Socialt arbete och välfärd

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026

Denna bok handlar om principer mer än om tekniker, om grundläggande kunskap om förändrande samtal snarare än om hur replikerna ska utformas. Syftet är att visa hur samtal i olika yrkesmässiga sammanhang kan bidra till att människor blir bättre på att hantera svåra livssituationer på ett konstruktivt sätt, hur de kan förändra sitt förhållningssätt till sig själva och andra, växa som människor och känna sig stolta över sina livsval.

Samtal i socialt arbete är en grundbok, där både grundläggande principer och praktiska tillvägagångssätt för samtal och förändring beskrivs. Exemplen är i första hand hämtade från socialt arbete, men boken har ett brett anslag och är lämplig för alla som bedriver yrkesmässiga samtal i människoinriktat arbete.

Boken består av fem huvuddelar: den första handlar om teorier om förändrande samtal, den andra om förändringsprinciper, den tredje om relationen som samtalet sker i, den fjärde om samtal med olika klientgrupper och den femte om makt i samtal och om övning i samtal.

Boken

Sagt om boken"Jag tycker att det är en förträfflig bok för socialt arbete och en text som vi hittills inte har haft tillgång till för studenter på grund- och vidareutbildningar. Den skulle verkligen kunna tjäna som en grundläggande text och samtidigt ge uppslag till fördjupning inom olika områden av samtalandet."

Ulrik Molin, socionom, universitetsadjunkt i socialt arbete, psykoterapeut.

"Det är oerhört rikt och rymmer mycket kunskap, erfarenhet och klokskap."

Margareta Hydén, socionom, professor emerita i socialt arbete vid Linköpings universitet, psykoterapeut.

”Utomordentligt väl beskriver författaren den kraft och potential som finns i samtal och belyser på ett utmärkt sätt hur aktuell forskning kan användas i det sociala arbetets praktik. Bokens bredd berikar och författarens erfarenhet och gedigna kunskap gör texten till en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg 5 av 5.

Maria Fridstjerna, lektör, ur BTJ-häftet nr 14, 2023.

Om författarenRolf Holmqvist är professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. I sin forskning har han ägnat sig åt samtalsrelationens betydelse för behandlingsresultat. Han är psykoterapeut och har bidragit till introduktionen av relationell psykoterapi i Sverige. Han handleder i psykiatriska och sociala verksamheter.

Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?

Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.

Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt "jag". Funktionsduglighet – stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara.

Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.

Sagt om boken"Bokens styrka är själva vinkeln: funktionsduglighet. Ordet låter i förstone hårt, närmast cyniskt och brutalt. Men det är en viktig poäng när den levda erfarenheten som funktionsoduglig kan vara just hård och brutal i en tid när funktionsduglighet blir ett krav i samhället. Redaktör Eric Svanelöv bjuder därtill på en välskriven, tankeväckande teoretisk inramning, bokens stabila grund."Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025.

Om författarnaAntologins huvudredaktör är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet.

Övriga författare är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.

I Evidens och kunskap för socialt arbete diskuteras hur olika kunskapsformer — evidens, erfarenhet och klienters perspektiv — väger in i socialt arbete och vad de betyder för professionens uppdrag.

Boken nyanserar kunskapsdiskussionen och kopplar den till socialarbetarens praktiska verklighet. Författarna belyser bland annat:

Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, yrkesverksamma socialarbetare, beslutsfattare och verksamhetsutvecklare som vill fördjupa sig i kunskapsfrågor inom socialt arbete.

Om författarnaHuvudredaktör är Alexander Björk, socionom och filosofie doktor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Medförfattare är Einar Øverbye, professor vid Institutionen för samhällsvetenskap, Oslo Metropolitan University (OsloMet), samt Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Tommy Lindström och Ulla-Karin Schön, samtliga socionomer och professorer verksamma vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga?

För att svara på frågorna har redaktörerna för Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbete samlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister.

Antologin är en omarbetad och utvidgad version av Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar:

Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete.

Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering.

Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå).

Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning.

Björn Blom är professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Magnus Larsson är lektor vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.Marie-Louise Snellman är lektor i socialt arbete vid Umeå universitet.Carolina Klockmo är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.Sheila Zimic är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.

Övriga författare är knutna till olika universitet, FoU-enheter och myndigheter.

Sagt om boken:”Det här är en riktig tegelsten som hör hemma hos alla de socialarbetare, chefer och forskare som är intresserade av och värdesätter utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. [...] Allt sätts i relation till den nya socialtjänstlagen men även allmänna krav på granskning, revision och prestation. Därtill ges maktaspekter och brukardelaktigheten utrymme. Att det är landets främsta experter som författat bokens olika delar avspeglas genom en hög nivå. Detaljerna är många, en nödvändighet i en bok som ger så pass många perspektiv. Samtidigt är texten lätt att ta till sig och boken är även rikligt kompletterad med tabeller och modeller för tydliggörandets skull.” Helhetsbetyg 5/5Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 24, 2025

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Boken utforskar ledarskap inom socialt arbete. Den bidrar med teorier, praktiska verktyg och strategier användbara både i ledarskap och i medarbetarskap. Inledningsvis ger boken en förståelse för organisationer och välfärdsorganisationers utveckling. Till detta kommer en bild av det sociala arbetet som sammanhang och vad det kan innebära att arbeta inom socialt arbete. Boken har ett fokus på relationer, känslomässig kompetens, systemiskt tänkande och ett styrkebaserat perspektiv. Här innefattas betydelsen av att ta tillvara på medarbetares kunskap, resurser och slumrande potential. Frågan är genomgående hur vi kan arbeta för att stärka medarbetare för att de i sin tur kunna bidra till meningsfull förändring för människor i vårt samhälle.

Boken lyfter fram arbetsklimat, kollegial trygghet, känslomässig kompetens och självreflektion som nyckelfaktorer för att människor ska kunna använda sig av sina förmågor på ett konstruktivt sätt. Innehållet vill visa på möjligheter i hur man kan främja tillit, samverkan och ett samskapande där alla medarbetare känner sig inkluderade och stödjer organisationens syfte och mål. Här blir hur man leder i samtal och i förändring en viktig del. För att öka förståelsen för oss själva och för varandra innefattas kommunikationens betydelse och aktuell hjärnforskning som visar på vår socialt konstruerade hjärna.

En stor del av boken har vuxit fram utifrån inspiration från ledare i fältet. Utifrån intervjuer har chefer generöst delat med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Boken rekommenderas både till nuvarande och blivande chefer inom socialt arbete. Den rekommenderas också till studerande och medarbetare inom socialt arbete. Att arbeta inom socialt arbete innebär alltid ett självledarskap. Vi står ständigt inför att leda oss själva och andra. Vi står också inför att leda våra egna känslor och i att vara med andra i deras. Ledarskap framträder i skiftande positioner och roller men också i mötet med klienter, i samtal och i samverkan.

Boken Världens bästa jobb ger dig som arbetar med det vardagsnära stödet inom LSS en konkret beskrivning av de viktigaste delarna av ditt arbete. Författarna beskriver olika pedagogiska förhållnings- och arbetssätt. Boken innehåller både reflektionsfrågor och tips och tricks för ditt dagliga arbete som du kommer ha nytta av, och framför allt dina stödtagare.

Att hjälpa andra till att få ett bättre liv är världens bästa jobb och ibland även världens svåraste jobb. Men det är också världens viktigaste jobb. Att arbeta med att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor är att arbeta med mänskliga rättigheter och rätten att leva ett liv som andra.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. 

Therese Waldenborg är arbetsterapeut med en masterexamen i kriminologi. Hon har arbetat i olika verksamheter för personer med autism, intellektuell funktionsnedsättning och närliggande diagnoser.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 1 – Strukturell ojämlikhet och samhällen i förändring, är den första av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker som undersöker hur samhälleliga och organisatoriska förutsättningar bidrar till att forma människors liv. 

Bokens kapitel är indelade i tre teman: 

•    Strukturell ojämlikhet  •    Samhällen i förändring  •    Organisering och arbete 

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser.

Em Andersson (red.) är fil. dr. i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv. Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete. Sergio Cuadra är fil. dr. i sociologi och tidigare verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.  Carin Björngren Cuadra är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Lucas Gottzén är docent i socialt arbete och professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Teres Hjärpe, är fil. dr. i socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds universitet. Marcus Knutagård är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Norma Montesino är docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Diana Mulinari är professor i  genusvetenskap och verksam vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Paula Mulinari är genusvetare och docent i socialt arbete, verksam på Institutionen för socialt arbete vid Malmö Universitet. Vanna Nordling är fil. dr. i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Sofia Nordmark är fil. dr. i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet. Anneli Stranz är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Emma Söderman är fil. dr i socialt arbete och verksam som lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Daniel Persson Thunqvist är biträdande professor i sociologi vid Linköpings universitet. Jessica Wide är fil. dr. i sociologi och verksam vid Högskolan Dalarna.

Beroende i praktiken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om:

• hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi• hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende• kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet• samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner• förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet• hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas• samtalsledarens roll och motiverande samtal• utrednings- och utvärderingsinstrument• evidensbaserade insatser för stöd och behandling• att hantera upprepade återfall

Många dialoger och exempel visar hur detta görs i praktiken. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende. Författarna utgår genomgående från ett holistiskt återhämtningsperspektiv snarare än att behandla beroendet som ett isolerat fenomen.

Beroende i praktiken riktar sig till dig som i ditt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroende och deras anhöriga, såsom socionom, boendestödjare, anhörigkonsulent, hälsopedagog, psykolog, sjuksköterska eller läkare.

”Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom, så vilar det ett förödande stigma över den. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är det särskilt viktigt att vi yrkesverksamma är medvetna om att vårt bemötande – redan vid det första telefonsamtalet eller mötet – kan lägga grunden för personens fortsatta förväntningar och hens egen tro på att det är möjligt att förändras.”Författarna

Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut, handledare samt utbildare inom CRAFT och motiverande samtal (MI), med stor erfarenhet av att motivera personer med beroendeproblem till förändring och behandling. Hon besvarar regelbundet läsarfrågor om beroende på DN Insidan och är författare till uppskattade böcker för anhöriga.Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Tidigare har hon arbetat vid Maria Ungdom i Stockholm. Hon är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och är författare till flera uppskattade böcker om adhd.Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. Hon har varit chef och medarbetare inom socialtjänsten, bland annat i projekt för att få samhällsaktörer inom socialt arbete och vård att samarbeta kring individer med komplexa behov.

Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon har mångårig erfarenhet som bland annat socialsekreterare, familjebehandlare, projektledare och kurator inom socialt arbete.

Sagt om bo​ken:

”Då den [boken] ger fylliga förslag till be­handlingsupplägg kommer den säkerligen att tjäna som ledfyr i det mörker som i viss utsträckning hittills tycks känneteckna beroendevården.”Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Det är således en mycket angelägen bok som författarna skrivit; den bör vara obligatorisk läsning för alla vårdgivare inom beroendevård, oavsett om man arbetar inom kommun/region eller i den privata sektorn.”Lars Sjöstrand, Läkartidningen 240131

”Texten är ytterst överskådlig och belyser utomordentligt väl komplexiteten i beroendeproblematik och vikten av att ha ett helhetsperspektiv, då beroendet inte kan ses som en isolerad företeelse. Boken kommer att vara ett omistligt stöd för yrkesverksamma som möter människor med beroendeproblematik och social utsatthet. Helhetsbetyg: 5/5.”Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 23, 2023

Den här boken riktar sig främst till studerande på landets socionomutbildningar, men även till handläggare och beslutsfattare inom socialtjänsten och andra som har intresse av att lära sig om socialtjänstens ärendehandläggning.

Syftet med boken är att ge en introduktion till de handläggnings- och dokumentationsregler som ska beaktas under ärendehandläggning i socialtjänstens verksamhet. Boken är skriven med utgångspunkt i regeringsformen, internationell rätt om mänskliga rättigheter, kommunallagen, förvaltningslagen, socialtjänstlagen, LVU, LBSB, LSS och LVM. Den omfattar ärenden som rör barn och ungdomar, våld i nära relation, personer med funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroendeproblematik. Genomgående illustreras regelverket med praktiska exempel och kommentarer för att visa hur reglerna kan tillämpas i olika situationer under ärendehandläggningen.

Boken har uppdaterats med hänsyn till den nya socialtjänstlagen. I och med den nya lagstiftningen definieras socialtjänst på ett sätt som innebär att LSS inte längre är en del av socialtjänstens verksamhet. Trots detta behandlas LSS i boken, eftersom personer med funktionsnedsättningar kan få insatser med stöd av både LSS och socialtjänstlagen.

I denna tvärvetenskapliga antologi skärskådas kopplingar och dynamiker mellan barndom och utsatthet av några av Sveriges främsta forskare.

Dessa och många andra frågor kring barn och unga i utsatthet belyses i boken. De medverkande har sin bakgrund och sitt forskningssammanhang inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, historia, folkhälsovetenskap, juridik, kriminologi och psykologi.

Boken kan användas som kursbok vid utbildningar inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, lärarutbildning med mera, och som stöd vid konkret arbete med barn och unga.

Om författarna

Linnéa Bruno är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Övriga medverkande författare: Veronika Burcar Alm, Ninni Carlsson, Mehrdad Darvishpour, Kristina Engwall, Ulrika Hallberg, Marcus Herz, Lill Hultman, Philip Lalander, Claes Levin, Elisabet Näsman, Karin Pernebo, David Pålsson, Johanna Schiratzki, Johanna Sköld, Veronica Svärd och Stefan Wiklund.

SAGT OM BOKEN

”*Barnrättskampen hade varit enklare om vuxna med makt över barn hade läst den här boken.*”

Vendela Carlfjord, förbundsordförande, Rädda Barnens Ungdomsförbund

"Antologin ger på ett mycket överskådligt och pedagogiskt sätt en god förståelse för barn och unga som lever i utsatthet. Bokens tvärvetenskapliga ansats belyser komplexiteten i ämnet. De studenter inom samhällsvetenskapliga discipliner som har förmånen att få läsa den här boken kommer att ha ett mönstergillt stöd i sin kunskapsinhämtning, likaså professionella som möter unga som lever under ytterst svåra omständigheter."

Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Maria Fridstjerna.

Den här boken tar dig med på en kriminalteknisk resa som sträcker sig från brottsplats till domstol. Var börjar man och hur kan man som polis i yttre tjänst praktiskt gå tillväga för att tillvarata viktiga spår? Genom forensisk medvetenhet och tidig bevissäkring bidrar den undersökande polisen till en framgångsrik utredning.

Från spår till bevis – kriminalteknik för poliser i yttre tjänst ger blivande och yrkesverksamma poliser grundläggande kunskaper i praktisk spårsäkring, analys och metodik gällande teknisk bevisning vid mängdbrott. 

Boken beskriver bland annat hur en brottsplatsundersökning kan gå till och vilka spår en polis i yttre tjänst kan säkra på en plats eller på en person. Här beskrivs också generella kriminaltekniska metoder. I boken ges förslag på brottsplatsmetodik, bevisvärdering, dokumentation, spårsäkring, hantering av spår och beslag samt primära åtgärder vid grova brott och dödsfall. 

I denna andra upplaga har lagändringar och lagstöd uppdaterats. Bilder och flödesscheman har tillkommit för att tydliggöra bokens innehåll. Dessutom har några av bokens arbetsmetoder uppdaterats, bland annat hur BF/IGV-poliser kan arbeta med att formulera hypoteser på en brottsplats.Anna Schneider Jacobsson är verksam som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Hon började arbeta som polis 2008 och som kriminaltekniker 2011. Sedan 2017 har Anna utbildat polisstudenter, civila brottsutredare och militärpolisen.

Bo Svensson har arbetat som polis sedan 1978 och som kriminaltekniker 1998–2009. Därefter arbetade han som ämnesansvarig lärare i kriminalteknik vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan 2019 undervisar han på konsultbasis och föreläser bland annat för elever i gymnasieskolor, polisstudenter, civila brottsutredare, militärpolisen och förundersökningsledare.

Socialtjänsten ansvarar för att utreda socialt utsatta barn och unga och bedöma behov av insatser och skydd samt följa upp beslutade åtgärder. Men vad innebär utredningsarbete i praktiken? Vilka olika utredningspraktiker finns och vad kännetecknar dessa? Efter att barnets behov har klargjorts kan ytterligare utredningspraktiker ta vid, som placering och uppföljning av vård utanför det egna hemmet och utredning av familjehem. Det kan även leda till samverkan med rättssystemet, som i utredningar där tvångsvård föreslås och i utredningar där barn misstänks för eller själva har utsatts för brott. Författarna går igenom de formella regler som omger arbetet och analyserar dessa olika utredningspraktiker, samt de utmaningar som den sociala barnavården står inför framöver.  I denna tredje upplaga har samtliga kapitel uppdaterats vad gäller rättslig reglering och forskningsperspektiv. Kapitlen om utredningspraktikerna när barn kan ha upplevt eller utsatts för våld och när barn och unga misstänks för brott är nya och behandlades tidigare i ett gemensamt kapitel. Kapitlet om familjehemsutredningar har nya författare och nytt innehåll. Boken riktar sig huvudsakligen till studenter och praktiker i socialt arbete och närliggande samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar i kurser med inriktning mot socialt arbete med barn och unga, utredningsarbete och socialrätt. Lina Ponnert (red.), socionom, docent i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Martin Bergström, socionom, docent i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Susanna Johansson, docent i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Sofia Linderot, socionom, fil. dr i socialt arbete och f.d. universitetsadjunkt vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Bodil Rasmusson, socionom, fil. dr i socialt arbete och f.d. universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Låt lågaffektivt bemötande bli en naturlig del av det dagliga arbetet.

Lågaffektivt bemötande tar sin utgångspunkt i alla människors rätt att finnas till utifrån sina förutsättningar och i omgivningens ansvar. Fokus ligger på personalens bemötande av personer med utmanande beteende, inte på själva beteendet i sig. Boken tar oss igenom grunderna i lågaffektivt bemötande och hur arbetssättet bör tillämpas.

Genom att anpassa förhållningssätt och bemötande till individens unika situation och möjligheter kan vi minimera utmanande beteenden och skapa förutsättningar för alla att leva goda liv. Det är först när all personal har rätt kompetens, rätt bemötande och rätt syn på sitt uppdrag som vi har en verksamhet som är trygg och säker för personerna som verksamheten finns till för. En målsättning med boken är att den känslomässigt ska beröra läsaren; för att se, känna och förstå att det handlar om mänskliga behov – för dem vi finns till för, för oss själva – ja, för oss alla.

Till den här upplagan har delar av innehållet reviderats och utökats.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. Idag driver hon NPF-specialisterna tillsammans med en tidigare kollega.

Sagt om boken "Lågaffektivt bemötande riktar sig till personal inom människovårdande yrken eller inom skolan, alla åldersgrupper, och såväl specialpedagogisk personal som fritidsledare eller lärare. Det är en lättläst och kortfattad introduktion till lågaffektivt bemötande som ger pedagogiska modeller möjliga att applicera på utåtagerande personer och som ger en god grund för att arbeta förebyggande med välmående, relationsbyggande och trygghet. Helhetsbetyg: 5." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 3 2025

Vi lever allt längre och andelen personer som är över 60 år ökar. Det gör äldrefrågan till en stor och viktig samhällsfråga: Vilka krav ställer det på socialt arbete med äldre?

Håkan Jönsons och Tove Harnetts bok Socialt arbete med äldre utkom första gången 2015. Mycket har hänt inom socialt arbete med äldre sedan dess och författarna har därför omarbetat och uppdaterat boken med flera nya kapitel, bland annat om brott och otrygghet samt om yrkesrollen som äldrekurator. I den nya utgåvan redogör de för ålderismens uttryck och konsekvenser och vilken roll socialt arbete kan ha för att upptäcka och åtgärda dessa. De beskriver olika ålderskategoriseringar och ger inblick i socialgerontologiska teorier samtidigt som de diskuterar problem som kan drabba äldre, som fattigdom, funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, hemlöshet och våld i nära relationer. Boken introducerar även metoder för socialt arbete med äldre som illustreras genom intervjuer med socionomer i olika yrkesroller. Avslutningsvis diskuterar de även utmaningar som äldreomsorgen och socialt arbete med äldre står inför.

Socialt arbete med äldre riktar sig till studenter inom ämnet socialt arbete och yrkes- verksamma socialarbetare som vill fördjupa sig inom äldreområdet.

Sagt om boken:

”Här finns det sociala, det medicinska och det lagstiftningsmässiga perspektivet och för dem som är verksamma inom socialt arbete med äldre är boken en omistlig guidning till professionens alla aspekter. Dessutom författad på en lättflytande, personligt hållen prosa och med omisskännlig erfarenhetsbas.”Matts Lindberg, BTJ-häftet nr 4, 2025

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?

Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.

Anknytning och socialt arbete är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.

Sagt om boken:

”Boken är mycket omfattande och de cirka 500 sidorna ger en utomordentligt genomgripande kunskap om skilda aspekter av anknytning. Figurer och myckna exempel gör texten ytterst överskådlig. De studenter på socionomprogrammet som får möjlighet att ha boken som kurslitteratur kan glädjas, liksom yrkesverksamma socionomer och andra som kommer i kontakt med frågor där kunskap om anknytning är viktig att ha.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2025