianmässig vana till ett kraftfullt redskap som kan förändra både din vardag och din omgivning. Med en varm och jordnära ton visar han hur tydliga böneämnen, uthållighet och en förväntan på Guds svar kan göra bön till en levande kraft i ditt liv.

Boken är fylld med personliga berättelser och konkreta exempel från författarens egen resa bland annat hur tydliga böneämnen i hans församling ledde till verkliga bönesvar. Olsson belyser vikten av att sätta specifika mål i bönen och att dokumentera sina böneämnen i en bönejournal. Genom att skriva ner sina böner och följa upp svaren stärks tron och förväntan på att Gud verkar konkret i våra liv.

Bönens kraft är en inspirerande vägledning för alla som längtar efter att fördjupa sin relation med Gud och se verklig förändring genom bön. Boken passar lika bra för den enskilda läsaren som för smågrupper och församlingar som vill växa tillsammans i bön och tro. Med praktiska råd och bibliska principer är detta en bok som uppmuntrar till ett liv där bönen blir en naturlig och kraftfull del av vardagen.

Anders Olsson är pastor, författare och församlingsplanterare. Han är gift med Camilla och har tillsammans med henne utvecklat kyrkor i snart 40 år. De har rest mycket i Skandinavien och förkunnat Guds ord och uppmuntrat ledare att tro på växande kyrkor. Han har tre vuxna barn som alla varit med på resan att se kyrkor blomstra.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

During 2000 many operators paid extremely high sums of money for 3G licenses in a number of European countries, supposing a potential corresponding and balancing revenue from mobile services in the new frequency band. Obviously today the licenses are questionable. Consequently, suppliers and operators were forced to reduce their international work force.  What are the underlying reasons? Since the true rate and level of development was hardly foreseen by anyone, the picture is complex, including factors such as psychology and belief in a new economy. It is immediately clear that the end user impact has been severely under-estimated. It is also clear that the expected development has and is happening, with more speed than expected, and continues to be complemented with solutions such as wireless LANs. This book treats the paradigm shift from a number of angles: user needs and demands, deregulation of telecom and the convergence between telecommunications, data communications and the media industry, the service plan, service implementation, QoS, and Security.

Understanding Changing Telecommunications focuses on the overall principles and context of the new telecommunications world rather than on high-level technical descriptions in order to aid the understanding and development of the next generation of telecom networks. e.g. multimedia over IP and 3G.

Essential reading for staff with operators and providers involved in the telecom networks, especially management, planning and design, development, integration and training, as well as Business analysts and investors keen to understand the current state of the Telecom industry.

Gunnar Björling, 1887-1960, är en av 1900-talets mest säregna och nyskapande svenska författare. Hans betydelse som föregångare kan inte överskattas, men trots det har det hittills inte funnits någon övergripande presentation och analys av hans verk. I Att skriva dagen ger Anders Olsson för första gången en bild av hela detta egensinniga författarskap, från Vilande dag, 1922, fram till Du går de ord, 1955.

Den väldiga korrespondensen och det rika handskriftsmaterialet är en stomme, men det är poeten Gunnar Björling som står i centrum. Med utgångspunkt i en bred framställning av hans tidigt utvecklade livsfilosofi beskrivs en rad viktiga teman, som dagen, ljuset, platsen och tystnaden. Också Björlings språkliga tekniker analyseras, som fragmentet, grotesken, tilltalet och ordsammansättningen. Men den röda tråden i denna stort upplagda och starkt fängslande studie är Björlings poetiska hänförelse, hans konst att beskriva dagen och det förhöjda ögonblicket.

I Den okända texten ställer Anders Olsson två framträdande skolor inom den samtida litteraturkritiken mot varandra: hermeneutiken med rötter i antiken och hos kyrkofäderna, och Derridas dekonstruktion, med en av sina utgångspunkter hos Nietzsche. Han söker en väg mellan, och bortom, två ytterligheter - å ena sidan ett sätt att läsa som söker en enda sammanhängande tolkning av ett litterärt verk, och å andra sidan en läsning som är så öppen att den inte blir meningsskapande. Som en röd tråd genom boken löper också Paul Celans dikter, som utgör en veritabel probersten för varje litterär tolkningsmodell.

I essän ''Ekelunds hunger'' tar Anders Olsson ett nytt grepp på Vilhelm Ekelunds författarskap. Utgångspunkten är Ekelunds gåtfulla övergivande av lyriken, som sammanfaller med en omskakande händelse i diktarens liv. Övergången till den mycket speciella aforismkonst han ägnar resten av sitt liv innebär i Olssons läsning ett steg från melankoli till hunger.

I alla tider har litteraturen i vissa ögonblick ställts inför det radikalt osägbara, upplevelser av personlig kris, anförvanters och älskandes död, ofattbar ondska eller tvivel på att livet har någon mening. Att det är osägbart har inte hindrat författare att uttrycka det, som tystnad, stumhet , förtvivlan eller bävan. I den moderna litteraturen har det utvecklats en tradition av "poetisk nihilism" som härrör ur ett utbrett tvivel på den kristna gudens existens och livets mening. En rad diktare har använt ordet "Intet" för att uttrycka sin skräck inför livets grundlöshet, men också för att närma sig en ny religion i mystikens tecken. Här finns en pendelrörelse, där ytterligheterna påverkar varandra: lika litet som nihilismen återfinns i ren form, lika sällan framträder mystiken opåverkad av tvivel och förlorad idealitet.

I en stort upplagd studie följer Anders Olsson denna tradition via en serie läsningar av enskilda diktare. Boken börjar med att teckna såväl nihilismens rötter i romantiken som mystikens renässans och det nyväckta intresset för Mäster Eckhart ägnas stor uppmärksamhet. Den filosofiska nihilismen hos Kierkegaard, Schopenhauer och Nietzsche berörs, och därefter följer kapitel om Baudelaire, Mallarmé, Rilke, Wallace Stevens samt negationens diktare inom den svenskspråkiga litteraturen: Södergran, Diktonius, Ekelöf, Mirjam Tuominen, Vennberg och Birgitta Trotzig. Boken avslutas med en betraktelse över den samtida poesin utifrån exemplet Paul Celan.

Anders Olsson är både litteraturvetare och lyriker, och det märks verkligen i Läsningar av INTET. Det är en lärd och levande studie som man läser lika mycket för att lära sig mer om ett stort antal mycket betydande författare som för att komma nära en existentiell problematik som vi aldrig blir färdiga med.

Anders Olssons mest kända litteraturvetenskapliga arbeten är Ekelöfs nej och Att skriva dagen, den första stora studien av Gunnar Björlings verk.

... Jag ser på så sätt en linje i denna bok, som löper från pärm till pärm, och som kan anges med termerna motsägelse, energi, konflikt. Plötsligt talar Lear genom Ekelöf, Ekelöf genom Lear, och tragedins offerstruktur ger sig till känna genom Noréns penna ... Och blindheten, blindheten, vad vill den mig, vad vill den oss ...? (Ur inledningen)

Anders Olsson (född 1949) är författare, litteraturforskare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Han ingick på 1980-talet i gruppen kring tidskriften Kris och är även verksam som kritiker, främst i Dagens Nyheter.

fragment brottstycke; ofullbordat stycke (Bonniers svenska ordbok)

Fragmenttanken är sedan ett par decennier starkt närvarande i samtidens litteratur, bildkonst och filosofi, inte minst i Sverige.   I sin brett upplagda och perspektivrika bok sätter Anders Olsson in det poetiska fragmentet i ett större historiskt sammanhang: från renässansens intresse för fragmentet som estetisk idé över romantikernas lansering av fragmentet som en egen litterär genre till det nära sambandet mellan fragment och aforism under 1800- och 1900-talen. Därefter kan han följa hur aforismen blir till lyrik hos Vilhelm Ekelund och Gunnar Björling, och i närläsningar av Bengt Emil Johnson, Katarina Frostenson och Ann Jäderlund visar han hur betydelsefull fragmentets roll är i samtida svensk poesi. I ett avslutande kapitel reflekterar han över den obegriplighetsdebatt som åtföljt en rad av bokens författarskap, från Friedrich Schlegel till Ann Jäderlund.

Upplysande och klargörande om dagens svenska lyrik av en av landets främsta litteraturvetare!

Suckar, suckar äro Elementet,

I vars sköte Demiurgen andas.

Så inleds Erik Johan Stagnelius sena dikt ”Suckarnes Mystär”, den mäktigaste gestaltningen av melankolin som allomfattande Weltschmerz i svensk litteratur. Men vad betyder dessa suckar, där allt i skapelsen har sin boning, och vilken roll har de i författarskapet?

En inträngande studie i exilens och landsflyktens roll för den moderna litteraturen, med perspektiv bakåt till antiken. Förhållandet mellan migration och nationallitteratur är centralt för hur det skönlitterära skrivandet utvecklas och bedöms och mycket av det intressantaste som händer i dag (och i morgon) sker i denna brytpunkt. Berörda författare är Ovidius, James Joyce, Samuel Beckett, Djuna Barnes, Witold Gombrowicz, Vladimir Nabokov, Nelly Sachs, Paul Celan, W G Sebald, Franz Kafka, m fl.

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.