Socialt arbete och välfärd

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026

Vad händer när tilltron till godheten blir så stark att ingen längre granskar den? I en tid där gängkriminalitet ses som ett av våra största samhällshot har miljarder kronor pumpats in i förebyggande insatser för att förhindra att unga rekryteras av kriminella krafter – men hur används pengarna egentligen?

I denna reportagebok följer vi pengarna som skulle stoppa gängen - genom kommunala konton, till föreningslokaler och i väg på en New York-resa. Det är en uppseendeväckande berättelse om eldsjälar, politiker och svikna löften, om kommunala tjänstemäns pengarullning - samt ett system som öppnat dörrarna för både slarv och cyniskt utnyttjande av våra offentliga medel. De grävande journalisterna Kina Pohjanen och Alexander Gagliano blottlägger hur pengar som skulle förebygga brott i stället riskerar att undergräva förtroendet för samhällets förmåga att stötta de goda krafterna.

"Det är en mycket välskriven bok som skarpt belyser hur viljan att motverka gängrekryteringen är så stark att vanliga mekanismer för ordning och reda sätts ur spel … Det är med detta sagt en högaktuell och läsvärd bok som vänder sig till läsare med intresse för samhällsfrågor, politik och journalistik." Helhetsbetyg: 4. Mats K.G. Johansson, BTJ-häftet nr 12, 2026

I "Larm vi minns" kliver du in i räddningstjänstens verklighet och följer med dem in i rök, sorg och tragedi. Brandmännen Daniel Brander och Trausti Brege minns insatser de varit på under sina sammanlagt fyrtio år i yrket, tjugo år vardera. Genom deras egna berättelser får du ta del av allt från stora bränder och dramatiska olyckor, till svåra räddningsinsatser och gripande möten med människor i kris. Varje kapitel är ett larm som lämnat spår.

Boken bygger på den prisbelönta podden "Larm vi minns", där manusförfattaren Malin Brege sammanfogar de två brandmännens röster till en nära och mänsklig skildring av livet bakom blåljusen – där starka känslor, mod och medmänsklighet ryms.

Trion bakom Larm vi minns består av Daniel Brander, Trausti Brege och Malin Brege.

Daniel påbörjade sin resa inom räddningstjänsten redan under värnplikten 2002 och gick samtidigt med i brandvärnet. Efter en befälsutbildning 2020 kombinerar han idag arbetet som brandman på en heltidsstation med rollen som befäl på en deltidsstation. 

Trausti rekryterades som tjugoåring till en deltidsanställning inom räddningstjänsten och kombinerade under åtta år brandkårsarbetet med olika heltidsjobb, innan han blev brandman på heltid. Han har även en kandidatexamen i journalistik, har startat och drivit flera poddar och medverkar återkommande i TV-programmet Bäst i test som den isländske brandmannen.

Malin Brege är medgrundare och manusförfattare till "Larm vi minns". Hon har en bakgrund inom marknadsföring, men det var mötet med räddningstjänsten och deras berättelser som väckte skrivlusten på allvar.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Att i sitt arbete möta människor i utsatta livssituationer innebär många olika belastningar och stressorer som påverkar den enskilda socialarbetaren, arbetsgruppen och ibland också arbetsplatsen. Upplevelserna av stress och reaktioner kan verka negativt på exempelvis empatisk förmåga samt den professionella nyfikenheten och kan därmed även påverka förmågan att utöva yrket.

För att kunna hjälpa andra behöver socialarbetare arbeta proaktivt för att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetet. Boken ger en ökad kunskap om belastningar inom socialt arbete och hur man på individ-, kollegie- och ledningsnivå kan ta hand om de stressreaktioner som uppstår.

Boken behandlar:

Boken kan användas på utbildningar inom socialt arbete, psykologi, hälso- och sjukvård samt av yrkesverksamma i alla människovårdande yrken. Likaså är boken intressant för alla som söker kunskap om stress och hur den kan förebyggas och hanteras.

Bokens huvudredaktörer är Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen. Eveliina är socionom, diplomerad friskvårds- och kostkonsult samt yogalärare vid Traumaanpassad Yoga Sverige. Linn är socionom, samtalsbehandlare, handledare i psykosocialt arbete, utbildad inom compassion-fokuserad terapi och mindfulness-baserad stressreducering.

Medförfattare är Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, Sandra Lindström, psykolog och föreläsare samt Rúna í Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.

Vi lever allt längre och andelen personer som är över 60 år ökar. Det gör äldrefrågan till en stor och viktig samhällsfråga: Vilka krav ställer det på socialt arbete med äldre?

Håkan Jönsons och Tove Harnetts bok Socialt arbete med äldre utkom första gången 2015. Mycket har hänt inom socialt arbete med äldre sedan dess och författarna har därför omarbetat och uppdaterat boken med flera nya kapitel, bland annat om brott och otrygghet samt om yrkesrollen som äldrekurator. I den nya utgåvan redogör de för ålderismens uttryck och konsekvenser och vilken roll socialt arbete kan ha för att upptäcka och åtgärda dessa. De beskriver olika ålderskategoriseringar och ger inblick i socialgerontologiska teorier samtidigt som de diskuterar problem som kan drabba äldre, som fattigdom, funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, hemlöshet och våld i nära relationer. Boken introducerar även metoder för socialt arbete med äldre som illustreras genom intervjuer med socionomer i olika yrkesroller. Avslutningsvis diskuterar de även utmaningar som äldreomsorgen och socialt arbete med äldre står inför.

Socialt arbete med äldre riktar sig till studenter inom ämnet socialt arbete och yrkes- verksamma socialarbetare som vill fördjupa sig inom äldreområdet.

Sagt om boken:

”Här finns det sociala, det medicinska och det lagstiftningsmässiga perspektivet och för dem som är verksamma inom socialt arbete med äldre är boken en omistlig guidning till professionens alla aspekter. Dessutom författad på en lättflytande, personligt hållen prosa och med omisskännlig erfarenhetsbas.”Matts Lindberg, BTJ-häftet nr 4, 2025

Beroende i praktiken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om:

• hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi• hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende• kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet• samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner• förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet• hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas• samtalsledarens roll och motiverande samtal• utrednings- och utvärderingsinstrument• evidensbaserade insatser för stöd och behandling• att hantera upprepade återfall

Många dialoger och exempel visar hur detta görs i praktiken. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende. Författarna utgår genomgående från ett holistiskt återhämtningsperspektiv snarare än att behandla beroendet som ett isolerat fenomen.

Beroende i praktiken riktar sig till dig som i ditt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroende och deras anhöriga, såsom socionom, boendestödjare, anhörigkonsulent, hälsopedagog, psykolog, sjuksköterska eller läkare.

”Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom, så vilar det ett förödande stigma över den. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är det särskilt viktigt att vi yrkesverksamma är medvetna om att vårt bemötande – redan vid det första telefonsamtalet eller mötet – kan lägga grunden för personens fortsatta förväntningar och hens egen tro på att det är möjligt att förändras.”Författarna

Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut, handledare samt utbildare inom CRAFT och motiverande samtal (MI), med stor erfarenhet av att motivera personer med beroendeproblem till förändring och behandling. Hon besvarar regelbundet läsarfrågor om beroende på DN Insidan och är författare till uppskattade böcker för anhöriga.Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Tidigare har hon arbetat vid Maria Ungdom i Stockholm. Hon är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och är författare till flera uppskattade böcker om adhd.Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. Hon har varit chef och medarbetare inom socialtjänsten, bland annat i projekt för att få samhällsaktörer inom socialt arbete och vård att samarbeta kring individer med komplexa behov.

Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon har mångårig erfarenhet som bland annat socialsekreterare, familjebehandlare, projektledare och kurator inom socialt arbete.

Sagt om bo​ken:

”Då den [boken] ger fylliga förslag till be­handlingsupplägg kommer den säkerligen att tjäna som ledfyr i det mörker som i viss utsträckning hittills tycks känneteckna beroendevården.”Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Det är således en mycket angelägen bok som författarna skrivit; den bör vara obligatorisk läsning för alla vårdgivare inom beroendevård, oavsett om man arbetar inom kommun/region eller i den privata sektorn.”Lars Sjöstrand, Läkartidningen 240131

”Texten är ytterst överskådlig och belyser utomordentligt väl komplexiteten i beroendeproblematik och vikten av att ha ett helhetsperspektiv, då beroendet inte kan ses som en isolerad företeelse. Boken kommer att vara ett omistligt stöd för yrkesverksamma som möter människor med beroendeproblematik och social utsatthet. Helhetsbetyg: 5/5.”Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 23, 2023

Den här boken ger förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och personlig professionalitet.

Författarna kombinerar teoretiska resonemang med reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar: viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etisk medvetenhet, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll - att vara sig själv som socionom.

I boken tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet.

Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

Boken vänder sig till såväl blivande och yrkesverksamma socionomer som till yrkesverksamma inom socialt arbete och andra människovårdande yrken.

Sagt om boken"Det finns böcker som lyckas fånga något väsentligt, om än svårformulerat, och som samtidigt är nödvändigt att förhålla sig till för en hel yrkeskår. Personlig professionell utveckling för socionomer är en sådan bok, dessutom förhållandevis tunn sådan. [...] Boken hör hemma i varje socionoms bokhylla och på varje utbildning i socialt arbete, av det enkla skälet att den begripliggör yrkesrollens utmaningar och ger verktyg för en utvecklande reflektion." Helhetsbetyg: 5.

Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2024.

"Den här boken är en lärobok för att hjälpa studenter att under sin utbildning till socionom arbeta med sin personliga utveckling, som en förberedelse för sin framtida yrkesroll. Som sådan är den tänkt att vara en bok man kan använda och återkomma till, genom hela socionomutbildningen - och även efter det."

Martin Börjeson, Universitetslektor och docent i socialt arbete.

Om författarnaNatasja Andersson Elmtoft är adjunkt, magister i socialt arbete, utbildad handledare och legitimerad psykoterapeut. Hon är en mycket erfaren PPU-lärare och är sedan 2014 ansvarig för ämnet personlig professionell utveckling på Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet som PPU-lärare på socionomprogrammet, och undervisar annars på såväl socionomprogrammet som på magisterprogrammet.

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik utforskar nutida sociala teorier och perspektiv på ett systematiskt sätt med hjälp av ett integrerat och flexibelt ramverk för att koppla samman kontext, teori och praktik. Boken ger en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum.

Karen Healy introducerar en dynamisk praktikmodell för socialt arbete som bidrar till att utveckla en förståelse av socialarbetarens professionella uppdrag som en mångsidig aktivitet som är formad av professionellt syfte, politik och verksamhetsområden.

Boken

Boken är en grundbok i socialt arbete och vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer, yrkesverksamma inom socialt arbete och andra personer som är intresserade av området.

”Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.”

Karen Healy

Sagt om boken"Författaren lyckas utomordentligt väl att göra komplexiteten i det sociala arbetet begriplig. De som får förmånen att läsa boken kommer att ha stor nytta av den och fröjdas av dess kunskapsförmedling och aktualitet."

Maria Fridstjerna, lektör. BTJ-häftet, nr 18, 2024.

Om författarenKaren Healy är professor i socialt arbete vid University of Queensland, Australien. Hon forskar om socialt arbete och samhällsservice med särskilt fokus på utsatta barns och familjers hälsa och välbefinnande. Hennes mål är ett vård- och omsorgssystem som möjliggör hälsa och social inkludering för alla.

Översättare: Maria Elliot

I Polisförhör – Metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad såväl vad gäller forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisvetenskap och arbetar på Institutionen för polisiärt arbete vid Fakulteten för samhällsvetenskaper på Linnéuniversitetet. Hans forskning är främst inriktad på polisförhör med misstänkta för grova brott, tillförlitlighetsbedömningar, informationsflöde och mänskliga rättigheter i utredningsprocessen. Ola har bakgrund som polis och fritidspedagog. 

Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?

Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.

Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt "jag". Funktionsduglighet – stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara.

Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.

Sagt om boken"Bokens styrka är själva vinkeln: funktionsduglighet. Ordet låter i förstone hårt, närmast cyniskt och brutalt. Men det är en viktig poäng när den levda erfarenheten som funktionsoduglig kan vara just hård och brutal i en tid när funktionsduglighet blir ett krav i samhället. Redaktör Eric Svanelöv bjuder därtill på en välskriven, tankeväckande teoretisk inramning, bokens stabila grund."Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025.

Om författarnaAntologins huvudredaktör är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet.

Övriga författare är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Denna bok handlar om principer mer än om tekniker, om grundläggande kunskap om förändrande samtal snarare än om hur replikerna ska utformas. Syftet är att visa hur samtal i olika yrkesmässiga sammanhang kan bidra till att människor blir bättre på att hantera svåra livssituationer på ett konstruktivt sätt, hur de kan förändra sitt förhållningssätt till sig själva och andra, växa som människor och känna sig stolta över sina livsval.

Samtal i socialt arbete är en grundbok, där både grundläggande principer och praktiska tillvägagångssätt för samtal och förändring beskrivs. Exemplen är i första hand hämtade från socialt arbete, men boken har ett brett anslag och är lämplig för alla som bedriver yrkesmässiga samtal i människoinriktat arbete.

Boken består av fem huvuddelar: den första handlar om teorier om förändrande samtal, den andra om förändringsprinciper, den tredje om relationen som samtalet sker i, den fjärde om samtal med olika klientgrupper och den femte om makt i samtal och om övning i samtal.

Boken

Sagt om boken"Jag tycker att det är en förträfflig bok för socialt arbete och en text som vi hittills inte har haft tillgång till för studenter på grund- och vidareutbildningar. Den skulle verkligen kunna tjäna som en grundläggande text och samtidigt ge uppslag till fördjupning inom olika områden av samtalandet."

Ulrik Molin, socionom, universitetsadjunkt i socialt arbete, psykoterapeut.

"Det är oerhört rikt och rymmer mycket kunskap, erfarenhet och klokskap."

Margareta Hydén, socionom, professor emerita i socialt arbete vid Linköpings universitet, psykoterapeut.

”Utomordentligt väl beskriver författaren den kraft och potential som finns i samtal och belyser på ett utmärkt sätt hur aktuell forskning kan användas i det sociala arbetets praktik. Bokens bredd berikar och författarens erfarenhet och gedigna kunskap gör texten till en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg 5 av 5.

Maria Fridstjerna, lektör, ur BTJ-häftet nr 14, 2023.

Om författarenRolf Holmqvist är professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. I sin forskning har han ägnat sig åt samtalsrelationens betydelse för behandlingsresultat. Han är psykoterapeut och har bidragit till introduktionen av relationell psykoterapi i Sverige. Han handleder i psykiatriska och sociala verksamheter.