Karin Hassan Jansson – författare

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

År 1685 ställdes Anna Persdotter från den lilla byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Vem hade lagt arsenik i husbondens ölstop? Varför? Vem var det egentligen som bestämde i hushållet? Och vem hade haft sex med vem? 

Horet i Hälsta skildrar ett mer än 300 år gammalt autentiskt rättsfall. Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang. Det blir en berättelse om människorna och livet i Hälsta men också om ett stormaktstida Sverige då ordningen i hushållet vilade på Guds bud, där sex och samlevnad inte var privatsaker och där äktenskaplig otrohet – hor – var belagt med dödsstraff.

Med en gedigen analys av historiska källor som grund berättas här 1600-talshistoria på ett sätt vi inte mött förut. Historien är inte bara sann. Den är även spännande.

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

Kliv rakt in i 1600-talets Sverige via det autentiska rättsfallet mot Anna Persdotter som berättas med lysande lätt hand av Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström. Horet i Hälsta är historia levandegjord.

Senioren"

En fascinerande inblick i ett förflutet som på samma gång är främmande som bekant.

Svenska Dagbladet

Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang.

Svensk historia

Intressant och läsvärt för såväl historieintresserade som högskolestuderande.

BTJ

År 1685 ställdes Anna Persdotter från den lilla byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Vem hade lagt arsenik i husbondens ölstop? Varför? Vem var det egentligen som bestämde i hushållet? Och vem hade haft sex med vem?Horet i Hälsta skildrar ett mer än 300 år gammalt autentiskt rättsfall. Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang. Det blir en berättelse om människorna och livet i Hälsta men också om ett stormaktstida Sverige då ordningen i hushållet vilade på Guds bud, där sex och samlevnad inte var privatsaker och där äktenskaplig otrohet hor var belagt med dödsstraff.Med en gedigen analys av historiska källor som grund berättas här 1600-talshistoria på ett sätt vi inte mött förut. Historien är inte bara sann. Den är även spännande.Karin Hassan Jansson är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Hennes forskning har huvudsakligen kretsat kring frågor om sexuella relationer, våld och hushåll i Sverige från medeltiden fram till mitten av 1800-talet.Jonas Lindström är doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat sociala skillnader, hushåll och försörjning i det gamla bondesamhället.

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.

Uttrycket att fästa sig vid staten är en omskrivning för att ingå äktenskap: när en man gifte sig ansågs han också fästa sig vid staten och bli en kugge i ett större sammanhang. Äktenskapet sågs i slutet av 1700-talet som ett fundament för samhällsordningen. Men vad låg bakom den uppfattningen och hur diskuterades frågor om äktenskap?

I riksdag, tidningar, pamfletter och rådgivningslitteratur lade skribenter och andra debattörer ut texten om varför äktenskapet var så viktigt och hur äkta makar skulle leva sina liv för att gynna det allmänna bästa. Sprätthöken, tyrannen och toffeln var, tillsammans med regeringslystna och flärdfulla fruntimmer, några av de figurer som förekom. Karaktärerna fungerade som avskräckande exempel och bidrog till att forma de normer om kön, arbete och ansvar som präglade Sverige kring sekelskiftet 1800.