Böcker inom Socialt arbete och välfärd

I denna tvärvetenskapliga antologi skärskådas kopplingar och dynamiker mellan barndom och utsatthet av några av Sveriges främsta forskare.

Dessa och många andra frågor kring barn och unga i utsatthet belyses i boken. De medverkande har sin bakgrund och sitt forskningssammanhang inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, historia, folkhälsovetenskap, juridik, kriminologi och psykologi.

Boken kan användas som kursbok vid utbildningar inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, lärarutbildning med mera, och som stöd vid konkret arbete med barn och unga.

Om författarna

Linnéa Bruno är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Övriga medverkande författare: Veronika Burcar Alm, Ninni Carlsson, Mehrdad Darvishpour, Kristina Engwall, Ulrika Hallberg, Marcus Herz, Lill Hultman, Philip Lalander, Claes Levin, Elisabet Näsman, Karin Pernebo, David Pålsson, Johanna Schiratzki, Johanna Sköld, Veronica Svärd och Stefan Wiklund.

SAGT OM BOKEN

”*Barnrättskampen hade varit enklare om vuxna med makt över barn hade läst den här boken.*”

Vendela Carlfjord, förbundsordförande, Rädda Barnens Ungdomsförbund

"Antologin ger på ett mycket överskådligt och pedagogiskt sätt en god förståelse för barn och unga som lever i utsatthet. Bokens tvärvetenskapliga ansats belyser komplexiteten i ämnet. De studenter inom samhällsvetenskapliga discipliner som har förmånen att få läsa den här boken kommer att ha ett mönstergillt stöd i sin kunskapsinhämtning, likaså professionella som möter unga som lever under ytterst svåra omständigheter."

Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Maria Fridstjerna.

Från Stureplansmorden till skolskjutningen i ÖrebroFrån barndomens trygga Leksand till de mest dramatiska händelserna i svensk nutidshistoria. Som liten pojke stod Lars Bröms framför spegeln och provade sin pappas polismössa i smyg. Idag är han en av Sveriges främsta mordutredare och ansvarig för identifiering av döda efter katastrofer och grova brott. Vägen dit har varit dramatisk och händelserik.I denna självbiografi bjuder Lars Bröms på en öppenhjärtig berättelse om sitt liv – från uppväxten i Dalarna till att stå mitt i stormens öga under några av Sveriges mest uppmärksammade katastrofer, däribland Stureplansmassakern 1994, tsunamin i Sydostasien 2004 och skolskjutningen på Risbergska i Örebro 2025. Med skärpa, värme och en stor dos humor delar Bröms med sig av erfarenheter och insikter från ett yrke där varje beslut kan bli avgörande. Boken är skriven tillsammans med Aja Lind. Resultatet är en berättelse som både berör och underhåller, samtidigt som den kastar nytt ljus över hur det är att vara den som måste stå stadigt när livet stormar som mest. Det här är inte bara ett personporträtt – det är ett stycke svensk nutidshistoria, sett genom ögonen på en som varit där.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Den 6:e upplagan av boken har fått en ökad forskningsbaserad och vetenskaplig tyngd. Nya kapitel har tillkommit och hela boken har uppdaterats och omarbetats. Till exempel har den ökande kunskapen om kommunikationens betydelse resulterat i ett omfattande avsnitt om Kommunikation och Alternativ Kommunikation, AKK. Kommande förändringar av LSS - Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade - återspeglas i ett nytt, problematiserande kapitel om LSS. Praktisk tillämpning av teori ger bredd åt och ytterligare förståelse för området.

Boken är lämplig som kurslitteratur på ett flertal akademiska grundutbildningar, till exempel inom socialt arbete, social omsorg, psykologi, pedagogik och omvårdnad. Den kan också användas som kurslitteratur och fördjupningslitteratur på folkhögskolor och vårdutbildningar på gymnasieskolan.

Sagt om boken"Omsorgsboken kommer att vara till stor nytta i habiliteringsarbetet, både som faktabok och som utgångspunkt för diskussion bland personal ute i verksamheter. De namnkunniga författarna bidrar med djup och bredd inom omsorgsområdet och ger en unik överblick över hela kunskapsfältet." Kenneth Thor, Chef för barn- och vuxenhabiliteringen, Norrtälje.

"Sammantaget en viktig och välskriven bok." Anders Östnäs, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2019.

Om författarnaHuvudredaktörer för boken är Lena Söderman och Mårten Nordlund. Lena Söderman är socialpedagog och vårdlärare med inriktning mot funktionsnedsättning. Hon har förutom många år som lärare arbetat som chef inom olika LSS-verksamheter. Mårten Nordlund är civilekonom med lång erfarenhet från ideellt och professionellt arbete i olika positioner, med inriktning mot funktionsnedsättning.

Övriga medförfattare: SvenOlof Dahlgren - Ragnar Furenhed - Mats Granlund - Josefin Grände - Anders Gustavsson - Kerstin Göransson - Bo Hejlskov Elvén - Barry Karlsson - Anna Levén - Barbro Lewin - Charlotta Löfgren-Mårtenson - Martin Molin - Lasse Nohrstedt - Karina Scheibenpflug - Kristina Szönyi - Mårten Söder - Gunilla Thunberg - Magnus Tideman - Jenny Wilder - Gunnel Winlund.

Den här boken ger förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och personlig professionalitet.

Författarna kombinerar teoretiska resonemang med reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar: viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etisk medvetenhet, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll - att vara sig själv som socionom.

I boken tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet.

Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

Boken vänder sig till såväl blivande och yrkesverksamma socionomer som till yrkesverksamma inom socialt arbete och andra människovårdande yrken.

Sagt om boken"Det finns böcker som lyckas fånga något väsentligt, om än svårformulerat, och som samtidigt är nödvändigt att förhålla sig till för en hel yrkeskår. Personlig professionell utveckling för socionomer är en sådan bok, dessutom förhållandevis tunn sådan. [...] Boken hör hemma i varje socionoms bokhylla och på varje utbildning i socialt arbete, av det enkla skälet att den begripliggör yrkesrollens utmaningar och ger verktyg för en utvecklande reflektion." Helhetsbetyg: 5.

Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2024.

"Den här boken är en lärobok för att hjälpa studenter att under sin utbildning till socionom arbeta med sin personliga utveckling, som en förberedelse för sin framtida yrkesroll. Som sådan är den tänkt att vara en bok man kan använda och återkomma till, genom hela socionomutbildningen - och även efter det."

Martin Börjeson, Universitetslektor och docent i socialt arbete.

Om författarnaNatasja Andersson Elmtoft är adjunkt, magister i socialt arbete, utbildad handledare och legitimerad psykoterapeut. Hon är en mycket erfaren PPU-lärare och är sedan 2014 ansvarig för ämnet personlig professionell utveckling på Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet som PPU-lärare på socionomprogrammet, och undervisar annars på såväl socionomprogrammet som på magisterprogrammet.

I Polisförhör – metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna tredje upplaga har genomgått en omfattande revidering och uppdatering av såväl forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisiärt arbete på Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Hans forskning och undervisning är främst inriktad på polisens arbete med förhör och polisens externa samverkan och roll i den prehospitala vårdkedjan. Ola har en bakgrund som polis och fritidspedagog. Han har även en magisterexamen i psykologi och har disputerat i socialt arbete.

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?

Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.

Anknytning och socialt arbete är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.

Sagt om boken:

”Boken är mycket omfattande och de cirka 500 sidorna ger en utomordentligt genomgripande kunskap om skilda aspekter av anknytning. Figurer och myckna exempel gör texten ytterst överskådlig. De studenter på socionomprogrammet som får möjlighet att ha boken som kurslitteratur kan glädjas, liksom yrkesverksamma socionomer och andra som kommer i kontakt med frågor där kunskap om anknytning är viktig att ha.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2025

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Beroende i praktiken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om:

• hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi• hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende• kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet• samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner• förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet• hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas• samtalsledarens roll och motiverande samtal• utrednings- och utvärderingsinstrument• evidensbaserade insatser för stöd och behandling• att hantera upprepade återfall

Många dialoger och exempel visar hur detta görs i praktiken. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende. Författarna utgår genomgående från ett holistiskt återhämtningsperspektiv snarare än att behandla beroendet som ett isolerat fenomen.

Beroende i praktiken riktar sig till dig som i ditt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroende och deras anhöriga, såsom socionom, boendestödjare, anhörigkonsulent, hälsopedagog, psykolog, sjuksköterska eller läkare.

”Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom, så vilar det ett förödande stigma över den. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är det särskilt viktigt att vi yrkesverksamma är medvetna om att vårt bemötande – redan vid det första telefonsamtalet eller mötet – kan lägga grunden för personens fortsatta förväntningar och hens egen tro på att det är möjligt att förändras.”Författarna

Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut, handledare samt utbildare inom CRAFT och motiverande samtal (MI), med stor erfarenhet av att motivera personer med beroendeproblem till förändring och behandling. Hon besvarar regelbundet läsarfrågor om beroende på DN Insidan och är författare till uppskattade böcker för anhöriga.Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Tidigare har hon arbetat vid Maria Ungdom i Stockholm. Hon är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och är författare till flera uppskattade böcker om adhd.Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. Hon har varit chef och medarbetare inom socialtjänsten, bland annat i projekt för att få samhällsaktörer inom socialt arbete och vård att samarbeta kring individer med komplexa behov.

Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon har mångårig erfarenhet som bland annat socialsekreterare, familjebehandlare, projektledare och kurator inom socialt arbete.

Sagt om bo​ken:

”Då den [boken] ger fylliga förslag till be­handlingsupplägg kommer den säkerligen att tjäna som ledfyr i det mörker som i viss utsträckning hittills tycks känneteckna beroendevården.”Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Det är således en mycket angelägen bok som författarna skrivit; den bör vara obligatorisk läsning för alla vårdgivare inom beroendevård, oavsett om man arbetar inom kommun/region eller i den privata sektorn.”Lars Sjöstrand, Läkartidningen 240131

”Texten är ytterst överskådlig och belyser utomordentligt väl komplexiteten i beroendeproblematik och vikten av att ha ett helhetsperspektiv, då beroendet inte kan ses som en isolerad företeelse. Boken kommer att vara ett omistligt stöd för yrkesverksamma som möter människor med beroendeproblematik och social utsatthet. Helhetsbetyg: 5/5.”Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 23, 2023

Den svenska ekonomin blomstrade efter andra världskriget. Välfärdsstaten växte fram, bostäder byggdes som aldrig förr och industrin gick på högvarv. Ungdomen skapade en egen livsstil med jazz och rock’n’roll medan TV:n tog plats i människors vardag. Politik, näringsliv och folkhem tycktes röra sig i samma riktning. Det var rekordår för Sverige. Men inget varar för evigt. När de ekonomiska hjulen började snurra långsammare avstannade tillväxten.

I denna fjärde omarbetade utgåva av kursboksklassikern Socialt arbete − en grundbok beskriver författarna ämnets uppkomst, utveckling och strukturella förutsättningar, dess praktik och yrkesfält samt relationer. De behandlar de problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför: frågor om politik, etik, makt och rättigheter. De tar också upp några av de framtidsutmaningar som ämnet står inför. Vad innebär intersektionalitet i socialt arbete? Hur ska man förhålla sig till kraven på evidens? Vad är ekosocialt arbete?

Mycket har hänt i samhället och inom socialt arbete sedan den första utgåvan utkom år 2000. I denna utgåva har några kapitel utgått och antalet sidor har minskats. Andra kapitel har tillkommit och alla övriga har uppdaterats. Kärnan är ändå densamma − att redogöra för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter och samtidigt visa på det sociala arbetets mångfald och komplexitet.

Socialt arbete − en grundbok vänder sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men den är också användbar för yrkesverksamma socionomer.

Anna Meeuwisse, Hans Swärd och Sune Sunesson är professorer vid Socialhögskolan vid Lunds universitet. Marcus Knutagård är professor vid Malmö universitet. Bokens kapitelförfattare är forskare, verksamma vid lärosäten runt om i landet och har aktivt bidragit till att utveckla socialt arbete som akademiskt ämne.

Läs en intervju med bokens redaktörer här.

Sagt om boken:

”Texten är ytterst överskådlig och berikas av de svartvita illustrationerna av sociala problem, liksom tabellerna och citaten. Såväl studenter som yrkesverksamma socionomer kommer att ha omistligt stöd av antologin i sin strävan att få utökad kunskap om det sociala arbetets användbarhet och ämnets utmaningar.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2024

Författarna beskriver socialpedagogik som ett kunskapsområde i det akademiska ämnet socialt arbete och ger rikliga exempel på socialpedagogiska tillämpningar i arbete med människor i problematiska livssituationer. De närmar sig spännande professionella förhållningssätt som tar fasta på den motivation och kraft människor själva har.

Boken tar även upp framväxten av de socialpedagogiska utbildningarna samt den moderna och utvecklade socialpedagogik vi idag talar om, till exempel i samband med samhällets inkluderings- och exkluderingsprocesser.

Syftet med boken är att synliggöra pedagogikens betydelse i det sociala arbetet, vilket i ringa utsträckning beskrivits i litteratur kopplat till socialt arbete under de senaste decennierna. I praktiska exempel analyseras hur det pedagogiska tänkandet formar positiva och professionella tillämpningar av social pedagogik i socialt arbete.

I upplaga 2 har de socialpedagogiska utgångspunkterna tydliggjorts och nya arenor för socialpedagogiken presenteras. Ett nytt kapitel om socialpedagogiska vändpunktsprocesser har också tillkommit. Innehållet har breddats mot behandlingspedagoger och andra yrken som ryms inom det socialpedagogiska fältet.

Boken används på en rad socionom- och socialpedagogutbildningar, behandlingspedagogutbildningar och andra kurser och närliggande utbildningar där socialpedagogik ingår.

Om författarnaChrister Cederlund (huvudförfattare) är fil.mag. i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.Stig-Arne Berglund är fil.dr i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Sagt om boken"Pedagogikens betydelse i det sociala arbetet visas övertygande på ett angeläget och spännande sätt. Omsorgsfullt och systematiskt ges en levande inblick i socialpedagogikens historia, utveckling, dagsläge och möjliga framtider. [...] I dess helhet en lärorik, intressant, tanke- och handlingsstimulerande text, som i första hand vänder sig till socionomstudenter, men som med behållning också kan läsas av den allmänt samhällsintresserade läsaren." Publicerat i BTJ-häftet nr 17, 2017. Lektör Bosse Forsén.

"[...] Boken lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram pedagogikens del i det sociala arbetet. Förutom i utbildningssammanhang är boken en pärla inom klinisk verksamhet som bedriver råd, stöd och behandling. Ett inköp rekommenderas varmt!" Tidningen Socionomen 2017, Robert Hellsing.

Det är en utmaning att vara socialarbetare. Socialarbetaren har professionell kunskap och ska hjälpa människor, ge service, samarbeta, leda förändringsprocesser – och samtidigt sätter den organisation där socialarbetaren verkar vissa ramar för uppdraget. Tillsammans skapar detta ett handlingsutrymme där olika mål, behov och förväntningar ska förenas på bästa möjliga vis.

Boken talar inte om hur du bör handla. I stället vill den – med bas i vetenskapliga beskrivningar av det sociala arbetets grunder, förutsättningar och resultat – väcka tankar och reflektioner om hur du som socialarbetare kan använda ditt handlingsutrymme i arbetsvardagen.

Denna andra utgåva har uppdaterats för att följa med i det sociala arbetets förändrade villkor i praktiken, ny lagstiftning och aktuell forskning.

Handlingsutrymme är skriven för socionomutbildningen och för yrkesverksamma inom socialt arbete.

Författarna är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Kerstin Svensson är professor i socialt arbete. Eva Johnsson är docent i socialt arbete. Leili Laanemets är universitetslektor och studierektor.

Sagt om boken:

"Boken beskriver utomordentligt väl utifrån olika aspekter svårigheten i socialarbetarens roll. Såväl makt och ansvar, dokumentation som samverkan belyses och problematiseras på ett mycket överskådligt sätt. […] Handlingsutrymme ger nya infallsvinklar och är ett viktigt stöd i socionomens arbetsvardag, men även studenter i socialt arbete kommer att ha behållning av boken för att få en större förståelse för de utmaningar som kännetecknar disciplinen."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 3, 2022

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik utforskar nutida sociala teorier och perspektiv på ett systematiskt sätt med hjälp av ett integrerat och flexibelt ramverk för att koppla samman kontext, teori och praktik. Boken ger en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum.

Karen Healy introducerar en dynamisk praktikmodell för socialt arbete som bidrar till att utveckla en förståelse av socialarbetarens professionella uppdrag som en mångsidig aktivitet som är formad av professionellt syfte, politik och verksamhetsområden.

Boken

Boken är en grundbok i socialt arbete och vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer, yrkesverksamma inom socialt arbete och andra personer som är intresserade av området.

”Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.”

Karen Healy

Sagt om boken"Författaren lyckas utomordentligt väl att göra komplexiteten i det sociala arbetet begriplig. De som får förmånen att läsa boken kommer att ha stor nytta av den och fröjdas av dess kunskapsförmedling och aktualitet."

Maria Fridstjerna, lektör. BTJ-häftet, nr 18, 2024.

Om författarenKaren Healy är professor i socialt arbete vid University of Queensland, Australien. Hon forskar om socialt arbete och samhällsservice med särskilt fokus på utsatta barns och familjers hälsa och välbefinnande. Hennes mål är ett vård- och omsorgssystem som möjliggör hälsa och social inkludering för alla.

Översättare: Maria Elliot

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok har fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter. Socionomers arbete påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag. Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv). Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Denna andra upplaga är uppdaterad med aktuell lagstiftning och forskning. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör förhållandet mellan rättssystemet, organisationen och det sociala arbetets praktik med fokus på den sociala barnavården. Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Ett konkret, juridiskt förankrat och vardagsnära stöd för att dokumentera rätt och arbeta likvärdigt inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri

Grunderna i social dokumentation är boken för dig som arbetar som personal eller chef inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri. Den ger ett konkret, juridiskt förankrat och vardagsnära stöd för att dokumentera rätt, arbeta likvärdigt och skapa trygghet, kvalitet och delaktighet för varje brukare – varje dag. Den passar både dig som vill lära dig från grunden och dig som vill repetera och fördjupa dina kunskaper om social dokumentation i genomförandet av stöd och insatser enligt SoL och LSS.

Boken ger ett samlat och praktiskt stöd med ett rakt och tillgängligt språk. Här förklaras vad social dokumentation är och hur den används som ett konkret arbetsverktyg – från uppdrag och genomförandeplan till journalanteckningar och uppföljning.

Läsaren får steg för steg-stöd i hur dokumentation ska skrivas och användas med tydliga exempel från vardagen. Genom exempel, mallar, övningar och reflektionsuppgifter blir det tydligt hur dokumentationen påverkar bemötande, kontinuitet och kvalitet och hur den kan användas direkt i det dagliga arbetet.

För verksamheter som arbetar med IBIC finns särskilda avsnitt som visar hur arbetssättet kan användas i praktiken. Boken fungerar också utmärkt i verksamheter som inte använder IBIC.

Boken beskriver hur journalanteckningar ska föras fortlöpande och hur rubriker eller sökord kan användas för att göra dokumentationen lätt att hitta och följa.

Den innehåller konkreta exempel och formuleringar och går in på hur man dokumenterar kring områden som ej genomförda insatser, samtycke, avvikelser och lex Sarah samt barnperspektiv.

I boken finns övningar som kan göras enskilt eller i arbetsgruppen.

Sofia Gustavsson är socionom och processledare i IBIC. Hon har arbetat med utbildning och handledning i social dokumentation och IBIC i över tio år och har utbildat personal, chefer och handläggare över hela landet. Hon är en uppskattad föreläsare med stark förankring i praktiken och ett tydligt pedagogiskt fokus.

Formgivare: Hanna S Larsson.

Sagt om boken“På blott 107 sidor ges en omfattande beskrivning av social dokumentation ur olika aspekter. Språket är lättfattligt och bokens disposition är tydlig med checklistor och faktarutor. Såväl den intresserade läsaren eller studenten som vill veta mer om social dokumentation som den yrkesverksamma som vill repetera kommer att ha god behållning av denna praktiska bok. [...] Boken är viktig för verksamheter som LSS, socialpsykiatri och äldreomsorg för att upprätthålla god social dokumentation som bidrar till rätt stöd och insatser, likvärdighet, kvalitet och trygghet. Helhetsbetyg: 4.”/Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 11 2026

Den här boken tar dig med på en kriminalteknisk resa som sträcker sig från brottsplats till domstol. Var börjar man och hur kan man som polis i yttre tjänst praktiskt gå till väga för att tillvarata viktiga spår? Genom forensisk medvetenhet och tidig bevissäkring bidrar den undersökande polisen till en framgångsrik utredning.FRÅN SPÅR TILL BEVIS – KRIMINALTEKNIK FÖR POLISER I YTTRE TJÄNST ger blivande och yrkesverksamma poliser grundläggande kunskaper i praktisk spårsäkring, analys och metodik gällande teknisk bevisning vid mängdbrott. Boken beskriver bland annat hur en brottsplatsundersökning kan gå till och vilka spår en polis i yttre tjänst kan säkra på en plats eller på en person. Här beskrivs också generella kriminaltekniska metoder. I boken ges förslag på brottsplatsmetodik, bevisvärdering, dokumentation, spårsäkring, hantering av spår och beslag samt primära åtgärder vid grova brott och dödsfall. I denna tredje upplaga har lagändringar och lagstöd uppdaterats. Flödesscheman över spårmaterial, beslag och IT-gods samt nya bilder har tillkommit. Dessutom har några av bokens arbetsmetoder uppdaterats och några kapitel har utökats och kompletterats.Anna Schneider Jacobsson är verksam som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan 2017 har Anna utbildat polisstudenter, civila brottsutredare och militärpolisen. Bo Svensson har arbetat som polis sedan 1978 och som kriminaltekniker 1998–2009. Därefter arbetade han som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan 2019 undervisar han på konsultbasis.

I Sekretess beskrivs huvuddragen av de bestämmelser som är av betydelse för sekretesshanteringen vid en socialförvaltning. Under olika avsnitt behandlas bl.a. begreppet allmän handling, offentlighetsprincipen och de särskilda sekretessregler som gäller för socialtjänsten. Övriga frågor som tas upp gäller exempelvis den enskildes rätt att bestämma över sekretessen, partsinsynen, sekretessen mellan föräldrar och barn, när sekretessen får brytas samt sekretessprövningen.

Boken besvarar olika frågor som en tjänsteman eller en förtroendeman ställs inför när någon begär att få ta del av en handling vid förvaltningen, liksom vilka förutsättningar som finns för socialförvaltningen att lämna ut uppgifter i andra sammanhang. Vidare belyses de sekretessregler som gäller för närliggande verksamheter och som kan påverka socialtjänstens möjligheter att få information från dessa.

Boken är tänkt som ett viktigt hjälpmedel för handläggare och bör finnas hos var och en som i sin dagliga verksamhet har att beakta den sekretess som gäller för verksamheten.

Denna åttonde upplaga har uppdaterats med hänsyn till ändrade lagregler och ytterligare rättsfall.

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Utan att jag vetat om det är det här en bok jag längtat efter. Läsning som lyfter, lyser upp och visar att förändring är möjlig. Med tålamod och flexibilitet kan en enda människa göra skillnad – och boken skänker det hoppet inte bara till socionomer, utan till alla oss som arbetar med människor: förhoppningen om att kunna bidra med något gott.”Celia Svedhem, Psykologtidningen nr 3, 2026”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026

Social hållbarhet utgör tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet tre dimensioner av hållbar utveckling och innebär ett rättvist, jämlikt, inkluderande och demokratiskt samhälle för nuvarande och kommande generationer. Boken utforskar hur social hållbarhet och folkhälsa hänger samman, både inom forskning och i praktiken, och hur dessa komplexa utmaningar kräver samverkan mellan olika aktörer för att skapa långsiktiga lösningar.

Den inledande delen introducerar centrala begrepp och följs av kapitel som beskriver social hållbarhet genom livets olika faser. Därefter belyser kapitlen socialt hållbarhetsarbete hos olika aktörer och inom olika arenor, såsom skolan, arbetsplatsen och lokalsamhället. Med konkreta exempel visar boken hur socialt hållbara lösningar kan bidra till ett mer jämlikt och hälsosamt samhälle, där alla har möjlighet att leva ett gott liv utan orättvisa skillnader.

Boken vänder sig främst till studenter inom folkhälsovetenskap, beteendevetenskap, sociologi och statsvetenskap samt till yrkesverksamma och beslutsfattare inom kommun, region och civilsamhälle.

Om författarnaHuvudredaktörerna Robert Larsson, Maria Norfjord van Zyl, Charlotta Hellström-Olsson och Christine Persson Osowski är alla verksamma vid Mälardalens universitet.Medförfattare är Erika Andersson, Sara Andersson, Mattias Berglund, Lisa Borglund, Katarina Bälter, Anna Ehrlin, Fredrik Enquist, Camilla Eriksson, Marie Golsäter, Oskar Halling Ullberg, Maria Harder, Johannes Hedlund, Ulrika Jeppson Wigg, Sofia Lund, Karin Schölin Bywall, Malin Sturk, Anders Westin, Charlotta Åkerlind och Per-Olof Östergren.