Jonas Lindström - Böcker

Det talas mycket om segregation, men vad betyder begreppet egentligen? Och vad menas med att exempelvis vissa platser är segregerade, och vad gör segregationen med oss? Jonas Lindström presenterar en översikt av segregation utifrån såväl aktuella som historiska perspektiv och sätter det i relation till både det vardagliga och det vetenskapliga.

Förutom att boken redogör för segregationsbegreppets bakgrund, orsaker, konsekvenser och teoretiska betydelser tar den upp segregation som samhällsproblem som finns mitt ibland oss. Frågan är dock för vem som segregation är ett problem. Boken manar till reflektion kring ett begrepp som emellanåt vilseleder oss i tron att tillståndet i samhället är på ett visst sätt och inte på ett annat.

Boken Segregation riktar sig till såväl en allmänt samhällsintresserad läsare som till universitetsstudenter inom exempelvis sociologi, socialt arbete (särskilt med inriktning mot samhällsarbete i storstadsmiljö), kulturgeografi och samhällsplanering men också till studenter på folkhögskolor och andra utbildningar.

Sagt om boken”På ett övertygande sätt vägleder författaren oss genom begreppets historia och mångtydighet samt relaterar det till det svenska samhället och samtida sociologisk teoribildning. Med hjälp av bokens olika exempel, bland annat från populärkulturens och sportens värld, blir begreppet segregation beGreppbart och lättare att förstå.”Hassan Sharif, fil.dr i utbildningssociologi och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet.

"En stor förtjänst med Lindströms bok är att han skiljer mellan segregation som fenomen och som begrepp. Det banar väg för poänger om ”hur vi gör skillnader utifrån föreställningar som allt som ofta inte stämmer överens med faktiska förhållanden” (s. 43)." Tidsskriften Arkiv, nr 11.

Om författarenJonas Lindström är filosofie doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Hans forskningsintressen rör frågor om staden och stadsutveckling, inkluderings- och exkluderingsprocesser samt hur platsen vi bor på formar oss.

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

År 1685 ställdes Anna Persdotter från den lilla byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Vem hade lagt arsenik i husbondens ölstop? Varför? Vem var det egentligen som bestämde i hushållet? Och vem hade haft sex med vem? 

Horet i Hälsta skildrar ett mer än 300 år gammalt autentiskt rättsfall. Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang. Det blir en berättelse om människorna och livet i Hälsta men också om ett stormaktstida Sverige då ordningen i hushållet vilade på Guds bud, där sex och samlevnad inte var privatsaker och där äktenskaplig otrohet – hor – var belagt med dödsstraff.

Med en gedigen analys av historiska källor som grund berättas här 1600-talshistoria på ett sätt vi inte mött förut. Historien är inte bara sann. Den är även spännande.

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Expressen

Kliv rakt in i 1600-talets Sverige via det autentiska rättsfallet mot Anna Persdotter som berättas med lysande lätt hand av Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström. Horet i Hälsta är historia levandegjord.

Senioren"

En fascinerande inblick i ett förflutet som på samma gång är främmande som bekant.

Svenska Dagbladet

Med stort kunnande levandegör författarna sina huvudpersoner och sätter in händelserna i ett historiskt sammanhang.

Svensk historia

Intressant och läsvärt för såväl historieintresserade som högskolestuderande.

BTJ

Vad betyder det egentligen att ett samhälle är segregerat? Har samhällen alltid varit segregerade? Går det att bryta segregationen?

Elevperspektivet

Har du funderat över varför samhället är uppdelat? Har du funderat över vad denna uppdelning betyder och gör med oss människor? Nu finns boken Segregation – en viktig samhällsfråga som försöker reda ut dessa frågor. Boken riktar sig till dig som går i högstadiet och hjälper till att förstå begreppet segregation – men också förstå att segregation inte bara gäller vissa grupper eller bostadsområden.

Boken visar bland annat sambanden mellan industrialisering och segregation, migration och segregation men också hur fördomar skapas samt hur segregation handlar om motsatser. Ingen plats, bostadsområde eller befolkningsgrupp kan i sig vara segregerad utan blir det först när vi jämför och ser skillnader.

Lärarperspektivet

Segregation är något som finns runt omkring oss i det samhälle vi lever i. Tänk dig att du står inför dina elever och ska ha en lektion på temat segregation. Hur ska du börja? Ska du börja med att säga att idag ska vi tala om segregation och det är något som inte är bra? Eller ska du börja med att fråga dina elever vad det första är som de tänker på när de hör ordet segregation?

Med boken Segregation – en viktig samhällsfråga får eleverna förståelse för detta, samt verktyg till att själva reflektera kring samhällsfenomenet segregation. I boken belyses internationella och historiska perspektiv varvat med svenska och samtida perspektiv.

För att ge inspiration och förslag till hur du som lärare kan undervisa om segregation och bemöta elevernas egna funderingar kring denna viktiga samhällsfråga, finns en lärarhandledning som stöd. Lärarhandledningen innefattar såväl pedagogiska infallsvinklar som fakta och populärkulturella tips som kan användas i undervisningen. Det finns en hel del skönlitterära böcker, filmer och musik som tar upp segregation på olika sätt.

Om författaren:Jonas Lindström är forskare och lärare i sociologi och socialt arbete vid Södertörns högskola. Hans forskning rör frågor om staden och stadsutveckling, inkluderings- och exkluderingsprocesser samt hur platsen vi bor på formar oss på olika sätt. Jonas undervisar om segregation på kurser i sociologi och ämneslärarutbildningen med inriktning samhällskunskap samt på polis- och socionomprogrammet.

En stad är en geografisk plats som består av byggnader, infrastruktur och administrativa institutioner. Men staden består också av de människor som genom tiderna har byggt, bott och levt i och mellan husen. Staden har inte blivit till av sig själv. Den har gjorts, och den görs kontinuerligt, av olika grupper av människor med skilda intressen. Denna antologi handlar om att göra stad. 

Staden är inte uniform. Den karaktäriseras snarare av asymmetri, rörelse och dynamik där idéer, tankar, handlingar möter det fysiska och materiella. När Stockholm beskrivs syftas ofta på det centrala eller staden som helhet. Den här antologin tar i stället avstamp i de perifera delarna av Stockholm, i den urbana utkant som i dagligt tal kallas förorten eller orten rätt och slätt.  Genom konkreta exempel från, bland annat, Flemingsberg, Skärholmen, Bredäng, Hagsätra, Järvaområdet och Husby belyser antologin hur människor, företag och institutioner är delaktiga i att göra stad i olika konstellationer, med varierande innehåll och på olika skalnivåer. 

Antologin är skriven av forskare och samverkanspartners knutna till Södertörns högskola i Flemingsberg i södra Stockholm. Under fyra år har de studerat och diskuterat stadens dynamiska utveckling i ett unikt samverkansprojekt.  

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin.

Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda.

Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.

Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer.

Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.