Carina Burman – författare

April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden.

Carina Burman har skrivit åtskilligt om Rom och utgav 2023 "Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor". "Döden tar semester" är en femtiotalsdeckare i Maria Langs och Agatha Christies efterföljd, för nostalgiker, Italienälskare och historieintresserade.

Augusti 1956 och värmebölja i Rom. Efter en bussresa med mordiska komplikationer har deckarrecensenten Florrie Granat stannat kvar i staden. Här umgås hon mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. En kamrat från studietiden introducerar henne i en grupp arkeologer, där mysterier tycks frodas. Hennes Watson från bussresan, adjunkt Georg Brandt, dyker upp när sällskapet gör en utflykt till en etruskisk utgrävning. Så blåser sciroccon upp, och plågade av den heta vinden ställer hennes nya vänner till det rejält. Ond bråd död drabbar dem, och Florrie får användning för sin skarpa slutledningsförmåga. "Bittert, amore" är en deckare i Christies och Langs efterföljd och den andra fristående delen i Carina Burmans serie om Florrie."Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ."Cecilia Hagen, Expressen

"Underhållande och livsbejakande, en kärleksförklaring till Rom, det italienska köket och, inte minst, det goda vinet." - Aftonbladet

"Jag föll pladask för ”Döden tar semester” som är första delen i den här pusseldeckarserien med italiensk touch som utspelas på 1950-talet. Nu faller jag ännu hårdare för del två med den snyggt klingande titeln ”Bittert, amore”. [...] Bara att läsa och njuta!" - Nerikes Allehanda

"Påskekrimsmys ... när signora Burman återvänder till 50-talets Rom för ännu en klatschigt klämmig pusseldeckare full av solsken, tidsfärg och sensuella personbeskrivningar." - Dagens Nyheter

April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden.

Carina Burman har skrivit åtskilligt om Rom och utgav 2023 "Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor". "Döden tar semester" är en femtiotalsdeckare i Maria Langs och Agatha Christies efterföljd, för nostalgiker, Italienälskare och historieintresserade.

Staden myllrade omkring honom. Vattenkuskar, soldater och pigor trängdes med grevinnor, tullsnokar och notarier, solen blänkte i kyrkspiror och sabelfästen. Vart man gick anade man hamnens närvaro med saltlukt, höga master och främmande språk. Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795) lämnade sällan Stockholm. Men han var en gudabenådad poet, och i sin märkliga sångsamling Fredmans epistlar skapade han en hel värld.

Carina Burman har gjort sig känd som stilsäker biograf. Nu skildrar hon Bellman med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Bellman. Biografin är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? 

I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet?

Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Tilldelad priset för Årets Fackbok av Svenska Deckarakademin 2023.

Deckardrottningar är inget nytt. Den brittiska deckarens guldålder domineras av bland andra Dorothy L. Sayers och Agatha Christie, i Sverige har vi Maria Lang och Kerstin Ekman. Carina Burman berättar personligt, roligt och kunnigt om brittiska och svenska deckarförfattarinnor - de världsberömde, de bortglömda, de älskade och de högst tveksamma.

Den unga svenskan Malin kommer som au pair till en akademisk småbarnsfamilj i Cambridge, samtidigt som en medelålders svensk antropolog anländer för att gästforska vid ett av stadens college. Båda möter en ny och exotisk värld. Malin är för första gången hemifrån och ska ta ansvar för både små barn och sig själv, tackla frihetens krav och lockelser och bli vuxen. GG har flytt sin krisartade tillvaro i Sverige, men tycks hamna ur askan i elden: innanför collegemurarna försiggår mystiska intriger med dödlig utgång, mot en bakgrund av uråldriga ceremonier med rötter i tradition och historia.

Malins och GG:s vägar korsas allt oftare, i denna brokiga antropologiska komedi där man ena stunden tror sig läsa en deckare av klassiskt engelskt snitt för att i nästa dras in i en virvel av förvecklingar som kunde höra hemma hos Alice i Underlandet.

Augusti 1956 och värmebölja i Rom. Efter en bussresa med mordiska komplikationer har deckarrecensenten Florrie Granat stannat kvar i staden. Här umgås hon mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. En kamrat från studietiden introducerar henne i en grupp arkeologer, där mysterier tycks frodas. Hennes Watson från bussresan, adjunkt Georg Brandt, dyker upp när sällskapet gör en utflykt till en etruskisk utgrävning. Så blåser sciroccon upp, och plågade av den heta vinden ställer hennes nya vänner till det rejält. Ond bråd död drabbar dem, och Florrie får användning för sin skarpa slutledningsförmåga. "Bittert, amore" är en deckare i Christies och Langs efterföljd och den andra fristående delen i Carina Burmans serie om Florrie."Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ."Cecilia Hagen, Expressen

"Underhållande och livsbejakande, en kärleksförklaring till Rom, det italienska köket och, inte minst, det goda vinet." - Aftonbladet

"Jag föll pladask för ”Döden tar semester” som är första delen i den här pusseldeckarserien med italiensk touch som utspelas på 1950-talet. Nu faller jag ännu hårdare för del två med den snyggt klingande titeln ”Bittert, amore”. [...] Bara att läsa och njuta!" - Nerikes Allehanda

"Påskekrimsmys ... när signora Burman återvänder till 50-talets Rom för ännu en klatschigt klämmig pusseldeckare full av solsken, tidsfärg och sensuella personbeskrivningar." - Dagens Nyheter

Spelplatsen är London 1851, året för den stora världsutställningen. Tillsammans med en walesisk polisinspektör går den svenska succéförfattarinnan på jakt efter sin sköna sällskapsdam, som försvunnit bland Londons trånga gränder. Där möter hon tiggare och slinkor, konstnärer och societetsskönheter, alla aktörer i den moderna storstadens spel av dunkla drifter och växlande begär. Men vem är ond, vem är god? Vem är man, vem är kvinna?Med fladdrande kjolar banar tant Euthanasia väg på de gator, där Sherlock Holmes skulle vandra först en mansålder senare.

Självupptagen, taktlös och oemotståndlig gör Euthanasia Bondeson i Babylons gator (2004) entré på den svenska deckarscenen. Serien med lärda, intelligenta och spännande deckare fortsätter med Vit som marmor (2006) och Hästen från Porten (2008).Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Den radikala societetsdamen Fredrika Bremer (1801-1865) introducerade den moderna romanen i Sverige. Hon kastade också loss ur den instängda hemaidyllen och vände sig i sina reseskildringar mot den stora världen. Hon blev en internationell pionjär, inte bara inom litteratur och kvinnosak, utan också inom filantropi, fredsarbete och liberal samhällsdebatt. Härigenom blev hon en av den svenska historiens viktigaste och mest uppmärksammade kvinnor.

Bremer. En biografi är en inspirerad berättelse om en ovanlig människa och hennes samtid. Skildringen, som utkom första gången 2001, är gedigen, mångsidig och byggd på nytt arkivmaterial. Romanförfattaren och forskaren Carina Burman tecknar här den okonventionella Bremers privata och offentliga liv.

Tiden: Ungefär nu. Platsen: Visby. Ämnet: Kärlek. Självfallet kärlek. Mitt i livet finner sig de fyra berättarna drabbade av kärlekens omvälvande och besvärande makt. Vem hade trott att montessoriförskolan och rotaryklubben kunde ställa till det så i föräldrars och karriäristers liv? I denna ömsom allvarliga, ömsom komiska samtidsroman skildar Carina Burman med stilsäker finess livsval, otrohet, dagdrömmar, vardagstristess, depressioner, tonåringar och småbarn. Kärleksroman är en modern sedeskildring från rockmusikens, dataspelens och deckarnas tidevarv.

"Carina Burmans nya är en elegant och medryckande thriller."Göteborgs-Posten

Bästsäljarförfattaren och amatördetektiven Euthanasia Bondeson är i Rom, lika rättfram och frågvis som i Babylons gator. Året är 1852. Latin, arkeologi och italiensk mat är hennes senaste passioner, och bland svenska konstnärer och kosmopolitiska arkeologer visar hon sig i lika skiftande skepnader som förr.Om Londonäventyret ställde henne inför frågor om fattigdom, fördomar och lastbarhet ger den eviga staden anledning att fundera över skönheten, konsten och döden. Här möter hon det förflutna, både antiken och sina egna ungdomsår. Och gamla gudar träder in i handlingen – skaldeguden själv, den bleke och sköne, den alltid lika skarpskjutande Amor och så förstås Döden. Allt är upplagt för en ny, lärd, intelligent och spännande deckare med Euthanasia Bondeson.

Huvudbok i Böckernas Klubb

Om Babylons gator

"...Carina Burmans romaner är också fyllda av humor och skarpsyn. Hon, eller hennes gestalter, ger gärna slängar både åt sin och vår samtid. När vi läser får vi en dubbelspegling av tiden och historien. Det vi ser är inte endast dem som var utan också oss." Arne Johnsson, Bergslagsposten.

"Babylons gator är en helt oemotståndlig roman, full av doftande - ibland stinkande - tidsatmosfär, och lika full av spänning och charm." Karl G Fredriksson, Jury.

Självupptagen, taktlös och oemotståndlig gör Euthanasia Bondeson entré på den svenska deckarscenen. Spelplatsen är London 1851, året för den stora världsutställningen. Tillsammans med en walesisk polisinspektör går den svenska succéförfattarinnan på jakt efter sin sköna sällskapsdam, som försvunnit bland Londons trånga gränder. Där möter hon tiggare och slinkor, konstnärer och societetsskönheter, alla aktörer i den moderna storstadens spel av dunkla drifter och växlande begär. Men vem är ond, vem är god? Vem är man, vem är kvinna?Med fladdrande kjolar banar tant Euthanasia väg på de gator, där Sherlock Holmes skulle vandra först en mansålder senare.

Carina Burman har gjort sig ett namn som skicklig pastischör av äldre tiders språk och stämningar. Hon debuterade 1993 med romanen Min salig bror Jean Hendrich, som handlade om skalden Kellgren. Den följdes av Den tionde sånggudinnan (1996), Cromwells huvud (1998) och Islandet (2001). 2001 publicerade hon sin stora biografi över Fredrika Bremer efter att tidigare ha givit ut Bremers brev (1996).

Inte ens i den syriska öknen kan succéförfattarinnan Euthanasia Bondeson gömma sig undan äventyrligheter. Hon möter mystiska resenärer, tvivelaktiga poliser och tillmötesgående haremsdamer – men ingen av dem förmår förbrylla så som Djinn, den oförlikneliga arabhästen.Återigen utreder Euthanasia Bondeson ett försvinnande. Spåren leder till den myllrande storstaden Konstantinopel, på gränsen mellan väst och öst. Det är mars 1853, och den nyfikna författarinnans svärmeri för antiken måste stå tillbaka för den alltmera påträngande politiken. Under andningspauserna mellan överfall och utredningar görs också förvånande upptäckter inom erotiken. Våren 2007 hyllades Carina Burman av en enig kritikerkår för K.J. en biografi över Klara Johanson. Med sin ironiska ton och sin historiska insikt har de två tidigare böckerna om Euthanasia Bondeson, Babylons gator (2004) och Vit som marmor (2006) fyllt ett tomrum i den svenska deckarutgivningen. Hästen från Porten (2008) är Carina Burmans sjunde roman.

Uppsala 1909. En ung kvinnlig litteraturforskare slår vad med sin professor. Lyckas hon inte spåra upp något intressant arkivmaterial om en av våra första kvinnliga författare, Sophia Elisabeth Brenner (1659-1730), 'den svenska Sappho', kommer hennes forskningskarriär att gå åt pipan och hon kanske får gifta sig och slå sig ner på landsorten som lektor, men går det vägen kommer den akademiska världen att ligga för hennes fötter. Forskningarna leder docent Elisabeth Gran och hennes båda väninnor Thea och Choice runt Europa vid tiden för första världskrigets utbrott. Vad vi inte får veta om arkivgömmor i Berlin och Vatikanen, om resandets vedermödor på tåg och båt och om hanterandet av snörliv är inte värt att veta. Och när sedan vadet avgörs i S:t Petersburg under pågående revolution har vår hjältinna med hjälp av chifferskrift och hemliga manuskript kommit ett hittills okänt tvåhundra år gammalt kvinnosaksförbund på spåren. Carina Burman uppmärksammades för sin debut 'Min salig bror Jean Hendrich'.

Under ett storslaget julfirande i dagarna tre år 1799 på bruksherrgården Ransäter i värmländska Bergslagen möter läsaren en bredaxlad ung man med ett blått och ett brunt öga, som snart ska gifta sig med en flicka från hembygden som kan sätta rågdeg och stöpa ljus. Men Ödet griper in: smärta, glädje och starka känslor väntar. Det är den blivande skalden, historikern och kompositören Erik Gustaf Geijer som har den ena huvudrollen i det romantiska äventyr som långt senare skildras i en brevväxling mellan en tysk friherrinna och en ung svensk författarinna.   Dags för scenbyte. Uppsala, lärdomens och ungdomens stad, våren 1816. Det är här allt sker. Det är här Geijer möter den omvittnat vackra och vittra Amalia von Helvig. Akademiska föreläsningar och litterära salonger där samtidens kända gestalter dyker upp: Malla Silfverstolpe och Atterbom bland andra. Islossning och muntra utfärder i omgivningarna. Och ett himlastormande svärmeri, men också stor sorg.    Islandet är Amalias historia, berättad av hennes syster. Det är en roman om minnen och drömmar, om Värmland och Uppsala, om hur det kalla Sverige möter Europa.

Carina Burman debuterade 1993 med en roman om Johan Henric Kellgren, Min salig bror Jean Hendrich.

En märklig procession kom gående genom småstadens gator. Det var de nybakade studenterna, med ena foten i rännstenen och den andra på trottoaren. Men konstigast var att en av dem var flicka – en späd, kortklippt tös med klarblå ögon och pincené på näsan.

Klara Johanson (1875-1948) gick gärna i täten – som hemstadens första kvinnliga student, som tidig studentska i Uppsala, som tidningsanställd litteraturkritiker och som en av Sveriges första öppet lesbiska kvinnor. Hon föddes i postdiligensernas tid, genomlevde två världskrig och dog när folkhemmet var ett faktum. Som essäist är hon svåröverträffad, inte bara genom sin skarpa, glasklara stil utan också genom sin intelligenta humor. Som människa var hon en sällskaplig enstöring, hemma i tidens kvinnliga nätverk, men mest tillfreds i bokrummet, bland de eviga följeslagarna. Endast hennes hetsiga kärleksaffärer bröt det litterära lugnet.

KJ har ibland kallats författarnas författare. Ändå är hon idag så gott som okänd. ”Vem är Klara Johanson?” lär universitetsfolket ha frågat redan när hon på tjugotalet föreslogs till ett hedersdoktorat. Carina Burman kommer nu äntligen med svaret.

Författaren och akademiledamoten Johan Henric Kellgrens historia berättas här av hans bror och hans älskarinna. I fiktiva minnesanteckningar framträder bilden av Jean (som han kallas) som levnadsglad, begåvad och med utpräglat fruntimmerstycke. Det handlar om hans uppväxt i Västergötland, hans studietid i Åbo och om hans karriär i Stockholm. Dialogen är tidstypisk och personbeskrivningarna träffsäkra. Här frestas med god mat i eleganta miljöer; puder och moucher; villiga pigor och pilska grevinnor; syfilis och lungsot - 1700-talet kort sagt. Carina Burman, född 1960, disputerade 1988 i Uppsala på en avhandling om ''Vältalaren Johan Henric Kellgren''. Min salig bror Jean Hendrich är Carina Burmans skönlitterära debut och är en underhållande och nästan sann roman om en nationalskalds kärleksliv.

Staden myllrade omkring honom. Vattenkuskar, soldater och pigor trängdes med grevinnor, tullsnokar och notarier, solen blänkte i kyrkspiror och sabelfästen. Vart man gick anade man hamnens närvaro med saltlukt, höga master och främmande språk. Skalden Carl Michael Bellman (1740–1795) lämnade sällan Stockholm. Men han var en gudabenådad poet, och i sin märkliga sångsamling Fredmans epistlar skapade han en hel värld.

Carina Burman har gjort sig känd som stilsäker biograf. Nu skildrar hon Bellman med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Bellman. Biografin är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.

"Två saker har jag velat här i livet: skriva långa dikter och få ett litet barn. I ingetdera har jag ännu lyckats"

Anna Charlotta von Stapelmohr, gift Schröderheim, är kär väninna till Bellman och uppskattad vid hovet – eller var, tills hennes vassa tunga förpassade henne ut i kylan. Nu är det 1790 och hon tecknar ner sina minnen. Kvick, litterär och ironisk målar hon upp sitt liv med familj och vänner, kärlekar och fiender.

God natt Madame är en roande, sorglig och nästan sann roman om en kvinna, som inte lät sig begränsas.

"Två saker har jag velat här i livet: skriva långa dikter och få ett litet barn. I ingetdera har jag ännu lyckats"

Anna Charlotta von Stapelmohr, gift Schröderheim, är kär väninna till Bellman och uppskattad vid hovet – eller var, tills hennes vassa tunga förpassade henne ut i kylan. Nu är det 1790 och hon tecknar ner sina minnen. Kvick, litterär och ironisk målar hon upp sitt liv med familj och vänner, kärlekar och fiender.

God natt Madame är en roande, sorglig och nästan sann roman om en kvinna, som inte lät sig begränsas.

Tilldelad priset för Årets Fackbok av Svenska Deckarakademin 2023.

Deckardrottningar är inget nytt. Den brittiska deckarens guldålder domineras av bland andra Dorothy L. Sayers och Agatha Christie, i Sverige har vi Maria Lang och Kerstin Ekman. Carina Burman berättar personligt, roligt och kunnigt om brittiska och svenska deckarförfattarinnor - de världsberömde, de bortglömda, de älskade och de högst tveksamma.

April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden.

Carina Burman har skrivit åtskilligt om Rom och utgav 2023 "Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor". "Döden tar semester" är en femtiotalsdeckare i Maria Langs och Agatha Christies efterföljd, för nostalgiker, Italienälskare och historieintresserade.

April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden.

Carina Burman har skrivit åtskilligt om Rom och utgav 2023 "Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor". "Döden tar semester" är en femtiotalsdeckare i Maria Langs och Agatha Christies efterföljd, för nostalgiker, Italienälskare och historieintresserade.

Lista på medverkande i boken hänvisas till textutgåvan.

Augusti 1956 och värmebölja i Rom. Efter en bussresa med mordiska komplikationer har deckarrecensenten Florrie Granat stannat kvar i staden. Här umgås hon mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. En kamrat från studietiden introducerar henne i en grupp arkeologer, där mysterier tycks frodas. Hennes Watson från bussresan, adjunkt Georg Brandt, dyker upp när sällskapet gör en utflykt till en etruskisk utgrävning. Så blåser sciroccon upp, och plågade av den heta vinden ställer hennes nya vänner till det rejält. Ond bråd död drabbar dem, och Florrie får användning för sin skarpa slutledningsförmåga. "Bittert, amore" är en deckare i Christies och Langs efterföljd och den andra fristående delen i Carina Burmans serie om Florrie."Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ."Cecilia Hagen, Expressen

"Underhållande och livsbejakande, en kärleksförklaring till Rom, det italienska köket och, inte minst, det goda vinet." - Aftonbladet

"Jag föll pladask för ”Döden tar semester” som är första delen i den här pusseldeckarserien med italiensk touch som utspelas på 1950-talet. Nu faller jag ännu hårdare för del två med den snyggt klingande titeln ”Bittert, amore”. [...] Bara att läsa och njuta!" - Nerikes Allehanda

"Påskekrimsmys ... när signora Burman återvänder till 50-talets Rom för ännu en klatschigt klämmig pusseldeckare full av solsken, tidsfärg och sensuella personbeskrivningar." - Dagens Nyheter

Inte ens i den syriska öknen kan succéförfattarinnan Euthanasia Bondeson gömma sig undan äventyrligheter. Hon möter mystiska resenärer, tvivelaktiga poliser och tillmötesgående haremsdamer – men ingen av dem förmår förbrylla så som Djinn, den oförlikneliga arabhästen.Återigen utreder Euthanasia Bondeson ett försvinnande. Spåren leder till den myllrande storstaden Konstantinopel, på gränsen mellan väst och öst. Det är mars 1853, och den nyfikna författarinnans svärmeri för antiken måste stå tillbaka för den alltmera påträngande politiken. Under andningspauserna mellan överfall och utredningar görs också förvånande upptäckter inom erotiken. Hästen från Porten (2008) ingår tillsammans med Babylons gator (2004) och Hästen från porten (2006) i en serie lärda, intelligenta och spännande deckare.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

En kulturgärning ... Sakprosa när den är som bäst.

DN

En bok av Carina Burman är inte bara en litterär händelse av rang - den är också en upplevelse.

Dala-Demokraten

KVINNAN är Ellen Rydelius (1885-1957). Journalist, översättare, guideboksförfattare, Uppsalastudent, ensamstående mor.

STADEN är Rom - den eviga och evigt föränderliga.

BOKEN är Ellen Rydelius klassiska guidebok Rom på 8 dagar (1927), ett pionjärverk i sin genre som under trettio års tid utkom i tio upplagor.

Av detta skapar Carina Burman en berättelse om en viktig period i den svenska kvinnans, den svenska turismens och den italienska huvudstadens historia. Också bokens författare är mångårig Romresenär. I denna bok speglas hennes egen kärlek till staden.

Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap. Hon har skrivit tre uppmärksammade biografier - över Fredrika Bremer (2001), Klara Johanson (2007) och Gösta Ekman d.ä. (2011). Dessutom har hon publicerat åtta romaner. Rom är hennes favoritstad.

Ellen Rydelius (1885-1957) var journalist och översättare. Hon översatte bl.a. Dostojevskijs verk. Framför allt var hon dock guideboksförfattare och publicerade omkring femton resehandböcker. Rom var hennes favoritstad.

Det var på tiden att Rydelius fick sin levnadstecknare.

Aftonbladet

En tät, läsvärd, elegant och annorlunda skildring av staden Rom och några av dess besjungare.

BTJ

Vi romantiska resenärer är på så många sätt en kulturgärning. Dels för att den lyfter fram ett författarskap som varit i stort sett bortglömt, trots att så många svenskar leddes genom Rom och Paris av Ellen Rydelius guideböcker under ett halvt sekel. Dels för att Burman gör det med en sådan omsorg om de villkor som formade Rydelius liv och skrivande ... Vi romantiska resenärer är alltså en biografi i det lilla formatet som på samma gång förmedlar viktig kulturhistoria, också om staden Rom ... Och så är den förstås, eftersom det är Carina Burman, en oändligt välskriven förmedling av gedigen forskning. Sakprosa när den är som bäst.

Moa Matthis, Dagens Nyheter

En charmfull berättelse om en viktig period i den svenska kvinnans och den svenska turismens historia ... mycket trevlig läsning.

Thomas Almqvist,  Skånska Dagbladet

En bok av Carina Burman är inte bara en litterär händelse av rang - den är också en upplevelse. Nästa gång jag åker till Rom så ska självklart både Rom på 8 dagar och Vi romantiska resenärer med ... Jag uppskattar att Carina Burman ofta i sina böcker plockar fram driftiga, begåvade kvinnor - men bortglömda. De har inte fått sina rättmätiga platser i litteraturhistorien - bara för att de är kvinnor. Därför kommer de inte heller med i dagens litteraturundervisning ... Så hennes böcker är dubbelt viktiga!

Yvonne Gröning, Dala-Demokraten

En källa att ösa ur ... Okej, så vem har koll på sin Ellen Rydelius? Ingen? ... Som tur är, har litteraturforskarna koll. De kan prägla historieskrivningen, se till att kvinnliga konstnärskap inte slutar i fällan av att vara glimtar på sin samtidshimmel, små stjärnbloss, perfekta kryddor - men inga maträtter som liksom hamnar på menyn. Jag kan inte stå ut med att den enda kvinnliga nittonhundratalsförfattare svenskar har koll på i alla lägen är Astrid Lindgren. Och andra måste dammas av, återupptäckas: wow, Bang var faktiskt en betydande röst i sin samtid! ... Carina Burman har tecknat ett härligt slags biografi över Ellen Rydelius, en av Sveriges främsta resehandboksförfattare. Under trettio år, mellan 1927 och 1957, gavs hennes pionjärverk Rom på 8 dagar ut i tio upplagor. Hennes status som modernt "guideboksorakel" sammanföll med att turismen ökade och att medelklassen växte i Sverige. Det var en nyvaken grupp resenärer som kanske sökte just det slags förtroliga röst som Ellen Rydelius skrev fram i sina texter. Kändes det tryggt att ha henne med på resan? Burman visar att stilen var viktig, den hade ett vi-tilltal, en blick som låg nära läsaren och som slingrade sig genom staden, till synes oplanerat men mer systematiskt än man kunde tro.

Elin Cullhed, Upsala Nya Tidning

Livsmod och livsaptit, reslust och kulturell nyfikenhet tycks ha satt sin prägel på hennes liv från studenttiden och framåt och själv karakteriserade hon sig som nomad. I sin samtid ingick hon i sammanhang och nätverk där idag mer kända namn rörde sig, bland annat de kvinnliga journalister som ibland kallas Ligan, eller Pennskaften efter Elin Wägners roman. Bokens egentliga huvudperson må vara Rom - och nog låter Rydelius och Burman den eviga staden tona fram med sina egenheter och lockelser - men åtminstone för min del är det i alla fall Ellen Rydelius som framstår som mest engagerande. Inget dåligt betyg i den konkurrensen!

Carina Lidström, Svenska Dagbladet