NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024 Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp? När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga. I Flickan och ättikan berättar journalisten Maria Rydhagen hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.* Maria Rydhagen är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. En ny socialtjänstlag har trätt i kraft den 1 juli 2025, som bland annat ålägger kommunerna att särskilt arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga. Kommunerna har fått en utökad rättslig grund för kamerabevakning. Skolorna har fått nya förutsättningar för tillträdeskontroll och undersökning av elevernas väskor. Polisen har fått nya tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för mycket allvarliga brott. Antalet myndigheter och andra som ålagts anmälningsskyldighet till socialnämnd när ett barn misstänks fara illa har utökats. Vissa ändringar i LVU och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård gällande vård vid särskilda ungdomshem har genomförts. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har eller misstänks ha begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. I Barnsoldater går Evin Cetin bortom statistiken, och berättar om ett samhälle som har misslyckats med att skydda sina mest sårbara.Hon låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld. "Låt mig klargöra en sak redan från början: Alla måste läsa den här boken. Alla." Dagens Arena"En oundgänglig bok." Ingalill Mosander, Senioren "Den som till äventyrs fortfarande ser gängkriminaliteten som en isolerad sak, något för de där därborta, kommer efter att ha läst den här boken ha en helt annan bild." Aftonbladet "Det är så sällan vi alls får höra såna här vittnesmål inifrån." Expressen * Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat. Jens Liljestrand är författare och journalist. Tillsammans har de tidigare skrivit boken Mitt ibland oss.

Där sitter han till slut, fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö.I en bur. På andra sidan av ett skottsäkert glas. Han ser hur hon tittar på vakterna i skottsäkra västar som står några steg bakom buren. Hur hon tittar på mannen med handen på sitt vapen tre steg från henne. Alltid redo.Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, delstaten som avrättar fler fångar än tvåan Oklahoma, trean Virginia, fyran Florida, femman Missouri och sexan Alabama på listan tillsammans. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross suttit här och väntat på att dö, för att sona det dubbelmord han dömdes för 2002. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas."Det enda jag har bett om är att jag inte ska begravas här", säger han. "Texas kanske tar mitt liv, men de får inte behålla min kropp."Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor som stått bredvid 300 fångar i deras sista stund, en fängelsedirektör som beordrat 89 avrättningar, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när nålen injiceras.Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

++++"Barnen i mörkret handlar om det mardrömslika tillstånd där gränsen mellan internets mörkaste tendenser och verkligheten suddas ut, men vägrar att låta oss bli bekväma i det abstrakta."AftonbladetFör trettonåriga Elias är datorn en fristad. En plats för skratt, spel och gemenskap. Tills en kväll, när ett okänt konto hör av sig. Ett dygn senare hittar hans föräldrar honom blodig framför skärmen. Barnen i mörkret är en skakande berättelse om den våldsamma internetsekten 764. Med hjälp av smicker och hot fångar de upp sina offer online, för att sedan utpressa och hetsa dem att skada sig själva – och andra. Journalisten Gustaf Tronarp följer spåren från ett pojkrum i Sverige till ett globalt nätverk av unga förövare. Genom ett unikt material blottläggs en värld där barns jakt på status kan få dödliga konsekvenser när gränsen mellan lek och allvar suddas ut.*Gustaf Tronarp är journalist och har sedan 2014 arbetat som reporter på Aftonbladet.

Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. I Barnsoldater går Evin Cetin bortom statistiken, och berättar om ett samhälle som har misslyckats med att skydda sina mest sårbara. Hon låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld.

"Låt mig klargöra en sak redan från början: Alla måste läsa den här boken. Alla."Dagens Arena

"En oundgänglig bok."Ingalill Mosander, Senioren

"Den som till äventyrs fortfarande ser gängkriminaliteten som en isolerad sak, något för de där därborta, kommer efter att ha läst den här boken ha en helt annan bild."Aftonbladet

"Det är så sällan vi alls får höra såna här vittnesmål inifrån." Expressen

*

Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat.Jens Liljestrand är författare och journalist.Tillsammans har de tidigare skrivit boken Mitt ibland oss.

"Den här boken måste ni läsa. Fruktansvärd och så jävla välskriven." Pascal Engman

"Fallet Rushers främsta förtjänst är att den visar varför de gamla kriminologiska förklaringsmodellerna har blivit föråldrade." Barometern ledare

Ungdomar med goda förutsättningar Från stabila hem hanterar narkotika och anmäler sig till morduppdrag. Vad är det som händer i vårt land?

När brottsutredaren Luay Mohageb och hans kollegor av en slump får tillgång till en chattgrupp vid namn ”Rusher” öppnar sig en mörk skuggvärld. Att barn rekryteras för att begå våldsdåd är inget nytt för polisen, men skillnaden den här gången är att det handlar om välbeställda medelklassbarn. Om det inte är social utsatthet, brist på vuxen närvaro eller fattigdom som driver ungdomarna att bli grovt kriminella, vad är det då? Och hur ska vi kunna stoppa något vi inte förstår oss på?

Faller Rusher ger en unik inblick i en brottsutredares vardag. Vi får följa den dagliga kampen mot byråkrati och resursbrist, samtidigt som pusselbit efter pusselbit läggs för att sätta dit och förstå personen som ligger bakom allting.

*

Luay Mohageb är före detta civil brottsutredare vid polisen. Numera föreläser och opinionsbildar han i frågor som rör gängkriminalitet, ungdomar och gangsterkultur.

Den 28 maj 1999 mördades två poliser i Malexander av nazisterna Tony Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson. Kvällen före morden hade Tony Olsson spelat sig själv i den sista föreställningen av Lars Noréns pjäs Sju tre på Riksteatern. Norén skrev den kontroversiella pjäsen tillsammans med Olsson och två andra tungt kriminellt belastade män. Två av dem var nazister, och fick i pjäsen ge uttryck för sina åsikter. Morden på polismännen Robert Karlström och Olof Borén var en djupt traumatisk händelse inte bara för de drabbade familjerna utan också för den svenska allmänheten, och kastade en lång skugga över Lars Noréns gärning som dramatiker.

Elisabeth Åsbrinks avslöjande granskning av händelseförloppet har blivit en modern klassiker. Smärtpunkten nominerades till Augustpriset 2009 och har nu blivit en uppmärksammad tv-serie i SVT, med David Dencik i rollen som Lars Norén.  

»Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Den är väldokumenterad, välskriven, ovanligt nyanserad och övertygande.«  ÅSA LINDERBORG i Kulturnyheterna, SVT  

»Smärtpunkten är den bästa svenska boken om ett uppmärksammat brott sedan Lasermannen.«  FREDRIK QUIST, Östgöta Correspondenten

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

År 1685 ställdes Anna Persdotter från den lilla byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Vem hade lagt arsenik i husbondens ölstop? Varför? Vem var det egentligen som bestämde i hushållet? Och vem hade haft sex med vem? 

Horet i Hälsta skildrar ett mer än 300 år gammalt autentiskt rättsfall. Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang. Det blir en berättelse om människorna och livet i Hälsta men också om ett stormaktstida Sverige då ordningen i hushållet vilade på Guds bud, där sex och samlevnad inte var privatsaker och där äktenskaplig otrohet – hor – var belagt med dödsstraff.

Med en gedigen analys av historiska källor som grund berättas här 1600-talshistoria på ett sätt vi inte mött förut. Historien är inte bara sann. Den är även spännande.

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

Kliv rakt in i 1600-talets Sverige via det autentiska rättsfallet mot Anna Persdotter som berättas med lysande lätt hand av Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström. Horet i Hälsta är historia levandegjord.

Senioren"

En fascinerande inblick i ett förflutet som på samma gång är främmande som bekant.

Svenska Dagbladet

Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang.

Svensk historia

Intressant och läsvärt för såväl historieintresserade som högskolestuderande.

BTJ

AUGUSTPRISNOMINERAD!

När livstidsdomen föll gick det "en kallsvett" genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt. Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse.

Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.

Utifrån en unik arkivskatt – sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning – skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.

"Jag är ledsen min vän", sa mannen och skakade lite sorgset på huvudet, "men jag tror inte du kommer att överleva här inne." 27-årige Jonas Andersson från Kungälv hade i ett desperat försök att bli av med sina skulder erbjudit sig att göra en affärsresa till Bolivia. Han åkte fast på flygplatsen med nästan tre kilo kokain i väskorna och hamnade på det ökända fängelset El penal de San Pedro, 3 600 meter över havet i Bolivias huvudstad La Paz. På San Pedro sitter stora knarkhandlare i rymliga tvåvåningsceller med eget kök och badrum, medan fattiga småtjuvar trängs med varandra i iskalla, små betongutrymmen på andra sidan väggen. Över 100 barn bor med sina fäder i cellerna och massor av människor hålls inlåsta i flera år utan att de har fått någon dom. Det finns inga lås på cellerna eller vakter på avdelningarna. Tillgången på kokain är obegränsad och nästan alla bär vapen. Jonas Anderssons första tid blev en kamp för livet. Han blev överfallen fler gånger än han kan minnas och tvingades bevittna hur flera fångar knivskars till döds eller torterades av andra fångar. Men de kaotiska åren på San Pedro blev ironiskt nog också vändpunkten i hans liv. Det var här han slutade med droger, det var här han gifte sig och det var här han blev pappa för första gången. El Choco är den fascinerande berättelsen om en svensk mans kamp för överlevnad i en galen och främmande miljö, om kärlek mot alla odds, och om ett land i uppror. För utanför murarna hade ursprungsfolken fått nog av politikernas svikna löften. Hundratusentals människor drabbade gång på gång samman i våldsamma strider med militär och polis, två presidenter vräktes ur sina stolar och till slut var den första indianen i Sydamerikas moderna historia på väg att nå den högsta makten.

Under några år drabbades Sverige av en enorm våg av spektakulära rån. Maskerade och tungt beväpnade män gav sig på värdetransporter, pengadepåer och bankkontor. Varje rån verkade hämtat ur någon film och bilderna i tidningarna liknade stundtals krigsscener. Bilar sprängdes, stora hjullastare rammade väggar och fotanglar kastades på gatorna och stoppade trafiken. Rånen var ofta oerhört välplanerade och liknade militära operationer utförda av handplockade specialister.

Det har skrivits mycket om grova rån, men nästan uteslutande har det varit ur polisens perspektiv och med poliser som huvudsakliga källor. I Svenska rånare möter vi människor från båda sidor av lagen och får ta del av deras historier. Bland annat berättar erfarna rånare om hur de resonerar, hur omfattande förberedelserna är inför ett stort rån, vad som händer under de få minuter rånet pågår och hur de agerar när de kommit över pengarna.

I boken skildrar också Anders Adali sina egna erfarenheter från ett decennium med grova rån. Han varvar intervjuer med personliga reflektioner och anekdoter i en fascinerande bok om den brottstyp som ligger högt upp i den kriminella hierarkin. Läsaren får en unik inblick i en värld som fascinerar, och som ofta romantiseras långt utanför kriminella kretsar.

Om Sista rånet:

Aldrig tidigare har vi fått se verklighetens grova brottslighet i ett så avskalat och tydligt ljus.Jens Lapidus

Mycket intressant att få en beskrivning av ett brott från den andra sidan, rånaren själv.Expressen

The most comprehensive and authoritative textbook on youth crime and youth justice.Extensively updated to reflect changes in the youth justice system and contemporary debates around youth crime, this fifth edition of Youth and Crime:

Complete with a new two colour design, chapter outlines, summary boxes, study questions, further reading lists, useful website lists, and a glossary, this textbook expertly guides students through their studies in youth and crime.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024

Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp?

När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga.

I Flickan och ättikan berättar journalisten Maria Rydhagen hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.

*

Maria Rydhagen är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

Många män som sitter inlåsta i svenska fängelser känner att deras människovärde drastiskt har minskat. De upplever att de inte har något värde i allmänhetens ögon. Annica Carlsson Bergdahl har djupintervjuat 16 män som sitter i fängelse. De är i åldrarna 22 till 61 år, dömda till mellan två års och livstids fängelse. Situationen i Sverige är att fängelseplatserna mångdubblats och straffen blir allt längre. Men mycket sällan pratas det om kriminalvård och om hur en människa ska komma ut bättre utrustad för en anpassning till samhället. I denna intervjubok berättar männen om att sitta inspärrade, om varför det blev som det blev, om våldet, brotten, missbruket, om vuxensamhället som svek, om kriminalpolitikens allt inhumanare agenda.

Annica Carlsson Bergdahl, författare och journalist, bosatt i Göteborg, har utgivit en rad uppmärksammade böcker med social inriktning, senast Jag är en människa. Kvinnor i fängelse, Vi som arbetar med våra kroppar, tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson, och tidigare bl.a. Killar och Tjejer.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024 Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp? När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga. I Flickan och ättikan berättar journalisten Maria Rydhagen hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.* Maria Rydhagen är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. En ny socialtjänstlag har trätt i kraft den 1 juli 2025, som bland annat ålägger kommunerna att särskilt arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga. Kommunerna har fått en utökad rättslig grund för kamerabevakning. Skolorna har fått nya förutsättningar för tillträdeskontroll och undersökning av elevernas väskor. Polisen har fått nya tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för mycket allvarliga brott. Antalet myndigheter och andra som ålagts anmälningsskyldighet till socialnämnd när ett barn misstänks fara illa har utökats. Vissa ändringar i LVU och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård gällande vård vid särskilda ungdomshem har genomförts. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har eller misstänks ha begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. I Barnsoldater går Evin Cetin bortom statistiken, och berättar om ett samhälle som har misslyckats med att skydda sina mest sårbara.Hon låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld. "Låt mig klargöra en sak redan från början: Alla måste läsa den här boken. Alla." Dagens Arena"En oundgänglig bok." Ingalill Mosander, Senioren "Den som till äventyrs fortfarande ser gängkriminaliteten som en isolerad sak, något för de där därborta, kommer efter att ha läst den här boken ha en helt annan bild." Aftonbladet "Det är så sällan vi alls får höra såna här vittnesmål inifrån." Expressen * Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat. Jens Liljestrand är författare och journalist. Tillsammans har de tidigare skrivit boken Mitt ibland oss.

Där sitter han till slut, fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö.I en bur. På andra sidan av ett skottsäkert glas. Han ser hur hon tittar på vakterna i skottsäkra västar som står några steg bakom buren. Hur hon tittar på mannen med handen på sitt vapen tre steg från henne. Alltid redo.Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, delstaten som avrättar fler fångar än tvåan Oklahoma, trean Virginia, fyran Florida, femman Missouri och sexan Alabama på listan tillsammans. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross suttit här och väntat på att dö, för att sona det dubbelmord han dömdes för 2002. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas."Det enda jag har bett om är att jag inte ska begravas här", säger han. "Texas kanske tar mitt liv, men de får inte behålla min kropp."Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor som stått bredvid 300 fångar i deras sista stund, en fängelsedirektör som beordrat 89 avrättningar, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när nålen injiceras.Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

++++"Barnen i mörkret handlar om det mardrömslika tillstånd där gränsen mellan internets mörkaste tendenser och verkligheten suddas ut, men vägrar att låta oss bli bekväma i det abstrakta."AftonbladetFör trettonåriga Elias är datorn en fristad. En plats för skratt, spel och gemenskap. Tills en kväll, när ett okänt konto hör av sig. Ett dygn senare hittar hans föräldrar honom blodig framför skärmen. Barnen i mörkret är en skakande berättelse om den våldsamma internetsekten 764. Med hjälp av smicker och hot fångar de upp sina offer online, för att sedan utpressa och hetsa dem att skada sig själva – och andra. Journalisten Gustaf Tronarp följer spåren från ett pojkrum i Sverige till ett globalt nätverk av unga förövare. Genom ett unikt material blottläggs en värld där barns jakt på status kan få dödliga konsekvenser när gränsen mellan lek och allvar suddas ut.*Gustaf Tronarp är journalist och har sedan 2014 arbetat som reporter på Aftonbladet.

Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. I Barnsoldater går Evin Cetin bortom statistiken, och berättar om ett samhälle som har misslyckats med att skydda sina mest sårbara. Hon låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld.

"Låt mig klargöra en sak redan från början: Alla måste läsa den här boken. Alla."Dagens Arena

"En oundgänglig bok."Ingalill Mosander, Senioren

"Den som till äventyrs fortfarande ser gängkriminaliteten som en isolerad sak, något för de där därborta, kommer efter att ha läst den här boken ha en helt annan bild."Aftonbladet

"Det är så sällan vi alls får höra såna här vittnesmål inifrån." Expressen

*

Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat.Jens Liljestrand är författare och journalist.Tillsammans har de tidigare skrivit boken Mitt ibland oss.

"Den här boken måste ni läsa. Fruktansvärd och så jävla välskriven." Pascal Engman

"Fallet Rushers främsta förtjänst är att den visar varför de gamla kriminologiska förklaringsmodellerna har blivit föråldrade." Barometern ledare

Ungdomar med goda förutsättningar Från stabila hem hanterar narkotika och anmäler sig till morduppdrag. Vad är det som händer i vårt land?

När brottsutredaren Luay Mohageb och hans kollegor av en slump får tillgång till en chattgrupp vid namn ”Rusher” öppnar sig en mörk skuggvärld. Att barn rekryteras för att begå våldsdåd är inget nytt för polisen, men skillnaden den här gången är att det handlar om välbeställda medelklassbarn. Om det inte är social utsatthet, brist på vuxen närvaro eller fattigdom som driver ungdomarna att bli grovt kriminella, vad är det då? Och hur ska vi kunna stoppa något vi inte förstår oss på?

Faller Rusher ger en unik inblick i en brottsutredares vardag. Vi får följa den dagliga kampen mot byråkrati och resursbrist, samtidigt som pusselbit efter pusselbit läggs för att sätta dit och förstå personen som ligger bakom allting.

*

Luay Mohageb är före detta civil brottsutredare vid polisen. Numera föreläser och opinionsbildar han i frågor som rör gängkriminalitet, ungdomar och gangsterkultur.

Den 28 maj 1999 mördades två poliser i Malexander av nazisterna Tony Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson. Kvällen före morden hade Tony Olsson spelat sig själv i den sista föreställningen av Lars Noréns pjäs Sju tre på Riksteatern. Norén skrev den kontroversiella pjäsen tillsammans med Olsson och två andra tungt kriminellt belastade män. Två av dem var nazister, och fick i pjäsen ge uttryck för sina åsikter. Morden på polismännen Robert Karlström och Olof Borén var en djupt traumatisk händelse inte bara för de drabbade familjerna utan också för den svenska allmänheten, och kastade en lång skugga över Lars Noréns gärning som dramatiker.

Elisabeth Åsbrinks avslöjande granskning av händelseförloppet har blivit en modern klassiker. Smärtpunkten nominerades till Augustpriset 2009 och har nu blivit en uppmärksammad tv-serie i SVT, med David Dencik i rollen som Lars Norén.  

»Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Den är väldokumenterad, välskriven, ovanligt nyanserad och övertygande.«  ÅSA LINDERBORG i Kulturnyheterna, SVT  

»Smärtpunkten är den bästa svenska boken om ett uppmärksammat brott sedan Lasermannen.«  FREDRIK QUIST, Östgöta Correspondenten

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

År 1685 ställdes Anna Persdotter från den lilla byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Vem hade lagt arsenik i husbondens ölstop? Varför? Vem var det egentligen som bestämde i hushållet? Och vem hade haft sex med vem? 

Horet i Hälsta skildrar ett mer än 300 år gammalt autentiskt rättsfall. Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang. Det blir en berättelse om människorna och livet i Hälsta men också om ett stormaktstida Sverige då ordningen i hushållet vilade på Guds bud, där sex och samlevnad inte var privatsaker och där äktenskaplig otrohet – hor – var belagt med dödsstraff.

Med en gedigen analys av historiska källor som grund berättas här 1600-talshistoria på ett sätt vi inte mött förut. Historien är inte bara sann. Den är även spännande.

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

Kliv rakt in i 1600-talets Sverige via det autentiska rättsfallet mot Anna Persdotter som berättas med lysande lätt hand av Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström. Horet i Hälsta är historia levandegjord.

Senioren"

En fascinerande inblick i ett förflutet som på samma gång är främmande som bekant.

Svenska Dagbladet

Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang.

Svensk historia

Intressant och läsvärt för såväl historieintresserade som högskolestuderande.

BTJ

AUGUSTPRISNOMINERAD!

När livstidsdomen föll gick det "en kallsvett" genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt. Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse.

Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.

Utifrån en unik arkivskatt – sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning – skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.

"Jag är ledsen min vän", sa mannen och skakade lite sorgset på huvudet, "men jag tror inte du kommer att överleva här inne." 27-årige Jonas Andersson från Kungälv hade i ett desperat försök att bli av med sina skulder erbjudit sig att göra en affärsresa till Bolivia. Han åkte fast på flygplatsen med nästan tre kilo kokain i väskorna och hamnade på det ökända fängelset El penal de San Pedro, 3 600 meter över havet i Bolivias huvudstad La Paz. På San Pedro sitter stora knarkhandlare i rymliga tvåvåningsceller med eget kök och badrum, medan fattiga småtjuvar trängs med varandra i iskalla, små betongutrymmen på andra sidan väggen. Över 100 barn bor med sina fäder i cellerna och massor av människor hålls inlåsta i flera år utan att de har fått någon dom. Det finns inga lås på cellerna eller vakter på avdelningarna. Tillgången på kokain är obegränsad och nästan alla bär vapen. Jonas Anderssons första tid blev en kamp för livet. Han blev överfallen fler gånger än han kan minnas och tvingades bevittna hur flera fångar knivskars till döds eller torterades av andra fångar. Men de kaotiska åren på San Pedro blev ironiskt nog också vändpunkten i hans liv. Det var här han slutade med droger, det var här han gifte sig och det var här han blev pappa för första gången. El Choco är den fascinerande berättelsen om en svensk mans kamp för överlevnad i en galen och främmande miljö, om kärlek mot alla odds, och om ett land i uppror. För utanför murarna hade ursprungsfolken fått nog av politikernas svikna löften. Hundratusentals människor drabbade gång på gång samman i våldsamma strider med militär och polis, två presidenter vräktes ur sina stolar och till slut var den första indianen i Sydamerikas moderna historia på väg att nå den högsta makten.

Under några år drabbades Sverige av en enorm våg av spektakulära rån. Maskerade och tungt beväpnade män gav sig på värdetransporter, pengadepåer och bankkontor. Varje rån verkade hämtat ur någon film och bilderna i tidningarna liknade stundtals krigsscener. Bilar sprängdes, stora hjullastare rammade väggar och fotanglar kastades på gatorna och stoppade trafiken. Rånen var ofta oerhört välplanerade och liknade militära operationer utförda av handplockade specialister.

Det har skrivits mycket om grova rån, men nästan uteslutande har det varit ur polisens perspektiv och med poliser som huvudsakliga källor. I Svenska rånare möter vi människor från båda sidor av lagen och får ta del av deras historier. Bland annat berättar erfarna rånare om hur de resonerar, hur omfattande förberedelserna är inför ett stort rån, vad som händer under de få minuter rånet pågår och hur de agerar när de kommit över pengarna.

I boken skildrar också Anders Adali sina egna erfarenheter från ett decennium med grova rån. Han varvar intervjuer med personliga reflektioner och anekdoter i en fascinerande bok om den brottstyp som ligger högt upp i den kriminella hierarkin. Läsaren får en unik inblick i en värld som fascinerar, och som ofta romantiseras långt utanför kriminella kretsar.

Om Sista rånet:

Aldrig tidigare har vi fått se verklighetens grova brottslighet i ett så avskalat och tydligt ljus.Jens Lapidus

Mycket intressant att få en beskrivning av ett brott från den andra sidan, rånaren själv.Expressen

The most comprehensive and authoritative textbook on youth crime and youth justice.Extensively updated to reflect changes in the youth justice system and contemporary debates around youth crime, this fifth edition of Youth and Crime:

Complete with a new two colour design, chapter outlines, summary boxes, study questions, further reading lists, useful website lists, and a glossary, this textbook expertly guides students through their studies in youth and crime.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024

Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp?

När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga.

I Flickan och ättikan berättar journalisten Maria Rydhagen hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.

*

Maria Rydhagen är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

Många män som sitter inlåsta i svenska fängelser känner att deras människovärde drastiskt har minskat. De upplever att de inte har något värde i allmänhetens ögon. Annica Carlsson Bergdahl har djupintervjuat 16 män som sitter i fängelse. De är i åldrarna 22 till 61 år, dömda till mellan två års och livstids fängelse. Situationen i Sverige är att fängelseplatserna mångdubblats och straffen blir allt längre. Men mycket sällan pratas det om kriminalvård och om hur en människa ska komma ut bättre utrustad för en anpassning till samhället. I denna intervjubok berättar männen om att sitta inspärrade, om varför det blev som det blev, om våldet, brotten, missbruket, om vuxensamhället som svek, om kriminalpolitikens allt inhumanare agenda.

Annica Carlsson Bergdahl, författare och journalist, bosatt i Göteborg, har utgivit en rad uppmärksammade böcker med social inriktning, senast Jag är en människa. Kvinnor i fängelse, Vi som arbetar med våra kroppar, tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson, och tidigare bl.a. Killar och Tjejer.