Brottslighet och kriminologi

Den prisbelönta och sanna historien om en av Sveriges största finansskandaler. 

Londons bankkvarter, sommaren 1997. En brittisk lord och ett par unga män från Sverige kliver in på ett kontor. Några knapptryck senare har börsbolaget Trustor tömts på en halv miljard kronor. Ett av de största ekobrotten i svensk historia är ett faktum.

Trustorhärvan är en nervkittlande thriller från verkligheten, där journalisten Gunnar Lindstedt följer pengarna och de snillrika uppläggen med luftfakturor och offshorebolag – från Stureplans salonger och bulvaner på Bahamas, till lyxyachter och champagneorgier i Saint-Tropez.

Gunnar Lindstedts granskning är idag en modern klassiker, och ligger bland annat till grund för TV4:s stora dramasatsning Golden Boys. När den här ges ut i uppdaterad utgåva, med förord av SVT:s Uppdrag Gransknings Axel Gordh Humlesjö, framstår Trustorhärvan som skriven direkt för vår tid. Småsparare och myndigheter förs fortfarande bakom ljuset, medan fifflande finansmän hyllas som hjältar av en ny generation på jakt efter rikedom och status.

Välskrivet, spännande och personligt visar Trustorhärvan både girighetens och journalistikens makt, och hur en välplanerad bluff kan avslöjas bit för bit.

Gunnar Lindstedt är en av Sveriges främsta journalister och författare. Han har en bakgrund på Svenska Dagbladet och Veckas Affärer, och belönades 1998 med Stora journalistpriset för sitt avslöjande av Trustorhärvan.

Trustorhärvan är en nyutgivning av den tidigare utgivna Svindlande affärer.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. En ny socialtjänstlag har trätt i kraft den 1 juli 2025, som bland annat ålägger kommunerna att särskilt arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga. Kommunerna har fått en utökad rättslig grund för kamerabevakning. Skolorna har fått nya förutsättningar för tillträdeskontroll och undersökning av elevernas väskor. Polisen har fått nya tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för mycket allvarliga brott. Antalet myndigheter och andra som ålagts anmälningsskyldighet till socialnämnd när ett barn misstänks fara illa har utökats. Vissa ändringar i LVU och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård gällande vård vid särskilda ungdomshem har genomförts. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har eller misstänks ha begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord.

Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor.

I Döden är en man granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie Det svenska styckmordet som visats under vintern 2024 på SVT.

PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering.

"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."Per Olov Enquist, Expressen

"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med." Jan Guillou, Aftonbladet

När en man massmördade människor med utländsk bakgrund på SFI-skolan Campus Risbergska bedyrade både polisen och politiker direkt att dådet inte var ideologiskt.

I denna djupt personliga bok skriven månaderna efter massakern skildrar Nicolas Lunabba våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i modern tid.

Det är en text om blatteprekariatet, om att vara förälder i Sverige. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut en viss grupp av människor som problemet.

"Mästerligt" Dagens Nyheter

"Det är en stark och gripande skildring av utvalda samhällsfenomen och politiska resonemang. Läsare som är intresserade av beskrivningar och analyser av vår samtid i ett litterärt format kommer att glädjas av boken. Den är ett viktigt tidsdokument och säkerligen ett centralt inslag i kommande samhällsdebatter." BTJ, Maria Fridstjerna

"Lunabbas text är inte ett reportage så mycket som en anklagelseakt, en kärnfull J'accuse av komprimerad vrede över 115 sidor. (...) I Inte din statsminister berättar han med nerv och precisa bilder om hur rasismen och kulturkriget känns för de miljoner svenskar som är måltavlor." Sydsvenskan

"Lunabba skriver personligt men i sin personliga berättelse ger han en röst åt två miljoner i Sverige med invandrarbakgrund." Flamman

"Det är en mycket, mycket stark skildring." SVT Kulturnyheterna

"En furiös uppgörelse med politiker, polisen och medier." Svenska Dagbladet

"Det är inte heller brandtalen som gör honom till en unik röst, utan den långsamt glödande gestaltningen av vardagens smärta och tvivel." Dagens Nyheter

"En brännande samtidsskildring om rasismen och våldet, med en skarp blick mot media och polisen och politikens ansvar för landets förfall." Arbete

"Om jag hade en skola är det den här vi skulle studera. En viktig och mäktig bok." Monika Fagerholm  

"I boken påminns vi med brutal uppriktighet om de människor som fallit offer för den strukturella rasism som grott och som fått fäste." Arbetarbladet

"Nicolas Lunabba är sedan flera år tillbaka en av Sveriges mest intressanta och skickliga författare, vilket han återigen visar i nya boken." Gellert Tamas

"en högst personlig skildring av vad repressiv politik och rasistiska tongångar på högsta politiska nivå får för konsekvenser, dels en redogörelse över ett samhälle som genom decennier saknat både vilja och förmåga att förstå och hantera högerextremt våld." Socionomen

"Jag kunde inte slita mig Den är otroligt välskriven. Man blir oerhört gripen." Daniel Suhonen

"En viktigare bok har sällan skrivits." Ölandsbladet

Det första som händer Amanda Hällsten när hon börjar som kriminalreporter på Aftonbladet är att hon kontaktas av en person från Foxtrotnätverket: Tja, ring mig.

Det ska komma att fortsätta. Hon är då endast 28 år, har endast jobbat som i journalist i tre år och ska komma att ha en av de värsta gängkriminella i telefonen varje dag. Detta är mitt i den tid som medierna kallade svarta september, den period då det skedde mord, våldsdåd, skjutningar och sprängningar nästan varje dag, ibland flera våldsamma händelser om dagen.

Det blir krig nu är bland annat en berättelse om att vara kriminalreporter och vara i tjänst nästan dygnet runt, åka från skjutning till skjutning, från sprängning till sprängning, från mord till mord, följa de gängkriminellas utspel i sociala medier – men också att träffa människorna som bor i grannhusen, de anhöriga till de skjutna, de som ibland inte haft någonting med gängkriminaliteten att göra. Men Amanda träffar inte bara dem. Hon träffar också tonåringarna som rekryteras till uppdragen och deras anhöriga, hon intervjuar socialarbetare, lärare och poliser.

Amanda Hällstens sitter i reporterbilen mitt i den gängkriminella tryckvågen som drar över Sverige från sommaren 2023 till idag, men tappar aldrig fokus på samhället och möter alla inblandade: gängledarna, människorna som drabbas, musikerna, rättssamhället som på olika sätt försöker stävja kriminaliteten, politikerna och de på fältet som räddar barnsoldaterna ur de kriminellas klor. Hon upptäcker hur kriminaliteten går genom alla samhällsklasser – det är inne att vara kriminell.

Amanda Hällstens Det blir krig nu är en rapport från ett slagfält – men det är också en djupt personlig skildring av att vara ung reporter och kastas in ett gängkrig som har få motsvarigheter i världen.

"Hon skriver med en journalistisk säkerhet vilket gör boken lättillgänglig. (...) Det blir krig nu är en mycket läsvärd bok om gängkriminalitet och en kriminalreporters vardag." BTJ, Daniel Gustavsson

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan.

Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet – från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård – präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet.

Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering.

I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” granskas – vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som ”penal populism” och ”den straffande vändningen” och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier.

Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle.

Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

I Mörkerspår följer läsaren polisinspektör Simon Häggström och hans kollegor i arbetet som spanare på Sveriges bakgator. De gör razzior på sexbiografer och strippklubbar i Stockholm, träffar unga kvinnor som säljer sig både via sugardating och via sidor som Onlyfans. I boken träffar vi även männen som köper sex och som till varje pris vill undvika att avslöjas. Jakten på hallickarna och sexköparna är brutal, i deras ljusskygga värld kan vad som helst hända. Boken inkluderar även nytt unikt fotomaterial ur författarens eget arkiv som inte tidigare visats.

SIMON HÄGGSTRÖM är författare och polisinspektör vid Stockholmspolisen. Sedan 2008 har han arbetat som polis med inriktning mot prostitution och människohandel. Fackböckerna Skuggans lag kom 2016 och Nattstad 2017. Han romandebuterade 2019 med Flickorna som sprang. Hans böcker har sålt i ca 200 000 exemplar.

»Redan nu är det lika bra att säga som det är: boken är briljant! Häggström kan konsten att skriva fram berättelser som griper tag och väcker känslor« BTJ, Betyg 5 av 5

I Inuti ­laby­rinten beskrivs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

Boken som har blivit mycket uppmärksammad och hyllad utkom första gången 1995 på författarnas eget förlag Grimur. Sedan dess har den utkommit i fyra upplagor. Inför 40-årsdagen av mordet publicerar Karneval förlag boken på nytt.

År 2025 utgav Karneval förlag Den hemliga alliansen: Palmemordet och Stay Behind av Kari Poutiainen som ett komplement till Inuti labyrinten.

Sagt om Inuti labyrinten:

»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt, Dagens Nyheter

»Boken liknar en forskningsrapport men kan läsas som en pusseldeckare: ­för­bluf­fande lättläst och försedd med pedagogiska kapitelresuméer för trög­fat­tade.« Lars Linder, Dagens Nyheter

»Jag tror inte att Inuti labyrinten skulle kunna överträffas av någon vitbok.« Elving Gruvedal, f.d. kriminalkommissarie och kriminaltekniker, Polistidningen

»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist, Expressen

»Inuti labyrinten är det första seriösa försöket att konkret, detalj för detalj, klar­lägga det faktiska förloppet av mordutredningens mest vitala avsnitt. Bokens analys och redovisning av detaljfakta överträffar med bred marginal de officiella utredningar som företagits av två kommissioner, juristkommissionen och Edenmankommissionen.« Jörn Svensson, f.d. ledamot av Edenmankommissionen

» ... en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete måste tas på allvar av var och en som vill bilda sig en uppfattning om vad som faktiskt hänt.« Professor Hans-Gunnar Axberger, f.d. justitieombudsman och ledamot av Marjasinkommissionen, Dagens Nyheter

»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander, journalist och författare

Ultras är de mest extrema fotbollsfansen, de skyr varken våld eller lagbrott. Men nu har läktarna intagits av något som gör även dem rädda: maffian.

"Penningflödet kring fotbollen ökade, och när penningflödet ökar i Italien leder det ofrånkomligt till att maffian dyker upp och vill ha sin del av kakan." - ur boken

De kallas ultras – de mest passionerade av alla fotbollsfans. De värdesätter lojalitet, gemenskap och oberoende, och ser sig som klubbarnas själ. I Italien har de så stort inflytande att till och med klubbdirektörerna lyssnar på dem. Men deras fanatiska engagemang leder också till våld där människor skadas eller dör.

Efter pandemin dök en ny, farligare aktör upp på läktarna i Italien: maffian. Den hade upptäckt ultrasgruppernas makt, och ville ta den.

Maffiaexperten Anton Monti gräver djupt i den italienska fotbollen och visar hur ultras uppstod, hur maffian infiltrerade supporterkulturen, och vad som nu står på spel. Kommer ultras kunna hålla fast vid sina värderingar och sin kultur? Eller är maffians växande inflytande ett ofrånkomligt faktum?

Anton Monti är uppvuxen i Rom och verksam som fackboksförfattare. Han skriver om italiensk politik, historia och organiserad brottslighet och är en av Nordens mest insatta röster i maffiafrågor.

I Polisförhör – Metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad såväl vad gäller forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisvetenskap och arbetar på Institutionen för polisiärt arbete vid Fakulteten för samhällsvetenskaper på Linnéuniversitetet. Hans forskning är främst inriktad på polisförhör med misstänkta för grova brott, tillförlitlighetsbedömningar, informationsflöde och mänskliga rättigheter i utredningsprocessen. Ola har bakgrund som polis och fritidspedagog. 

Gängkriminaliteten har blivit en tragisk del av vår vardag.

Dagligen fylls både traditionella och sociala medier av chockerande nyheter om gängens våldsamma verksamhet.

Gangsterrap har gått från subkultur till mainstream och belönas med priser, medan alltför många – både pojkar och flickor – dras in i dessa destruktiva miljöer. Gängens ledare, långt borta från gatorna, styr sin kriminalitet genom mellanhänder och krypterade appar, och kriminalpolitiken präglas av krav på hårdare straff och ökad kontroll.

Denna bok erbjuder en unik och forskningsbaserad genomgång av gängens verklighet och deras kriminalitet. Det är den första svenska boken som, på ett lättillgängligt sätt, sammanfattar både nationella och internationella studier, och ger konkreta exempel från verkligheten. Boken svarar på viktiga och angelägna frågor: Vad är ett gäng? Vilka ingår i gängen? Var finns de? Vad gör de? Hur tar man sig in i och ut ur ett gäng? Och hur kan vi som samhälle bäst förebygga gängkriminaliteten?

Men boken ska inte ses som ett slutgiltigt svar. För bara några år sedan var gängen synliga på gatorna – nu lever de, precis som vi, i en global och digital tidsålder. Så ser nutiden ut, och framtiden får vi bara spekulera i.

Den här boken riktar sig till en bred målgrupp. Den är värdefull för studenter på gymnasiet, högskola och universitet, samt för yrkesverksamma inom skolor, kommuner, kriminalvård, polis och andra samhällsaktörer – och givetvis för alla som vill förstå mer om denna växande utmaning i vårt samhälle.

FörfattarnaDavid Sausdal är docent i sociologi vid Lunds universitet och har en doktorsexamen i kriminologi från Stockholms universitet. Hans primära forskningsområden och intressen rör gängkriminalitet, gränsöverskridande brottslighet, polisväsendet och övervakning. Sausdal undervisar både universitetsstudenter i kriminologisk teori och metod samt poliser och andra praktiker. Han är dessutom en ofta anlitad expert i media samt i skapandet av policyunderlag.

Erik Hannerz är docent i sociologi vid Lunds universitet. Hans primära forskningsområden rör avvikelse, brott, försök till ordning och framför allt subkulturella gruppers användning av staden och sociala medier. Hans undervisning täcker kriminologi, sociologi och etnografi. Hannerz är även en flitigt anlitad föreläsare kring frågor som rör unga, kultur, utanförskap och aktivering.

Emil Arvidson (förord) är författare och journalist. Han arbetar även med ung journalistik, där han engagerar unga i att berätta sina egna historier och förstå världen genom media. Emil fokuserar på samhällsfrågor och kultur med en nyanserad och kritisk blick.

För 30 år sedan publicerade Kari Poutiainen, ­till­sam­mans med sin bror Pertti Poutiainen, den uppmärksammade ­boken Inuti laby­rinten. I den beskrevs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

Nu återkommer Kari Poutiainen med ännu en bok i ­ämnet: Den hemliga alliansen. Här presenteras nya ­uppgifter som pekar på att Olof Palme eliminerades av den ­hemliga armén Stay Behind. Motivet var att radikalt förändra ­Sveriges säkerhetspolitiska inriktning.

Kari Poutiainen är fysiker. Han har ­tidigare arbetat som matematik- och fysiklärare och bedrivit forskarstudier i teo­re­tisk elementarpartikelfysik vid Stockholms ­universitet. För närvaran­de studerar han spinor­repre­sentationer av Lorentzgruppen.

Sagt om Inuti labyrinten:

»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt

»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda ­genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist

»... en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete.« Hans-Gunnar Axberger

»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna ... Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander

”Statsministermordet är ett mästarprov.”

Dagens Nyheter

"Det här är det bästa som har skrivits om Palmemordet."

Leif GW Persson

”Det bästa som skrivits i ämnet. Utmärkt lektyr för den som bara vill läsa en enda bok om mordet på Olof Palme.”

Jan Guillou, Aftonbladet

När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?

Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.

Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?

Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Innehåller ett nyskrivet efterord av författaren.

Många män som sitter inlåsta i svenska fängelser känner att deras människovärde drastiskt har minskat. De upplever att de inte har något värde i allmänhetens ögon. Annica Carlsson Bergdahl har djupintervjuat 16 män som sitter i fängelse. De är i åldrarna 22 till 61 år, dömda till mellan två års och livstids fängelse. Situationen i Sverige är att fängelseplatserna mångdubblats och straffen blir allt längre. Men mycket sällan pratas det om kriminalvård och om hur en människa ska komma ut bättre utrustad för en anpassning till samhället. I denna intervjubok berättar männen om att sitta inspärrade, om varför det blev som det blev, om våldet, brotten, missbruket, om vuxensamhället som svek, om kriminalpolitikens allt inhumanare agenda.

Annica Carlsson Bergdahl, författare och journalist, bosatt i Göteborg, har utgivit en rad uppmärksammade böcker med social inriktning, senast Jag är en människa. Kvinnor i fängelse, Vi som arbetar med våra kroppar, tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson, och tidigare bl.a. Killar och Tjejer.

Pernilla är en helt vanlig trebarnsmamma i en helt vanlig familj – och hennes son Alfred är ett helt vanligt barn. Tills han inte är det längre.

När Alfred hamnar i allt större problem med kriminalitet och droger sätter Pernilla hela sitt liv på paus för att hjälpa honom. Sakta men säkert dras familjen in i en kaotisk spiral, och plötsligt kretsar allting i deras tillvaro kring Alfred. En natt griper polisen honom för inblandning i narkotikaaffärer med ett av Sveriges mest ökända gäng, och en tanke börjar gro hos Pernilla: Jag är medberoende till en kriminell.

I Älskade jävla unge är en mammas skildring av hur maktlös man är som förälder när inte enbart kärleken räcker till. Och hur man, mitt i kampen för att rädda sitt barn, tvingas inse att man kanske först måste rädda sig själv.

*

Pernilla Pernsjö bor i en färgglad lägenhet i Stockholm. Hon trivs bäst i skugga och mindre sällskap, och anser att livets storhet finns i de små ögonblicken.

Vilka oönskade handlingar vill vi egentligen kriminalisera? När har vi uppnått en lagom mängd kriminalitet? Detta är grundläggande frågor som måste ställas i alla samhällen. Strävar vi efter att skapa ett gott samhälle måste vi också ställa oss frågan om det finns andra lösningar än straff.

Med talrika och tankeväckande exempel från skilda samhällen och tidsepoker påvisar Nils Christie att den enklaste påföljden, straffet, inte automatiskt leder till ett bättre och tryggare samhälle.

Kriminalitet finns inte, menar Christie. Det som finns är handlingar som ges olika betydelse i olika samhällen och situationer. Vissa ses som goda och andra onda. Onda handlingar ses självklart inte alltid som kriminalitet, utan som dåliga, irriterande, förkastliga eller syndiga. Om ett barn tar pengar ur sina föräldrars plånbok, tycker vi inte att barnet är kriminellt. En av anledningarna till detta är att vi känner barnet. Om samma barn skulle polisanmälas och hamna inom socialtjänst eller kriminalvård, så är risken stor att barnet ”stämplas” och i värsta fall blir kriminell, menar Christie. Man kan göra en jämförelse med kung Midas; allt han rör vid blir guld, på samma sätt är det med polis- och rättsväsendet - allt de rör vi blir kriminalitet.

Har kriminaliteten ökat? Christie tycker att frågan är irrelevant eftersom vad som uppfattas som kriminellt är beroende av sociala, kulturella och politiska omständigheter. Han har i stället två andra frågeställningar: Vad ligger bakom ökningen eller minskningen av handlingar som uppfattas som oönskade eller förkastliga, och hur kan förekomsten av dessa handlingar påverkas? Och vad är det som får oönskade handlingar att framstå som kriminalitet, och i vilka sammanhang och samhällen dominerar kriminaliteten och den kriminella över det som andra kallar oönskade handlingar?