Pia Svensson – författare
480 kr
Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?
Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.
Anknytning och socialt arbete är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.
Sagt om boken:
”Boken är mycket omfattande och de cirka 500 sidorna ger en utomordentligt genomgripande kunskap om skilda aspekter av anknytning. Figurer och myckna exempel gör texten ytterst överskådlig. De studenter på socionomprogrammet som får möjlighet att ha boken som kurslitteratur kan glädjas, liksom yrkesverksamma socionomer och andra som kommer i kontakt med frågor där kunskap om anknytning är viktig att ha.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2025
262 kr
Våren 1986 gick Anders Olsson och Pia Svensson sista terminen på Journalisthögskolan i Göteborg. Bara några dagar efter att statsminister Olof Palme mördades fick de en fråga från Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg om att kartlägga arbetet på sex av landets nyhetsredaktioner, minut för minut, timme för timme, som en del av institutionens medieforskning.
På två veckor intervjuade de sextio journalister som arbetade den ödesdigra natten: på Arbetet, Sydsvenskan och Kvällsposten i Malmö och på Expressen, Hallands Nyheter och Borås Tidning. Samtliga tidningar lyckades få med den mest dramatiska nyheten i landets historia i alla eller åtminstone några av sina upplagor.
I ett längre efterord berättar Bo Bernhardsson hur Arbetet rapporterade och bedrev nyhetsarbetet om Palmemordet. Det handlar inte minst om den hatpropaganda som Olof Palme utsattes för och som utgjorde bakgrund till mordet. En tidsbild som också blir en kommentar till det hat och de hot som sprids i dagens digitala offentlighet.
"Jag har nästan fyrtio år efteråt talat med några av dem på Arbetet som gjorde jobbet då. Jag har också bytt några ord med Ingvar Carlsson som fick lov att ta över partiledarskapet och statsministerrollen när Palme mördats. Samtalen och den här texten handlar inte om vem som mördade Olof Palme – men om stämningar och kampanjer som kan ha bidragit till mordet, oberoende av vem som höll i vapnet."
ur Bo Bernhardssons efterord