Anders Broberg – författare

Anknytning i praktiken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Anknytningsteorin anses idag vara den viktigaste psykologiska teorin för att förstå hur människor hanterar närhet, omsorg och självständighet i relationer. Här beskrivs klinisk späd- och småbarnspsykologi, föräldraskap och familjeliv samt hur forskare och kliniker kan mäta anknytningstrygghet hos barn, ungdomar och vuxna. Författarna redogör utförligt för hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa i olika åldrar, samt diskuterar psykoterapi utifrån ett anknytningsperspektiv.

Detta är den fristående fortsättningen på Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer (2006).

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom psykologi, medicin, psykiatri, psykoterapi, socialt arbete, barnhälsovård och skola.

Innehåll

1. Inledning 2. Anknytning ur ett familjeperspektiv 3. Klinisk spädbarnspsykologi 4. Anknytningsbaserade interventioner i späd- och  småbarnsfamiljer 5. Anknytningsmätning under barndomen 6. Desorganiserad/desorienterad anknytning 7. Psykopatologi i barn- och ungdomsåren ur ett anknytningsperspektiv 8. Att bedöma anknytningstrygghet hos äldre ungdomar och vuxna 9. Anknytning och psykopatologi hos vuxna 10. Anknytningsteori och psykoterapi11. Anknytning, religiositet och andlighet 12. Avslutande synpunkter

Anknytningsteorin är en av de viktigaste teorierna om nära relationer. Den beskriver betydelsen av tidiga anknytningserfarenheter för den fortsatta utvecklingen av nära känslomässiga relationer under barndom, tonår och vuxenliv.

Denna andra utgåva av grundboken Anknytningsteori tar upp den senaste anknytningsforskningen och beskriver hur anknytningen utvecklas från vaggan till graven. Den är grundligt reviderad och utökad med bland annat flera uppdaterade kapitel från Anknytning i praktiken, exempelvis om desorganiserad anknytning, anknytningsbedömningar i olika åldrar samt anknytningsbaserade interventioner. Nya kapitel som tillkommit behandlar bland annat genetik och kultur. Boken ger således en heltäckande och aktuell presentation av anknytningsteorin och flera av dess tillämpningar.

Anknytningsteori är skriven för studerande och yrkesverksamma inom psykologi, psykiatri, socialt arbete, pedagogik, medicin och till vidareutbildningar i psykoterapi.

Anders Broberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han har även lång erfarenhet av kliniskt arbete medbarn och familjer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Han forskar om barns utsatthet för våld i sin familj och hur man i utredningar kan förbättra möjligheten för barn att berätta om sin situation och det våld de bevittnat och/eller själva varit utsatta för.

Pia Risholm Mothander är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, docent och f.d. universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon föreläser och medverkar i media som barnpsykologisk expert.

Pehr Granqvist är professor i utvecklingspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och certifierad utbildare i Anknytningsintervjun. Han har drivit många forskningsprojekt kring anknytning och leder en forskagrupp som studerar anknytning i olika åldersgrupper ur utvecklings-, social- och religionspsykologiska samt kliniska perspektiv. Han har publicerat en bok om anknytning och religion för ett internationellt förlag och skrivit kapitel på samma tema för två utgåvor av The Handbook of Attachment. Han har också haft en ledande roll i skrivandet av internationella konsensusartiklar kring praktiska tillämpningar av anknytningsteori.

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?

Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.

Anknytning och socialt arbete är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.

Sagt om boken:

”Boken är mycket omfattande och de cirka 500 sidorna ger en utomordentligt genomgripande kunskap om skilda aspekter av anknytning. Figurer och myckna exempel gör texten ytterst överskådlig. De studenter på socionomprogrammet som får möjlighet att ha boken som kurslitteratur kan glädjas, liksom yrkesverksamma socionomer och andra som kommer i kontakt med frågor där kunskap om anknytning är viktig att ha.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2025

I Klinisk barnpsykologi beskrivs barns psykiska ohälsa som en avvikelse från den förväntade utvecklingen, snarare än som väsensskild. Hur barnet utvecklas beror på samspelet mellan barnets medfödda egenskaper och omgivningens svar på barnets behov och personliga uttryckssätt.

Bokens första del ger grundkunskaper kring barns utveckling och hur den kan komma på avvägar. Författarna berättar hur man kan förebygga, upptäcka, utreda och behandla psykiska besvär hos barn, där familjen och omgivningen spelar en viktig roll.

Bokens andra del förmedlar aktuell kunskap om de vanligaste barnpsykologiska problemen upp till 12 års ålder bland annat depression, adhd och separationsångest – grundat i diagnossystemen DC:0-3R och DSM-5. Förekomst, uppkomst, orsak, utredning och behandling beskrivs och många kliniska exempel ger inblick i hur problemen kan yttra sig och påverka barnet och dess familj.

Detta är en grundligt reviderad andra utgåva som innehåller flera nyskrivna kapitel om bland annat hjärnan, genetik, psykisk ohälsa hos små barn (0–3) och kulturella aspekter.

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar och barn är mycket betydelsefullt.

Författarna lyfter fram den forsknings- och praktikbaserade kunskap som vårdpersonal har mest nytta av. Med ett tillgängligt språk och många exempel beskriver de föräldrablivandets psykologi, hjärnans utveckling, anknytning, temperament och känsloreglering. Sedan följer mer tillämpade kapitel om barnuppfostran, familjeliv och förskola samt om vardagssituationer som föräldrar ofta söker hjälp för. Därefter beskrivs samhällets förebyggande stöd. Boken tar även upp särskilda utmaningar, till exempel för tidigt födda barn eller barn med allvarliga medicinska problem, samt föräldrar med egna psykosociala svårigheter. Avslutningsvis skildras vårdpersonalens behov av stöd för att kunna utföra sina uppgifter.

Boken är skriven för studerande eller verksamma inom mödra- och barnhälsovård, barnsjukvård och habilitering. Även yrkesföreträdare inom socialtjänst och förskola kan ha nytta av boken, liksom föräldrar. I början av varje kapitel formuleras lärandemål enligt Högskoleverkets rekommendationer.

Maria Lindh, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, har bidragit med ett vårdperspektiv och många fallexempel. Malin Broberg, leg. psykolog, har medverkat med sin kunskap om familjer med barn som har funktionsnedsättningar.

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre

första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb

och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar

och barn är mycket betydelsefullt.

Pia har varit på förskolan i någon månad och är en försiktig flicka. Hon tycker om sin pedagog Karin, men känner sig ännu inte helt trygg med henne. Föräldrarna kommer därför till förskolan i god tid varje morgon, så att de har tid att finnas med i bakgrunden en liten stund medan Karin återknyter kontakten med Pia. När Pia känner sig trygg med Karin är hon redo att börja leka med de andra barnen.

Anknytning i förskolan visar att trygga relationer med pedagoger i förskolan är en förutsättning för utveckling och lärande, särskilt för de yngre barnen. Tryggheten gör att de kan slappna av och ägna sig åt lek och utforskande. Men hur skapas trygga relationer till pedagogerna i förskolan?

Författarna förklarar grunderna i anknytningsteori och visar med många exempel hur denna kunskap kan användas i förskolans vardag, som vid introduktion, hämtning, samling, lek och vila. De beskriver även hur barns temperament påverkar barnens samspel med andra barn och pedagoger i förskolan.

Denna nya utgåva är anpassad till förskolans läroplan (Lpfö 18) och uppdaterad med ny forskning.

Anknytning i förskolan är skriven för blivande och verksamma pedagoger som arbetar med de yngsta barnen i förskolan, men även för föräldrar och andra intresserade.

Malin Broberg är leg. psykolog och professor i psykologi. Hon disputerade 2004 på en avhandling om föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar. Under 2023 blir Malin rektor för Göteborgs universitet.Birthe Hagström är förskollärare, speciallärare och fil.dr i pedagogik. Hon disputerade år 2010 på avhandlingen ”Kompletterande anknytningsperson på förskola”. Birthe är en flitigt anlitad föreläsare.Anders Broberg är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Han är professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han är bland annat författare till Anknytningsteori (2020).