Böcker inom Socialt arbete och välfärd

I denna fjärde omarbetade utgåva av kursboksklassikern Socialt arbete − en grundbok beskriver författarna ämnets uppkomst, utveckling och strukturella förutsättningar, dess praktik och yrkesfält samt relationer. De behandlar de problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför: frågor om politik, etik, makt och rättigheter. De tar också upp några av de framtidsutmaningar som ämnet står inför. Vad innebär intersektionalitet i socialt arbete? Hur ska man förhålla sig till kraven på evidens? Vad är ekosocialt arbete?

Mycket har hänt i samhället och inom socialt arbete sedan den första utgåvan utkom år 2000. I denna utgåva har några kapitel utgått och antalet sidor har minskats. Andra kapitel har tillkommit och alla övriga har uppdaterats. Kärnan är ändå densamma − att redogöra för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter och samtidigt visa på det sociala arbetets mångfald och komplexitet.

Socialt arbete − en grundbok vänder sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men den är också användbar för yrkesverksamma socionomer.

Anna Meeuwisse, Hans Swärd och Sune Sunesson är professorer vid Socialhögskolan vid Lunds universitet. Marcus Knutagård är professor vid Malmö universitet. Bokens kapitelförfattare är forskare, verksamma vid lärosäten runt om i landet och har aktivt bidragit till att utveckla socialt arbete som akademiskt ämne.

Läs en intervju med bokens redaktörer här.

Sagt om boken:

”Texten är ytterst överskådlig och berikas av de svartvita illustrationerna av sociala problem, liksom tabellerna och citaten. Såväl studenter som yrkesverksamma socionomer kommer att ha omistligt stöd av antologin i sin strävan att få utökad kunskap om det sociala arbetets användbarhet och ämnets utmaningar.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2024

Den här boken ger förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och personlig professionalitet.

Författarna kombinerar teoretiska resonemang med reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar: viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etisk medvetenhet, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll - att vara sig själv som socionom.

I boken tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet.

Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

Boken vänder sig till såväl blivande och yrkesverksamma socionomer som till yrkesverksamma inom socialt arbete och andra människovårdande yrken.

Sagt om boken"Det finns böcker som lyckas fånga något väsentligt, om än svårformulerat, och som samtidigt är nödvändigt att förhålla sig till för en hel yrkeskår. Personlig professionell utveckling för socionomer är en sådan bok, dessutom förhållandevis tunn sådan. [...] Boken hör hemma i varje socionoms bokhylla och på varje utbildning i socialt arbete, av det enkla skälet att den begripliggör yrkesrollens utmaningar och ger verktyg för en utvecklande reflektion." Helhetsbetyg: 5.

Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2024.

"Den här boken är en lärobok för att hjälpa studenter att under sin utbildning till socionom arbeta med sin personliga utveckling, som en förberedelse för sin framtida yrkesroll. Som sådan är den tänkt att vara en bok man kan använda och återkomma till, genom hela socionomutbildningen - och även efter det."

Martin Börjeson, Universitetslektor och docent i socialt arbete.

Om författarnaNatasja Andersson Elmtoft är adjunkt, magister i socialt arbete, utbildad handledare och legitimerad psykoterapeut. Hon är en mycket erfaren PPU-lärare och är sedan 2014 ansvarig för ämnet personlig professionell utveckling på Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet som PPU-lärare på socionomprogrammet, och undervisar annars på såväl socionomprogrammet som på magisterprogrammet.

Det är en utmaning att vara socialarbetare. Socialarbetaren har professionell kunskap och ska hjälpa människor, ge service, samarbeta, leda förändringsprocesser – och samtidigt sätter den organisation där socialarbetaren verkar vissa ramar för uppdraget. Tillsammans skapar detta ett handlingsutrymme där olika mål, behov och förväntningar ska förenas på bästa möjliga vis.

Boken talar inte om hur du bör handla. I stället vill den – med bas i vetenskapliga beskrivningar av det sociala arbetets grunder, förutsättningar och resultat – väcka tankar och reflektioner om hur du som socialarbetare kan använda ditt handlingsutrymme i arbetsvardagen.

Denna andra utgåva har uppdaterats för att följa med i det sociala arbetets förändrade villkor i praktiken, ny lagstiftning och aktuell forskning.

Handlingsutrymme är skriven för socionomutbildningen och för yrkesverksamma inom socialt arbete.

Författarna är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Kerstin Svensson är professor i socialt arbete. Eva Johnsson är docent i socialt arbete. Leili Laanemets är universitetslektor och studierektor.

Sagt om boken:

"Boken beskriver utomordentligt väl utifrån olika aspekter svårigheten i socialarbetarens roll. Såväl makt och ansvar, dokumentation som samverkan belyses och problematiseras på ett mycket överskådligt sätt. […] Handlingsutrymme ger nya infallsvinklar och är ett viktigt stöd i socionomens arbetsvardag, men även studenter i socialt arbete kommer att ha behållning av boken för att få en större förståelse för de utmaningar som kännetecknar disciplinen."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 3, 2022

Författarna beskriver socialpedagogik som ett kunskapsområde i det akademiska ämnet socialt arbete och ger rikliga exempel på socialpedagogiska tillämpningar i arbete med människor i problematiska livssituationer. De närmar sig spännande professionella förhållningssätt som tar fasta på den motivation och kraft människor själva har.

Boken tar även upp framväxten av de socialpedagogiska utbildningarna samt den moderna och utvecklade socialpedagogik vi idag talar om, till exempel i samband med samhällets inkluderings- och exkluderingsprocesser.

Syftet med boken är att synliggöra pedagogikens betydelse i det sociala arbetet, vilket i ringa utsträckning beskrivits i litteratur kopplat till socialt arbete under de senaste decennierna. I praktiska exempel analyseras hur det pedagogiska tänkandet formar positiva och professionella tillämpningar av social pedagogik i socialt arbete.

I upplaga 2 har de socialpedagogiska utgångspunkterna tydliggjorts och nya arenor för socialpedagogiken presenteras. Ett nytt kapitel om socialpedagogiska vändpunktsprocesser har också tillkommit. Innehållet har breddats mot behandlingspedagoger och andra yrken som ryms inom det socialpedagogiska fältet.

Boken används på en rad socionom- och socialpedagogutbildningar, behandlingspedagogutbildningar och andra kurser och närliggande utbildningar där socialpedagogik ingår.

Om författarnaChrister Cederlund (huvudförfattare) är fil.mag. i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.Stig-Arne Berglund är fil.dr i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Sagt om boken"Pedagogikens betydelse i det sociala arbetet visas övertygande på ett angeläget och spännande sätt. Omsorgsfullt och systematiskt ges en levande inblick i socialpedagogikens historia, utveckling, dagsläge och möjliga framtider. [...] I dess helhet en lärorik, intressant, tanke- och handlingsstimulerande text, som i första hand vänder sig till socionomstudenter, men som med behållning också kan läsas av den allmänt samhällsintresserade läsaren." Publicerat i BTJ-häftet nr 17, 2017. Lektör Bosse Forsén.

"[...] Boken lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram pedagogikens del i det sociala arbetet. Förutom i utbildningssammanhang är boken en pärla inom klinisk verksamhet som bedriver råd, stöd och behandling. Ett inköp rekommenderas varmt!" Tidningen Socionomen 2017, Robert Hellsing.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik utforskar nutida sociala teorier och perspektiv på ett systematiskt sätt med hjälp av ett integrerat och flexibelt ramverk för att koppla samman kontext, teori och praktik. Boken ger en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum.

Karen Healy introducerar en dynamisk praktikmodell för socialt arbete som bidrar till att utveckla en förståelse av socialarbetarens professionella uppdrag som en mångsidig aktivitet som är formad av professionellt syfte, politik och verksamhetsområden.

Boken

Boken är en grundbok i socialt arbete och vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer, yrkesverksamma inom socialt arbete och andra personer som är intresserade av området.

”Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.”

Karen Healy

Sagt om boken"Författaren lyckas utomordentligt väl att göra komplexiteten i det sociala arbetet begriplig. De som får förmånen att läsa boken kommer att ha stor nytta av den och fröjdas av dess kunskapsförmedling och aktualitet."

Maria Fridstjerna, lektör. BTJ-häftet, nr 18, 2024.

Om författarenKaren Healy är professor i socialt arbete vid University of Queensland, Australien. Hon forskar om socialt arbete och samhällsservice med särskilt fokus på utsatta barns och familjers hälsa och välbefinnande. Hennes mål är ett vård- och omsorgssystem som möjliggör hälsa och social inkludering för alla.

Översättare: Maria Elliot

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Ekonomiskt bistånd är ett av de mest grund­läggande uppdragen för ett välfärdssamhälle och har en genomgripande betydelse för de fattigaste i samhället. Det bygger på mycket gamla föreställningar och sätt att organisera arbetet med fattigdomsbekämpning, och frågan är ständigt aktuell. Det märks inte minst i debatter om exempelvis segregerade bostadsområden, vilka krav som ska gälla för att få bistånd, barnfattigdom, bidragsfusk och vad som är en skälig levnadsnivå i en välfärdsstat. 

Handläggningen av ekonomiskt bistånd är inte ett enkelt byråkratiskt arbete, utan mångfacetterat och varierat. I den här boken ringar författarna in såväl möjligheter som utmaningar med att bedriva ett professionellt socialt arbete i en sådan handläggning. Det gör de genom att kombinera teori och forskning med praktiska problem, frågor och lösningar som handläggare inom ekonomiskt bistånd möter. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som bygger på dilemman för att uppmuntra till diskussioner.  Boken är främst tänkt för socionomstudenter men också för verksamma socialarbetare som vill öka sin förståelse för ekonomiskt bistånd som intervention, och andra som vill få en djupare kunskap om ämnet. Samtliga författare är verksamma inom forskning om ekonomiskt bistånd inom kunskapsmiljön AKTIV, ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Lunds universitet. Rickard Ulmestig är docent i socialt arbete vid Linnéuniversitet och har lång erfarenhet av forskning om ekonomiskt bistånd såväl som undervisning på socionomprogrammet. Ellen Parsland är doktorand i socialt arbete vid Lunds universitet. Hon är socionom med erfarenhet som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Alexandru Panican är docent i socialt arbete vid Lunds universitet. Han har ett brett forskningsintresse och har tidigare också arbetat med handläggning inom socialtjänsten. 

Dokumentation med IBIC ger positiva effekter för både brukare och verksamheter.

Arbetsboken Smart, tryggt och säkert är ett stöd för verksamheter att verkligen arbeta igenom vad IBIC innebär i praktiken, särskilt för utförarpersonalen. IBIC är ett gemensamt arbetssätt och språk framtaget av Socialstyrelsen. Kunskap och tillämpning av social dokumentation enligt IBIC får omedelbara, positiva effekter för både brukare och verksamheter. Det är dessutom ett lagstadgat krav att dokumentera utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.

Denna andra upplagan har reviderats i enlighet med IBIC 2020, som inkluderar dokumentation av ärenden gällande barn och ungdomar som behöver stöd i sin livsföring enligt LSS eller socialtjänstlagen.

Som komplement till arbetsboken finns en teoretisk bok med samma titel, vars syfte är att öka intresset och motivationen att dokumentera genom ökad kunskap och förståelse för vad dokumentation enligt IBIC innebär.

Sofia Gustavsson är socionom och processledare i Individens behov i centrum, IBIC.

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok har fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter. Socionomers arbete påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag. Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv). Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Denna andra upplaga är uppdaterad med aktuell lagstiftning och forskning. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör förhållandet mellan rättssystemet, organisationen och det sociala arbetets praktik med fokus på den sociala barnavården. Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.

I Polisförhör – metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna tredje upplaga har genomgått en omfattande revidering och uppdatering av såväl forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisiärt arbete på Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Hans forskning och undervisning är främst inriktad på polisens arbete med förhör och polisens externa samverkan och roll i den prehospitala vårdkedjan. Ola har en bakgrund som polis och fritidspedagog. Han har även en magisterexamen i psykologi och har disputerat i socialt arbete.

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Den här boken tar dig med på en kriminalteknisk resa som sträcker sig från brottsplats till domstol. Var börjar man och hur kan man som polis i yttre tjänst praktiskt gå till väga för att tillvarata viktiga spår? Genom forensisk medvetenhet och tidig bevissäkring bidrar den undersökande polisen till en framgångsrik utredning.FRÅN SPÅR TILL BEVIS – KRIMINALTEKNIK FÖR POLISER I YTTRE TJÄNST ger blivande och yrkesverksamma poliser grundläggande kunskaper i praktisk spårsäkring, analys och metodik gällande teknisk bevisning vid mängdbrott. Boken beskriver bland annat hur en brottsplatsundersökning kan gå till och vilka spår en polis i yttre tjänst kan säkra på en plats eller på en person. Här beskrivs också generella kriminaltekniska metoder. I boken ges förslag på brottsplatsmetodik, bevisvärdering, dokumentation, spårsäkring, hantering av spår och beslag samt primära åtgärder vid grova brott och dödsfall. I denna tredje upplaga har lagändringar och lagstöd uppdaterats. Flödesscheman över spårmaterial, beslag och IT-gods samt nya bilder har tillkommit. Dessutom har några av bokens arbetsmetoder uppdaterats och några kapitel har utökats och kompletterats.Anna Schneider Jacobsson är verksam som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan 2017 har Anna utbildat polisstudenter, civila brottsutredare och militärpolisen. Bo Svensson har arbetat som polis sedan 1978 och som kriminaltekniker 1998–2009. Därefter arbetade han som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan 2019 undervisar han på konsultbasis.

Läromedel för blivande socialarbetare.

Detta är ett läromedel som är skrivet för dig som går en yrkesutbildning för att bli socialarbetare. Boken ger dig verktyg för att förstå och tänka kritiskt kring din yrkesroll och att utveckla din professionella kompetens. Läromedlet är framtaget för att passa de gemensamma styrdokument som finns för fritidsledar-, lärarassistent- och socialpedagogutbildningarna på folkhögskola. Boken passar även utmärkt på Yrkeshögskolornas olika utbildningar inom välfärdsområdet.

Som socialarbetare kommer du arbeta med att hjälpa och stötta människor som av olika anledningar behöver stöd. Arbetet vilar på lagstiftning och ska utgå ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I din roll påverkar du samhället men dina förutsättningar att hjälpa andra avgörs också av samhället runt dig och klienten. Boken kommer ge dig verktyg för att förstå detta samspel. Den beskriver och förklarar teorier och begrepp från samhällsvetenskapliga ämnen som exempelvis kriminologi och sociologi, men tappar aldrig fokus på att teorier först och främst utgör verktyg för att utforma en praktik som vilar på vetenskaplig grund. Genomgående används autentiska exempel från det sociala arbetets vardag och boken innehåller rikligt med reflektionsfrågor och förklarande illustrationer. Därtill får läsaren en introduktion till vetenskap och evidensbaserat socialt arbete som utgör en grund för professionell utveckling.

Alexander Akterin är utbildad lärare, specialpedagog och samhällsvetare. Han arbetar med att utbilda socialpedagoger och har tidigare varit ordförande för organisationen BALSAM som samordnar folkhögskolornas socialpedagog-utbildningar. Han håller i fortbildningar och studiedagar för yrkesverksamma inom området.

Beroende i praktiken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om:

• hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi• hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende• kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet• samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner• förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet• hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas• samtalsledarens roll och motiverande samtal• utrednings- och utvärderingsinstrument• evidensbaserade insatser för stöd och behandling• att hantera upprepade återfall

Många dialoger och exempel visar hur detta görs i praktiken. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende. Författarna utgår genomgående från ett holistiskt återhämtningsperspektiv snarare än att behandla beroendet som ett isolerat fenomen.

Beroende i praktiken riktar sig till dig som i ditt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroende och deras anhöriga, såsom socionom, boendestödjare, anhörigkonsulent, hälsopedagog, psykolog, sjuksköterska eller läkare.

”Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom, så vilar det ett förödande stigma över den. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är det särskilt viktigt att vi yrkesverksamma är medvetna om att vårt bemötande – redan vid det första telefonsamtalet eller mötet – kan lägga grunden för personens fortsatta förväntningar och hens egen tro på att det är möjligt att förändras.”Författarna

Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut, handledare samt utbildare inom CRAFT och motiverande samtal (MI), med stor erfarenhet av att motivera personer med beroendeproblem till förändring och behandling. Hon besvarar regelbundet läsarfrågor om beroende på DN Insidan och är författare till uppskattade böcker för anhöriga.Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Tidigare har hon arbetat vid Maria Ungdom i Stockholm. Hon är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och är författare till flera uppskattade böcker om adhd.Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. Hon har varit chef och medarbetare inom socialtjänsten, bland annat i projekt för att få samhällsaktörer inom socialt arbete och vård att samarbeta kring individer med komplexa behov.

Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon har mångårig erfarenhet som bland annat socialsekreterare, familjebehandlare, projektledare och kurator inom socialt arbete.

Sagt om bo​ken:

”Då den [boken] ger fylliga förslag till be­handlingsupplägg kommer den säkerligen att tjäna som ledfyr i det mörker som i viss utsträckning hittills tycks känneteckna beroendevården.”Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Det är således en mycket angelägen bok som författarna skrivit; den bör vara obligatorisk läsning för alla vårdgivare inom beroendevård, oavsett om man arbetar inom kommun/region eller i den privata sektorn.”Lars Sjöstrand, Läkartidningen 240131

”Texten är ytterst överskådlig och belyser utomordentligt väl komplexiteten i beroendeproblematik och vikten av att ha ett helhetsperspektiv, då beroendet inte kan ses som en isolerad företeelse. Boken kommer att vara ett omistligt stöd för yrkesverksamma som möter människor med beroendeproblematik och social utsatthet. Helhetsbetyg: 5/5.”Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 23, 2023

I den här boken utgår författaren från vardagliga möten mellan klient och hjälpapparat. Hon pekar på gråzoner och dilemman som är en del av sådana möten och visar att det finns risk för att professionella hjälpare kan kränka sina klienter, även när avsikterna är de bästa.

Genom att medvetet förhålla sig till sådana problem kan de som arbetar inom vård, omsorg, socialtjänst, undervisning eller andra hjälpande yrken bli bättre på att utföra sitt dagliga arbete utan att missbruka makt.

Boken bygger på författarens egna erfarenheter som behandlare, på omfattande intervjuer med tidigare klienter och på insikten om att man som fackkunnig yrkesperson alltid själv har något att lära. Denna fjärde upplaga av boken har blivit genomgående uppdaterad, både inom kapitlen och med nya avsnitt. Bland annat har maktteoretiska betraktelser och nya exempel från hjälparens vardag tillkommit.

Mellan makt och hjälp vänder sig till alla som arbetar med människor i behov av hjälp och som önskar göra det på ett yrkesmässigt kompetent och etiskt försvarbart sätt. Boken är pedagogiskt upplagd för undervisning inom vårdande och sociala områden.

Om författarnaGreta Marie Skau är sociolog. Hon har arbetat många år inom barn- och ungdomspsykiatrin i Norge och har bred erfarenhet av undervisning, handledning och forskning vid universitet och högskolor.

Förstå socialt arbete är en grundläggande bok i socialt arbete, som spänner över de viktigaste kunskapsområden och arbetsuppgifter som socialarbetaren stöter på ute i den praktiska verksamheten.

Boken ger inte bara en introduktion till det sociala arbetets olika delar och inriktningar, utan genom texten löper kontinuerligt en reflektion/diskussion kring det sociala arbetes villkor och förutsättningar. Det gör den intressant att återkomma till under hela utbildningen och ger dessutom ett bra stöd för socialarbetare ute på fältet.

Bokens 3:e upplaga har blivit grundligt uppdaterad, både vad gäller disposition och innehåll. Ett nytt kapitel om det sociala arbetets utmaningar har tillkommit.

Sagt om boken"Förstå socialt arbete beskriver socialt arbete ur ett flerdimensionellt perspektiv. Många uttalar sig om socialt arbete men förståelsen för vad det innebär är en bristvara och samtidigt en nödvändighet för att hamna rätt i detta väsentliga arbete. Att förstå genom kunskap och reflektion som boken inbjuder till är en oslagbar metod." Lotta Persson, f d socialchef i Botkyrka kommun och ordförande i Föreningen Sveriges Socialchefer

"I Förstå socialt arbete levandegör Börjeson det sociala arbetets mest centrala motsättningar." Anders Bergmark, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Om författarnaMartin Börjeson är docent i socialt arbete och universitetslektor vid Linköpings universitet. Han har tidigare arbetat bland annat som utredningschef för Ungdomsstyrelsen, sekreterare i Utredningen för en kunskaps¬baserad socialtjänst och chef för FoU-Södertörn. Bengt Börjeson (1932-2012) ägnade i stort sett hela sitt liv åt socialt arbete. Som 19-årig praktikant kom han till Barnbyn Skå, där han så småningom kom att efterträda Gustav Jonsson som chef. Han var professor i socialt arbete vid universiteten i Umeå och Stockholm, och under sina sista tio år vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm.

Den 6:e upplagan av boken har fått en ökad forskningsbaserad och vetenskaplig tyngd. Nya kapitel har tillkommit och hela boken har uppdaterats och omarbetats. Till exempel har den ökande kunskapen om kommunikationens betydelse resulterat i ett omfattande avsnitt om Kommunikation och Alternativ Kommunikation, AKK. Kommande förändringar av LSS - Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade - återspeglas i ett nytt, problematiserande kapitel om LSS. Praktisk tillämpning av teori ger bredd åt och ytterligare förståelse för området.

Boken är lämplig som kurslitteratur på ett flertal akademiska grundutbildningar, till exempel inom socialt arbete, social omsorg, psykologi, pedagogik och omvårdnad. Den kan också användas som kurslitteratur och fördjupningslitteratur på folkhögskolor och vårdutbildningar på gymnasieskolan.

Sagt om boken"Omsorgsboken kommer att vara till stor nytta i habiliteringsarbetet, både som faktabok och som utgångspunkt för diskussion bland personal ute i verksamheter. De namnkunniga författarna bidrar med djup och bredd inom omsorgsområdet och ger en unik överblick över hela kunskapsfältet." Kenneth Thor, Chef för barn- och vuxenhabiliteringen, Norrtälje.

"Sammantaget en viktig och välskriven bok." Anders Östnäs, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2019.

Om författarnaHuvudredaktörer för boken är Lena Söderman och Mårten Nordlund. Lena Söderman är socialpedagog och vårdlärare med inriktning mot funktionsnedsättning. Hon har förutom många år som lärare arbetat som chef inom olika LSS-verksamheter. Mårten Nordlund är civilekonom med lång erfarenhet från ideellt och professionellt arbete i olika positioner, med inriktning mot funktionsnedsättning.

Övriga medförfattare: SvenOlof Dahlgren - Ragnar Furenhed - Mats Granlund - Josefin Grände - Anders Gustavsson - Kerstin Göransson - Bo Hejlskov Elvén - Barry Karlsson - Anna Levén - Barbro Lewin - Charlotta Löfgren-Mårtenson - Martin Molin - Lasse Nohrstedt - Karina Scheibenpflug - Kristina Szönyi - Mårten Söder - Gunilla Thunberg - Magnus Tideman - Jenny Wilder - Gunnel Winlund.