Böcker om socialt arbete och välfärd

Från Stureplansmorden till skolskjutningen i ÖrebroFrån barndomens trygga Leksand till de mest dramatiska händelserna i svensk nutidshistoria. Som liten pojke stod Lars Bröms framför spegeln och provade sin pappas polismössa i smyg. Idag är han en av Sveriges främsta mordutredare och ansvarig för identifiering av döda efter katastrofer och grova brott. Vägen dit har varit dramatisk och händelserik.I denna självbiografi bjuder Lars Bröms på en öppenhjärtig berättelse om sitt liv – från uppväxten i Dalarna till att stå mitt i stormens öga under några av Sveriges mest uppmärksammade katastrofer, däribland Stureplansmassakern 1994, tsunamin i Sydostasien 2004 och skolskjutningen på Risbergska i Örebro 2025. Med skärpa, värme och en stor dos humor delar Bröms med sig av erfarenheter och insikter från ett yrke där varje beslut kan bli avgörande. Boken är skriven tillsammans med Aja Lind. Resultatet är en berättelse som både berör och underhåller, samtidigt som den kastar nytt ljus över hur det är att vara den som måste stå stadigt när livet stormar som mest. Det här är inte bara ett personporträtt – det är ett stycke svensk nutidshistoria, sett genom ögonen på en som varit där.

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 1 – Strukturell ojämlikhet och samhällen i förändring, är den första av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker som undersöker hur samhälleliga och organisatoriska förutsättningar bidrar till att forma människors liv. 

Bokens kapitel är indelade i tre teman: 

•    Strukturell ojämlikhet •    Samhällen i förändring •    Organisering och arbete 

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser.

Em Andersson (red.) är fil. dr. i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.Sergio Cuadra är fil. dr. i sociologi och tidigare verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Carin Björngren Cuadra är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.Lucas Gottzén är docent i socialt arbete och professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.Teres Hjärpe, är fil. dr. i socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds universitet.Marcus Knutagård är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Norma Montesino är docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Diana Mulinari är professor i  genusvetenskap och verksam vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.Paula Mulinari är genusvetare och docent i socialt arbete, verksam på Institutionen för socialt arbete vid Malmö Universitet.Vanna Nordling är fil. dr. i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.Sofia Nordmark är fil. dr. i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.Anneli Stranz är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.Emma Söderman är fil. dr i socialt arbete och verksam som lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Daniel Persson Thunqvist är biträdande professor i sociologi vid Linköpings universitet.Jessica Wide är fil. dr. i sociologi och verksam vid Högskolan Dalarna.

Socialt arbete med personer med funktions- nedsättning förekommer i form av insatser inom socialtjänst, omsorg, skola, hälso- och sjukvård, habilitering och många verksamheter i civilsam- hället.

Socialt och kurativt arbete med personer med funktionsnedsättning innehåller en bredd, samtidigt som den bidrar med ett djup för att spegla den komplexitet som professionella möter i socialt arbete. Boken syftar till att ge ett mångsidigt perspektiv på det sociala och kurativa arbetet med personer med funktionsnedsättning, utifrån ett livsloppsperspektiv.

Boken består av tre delar. Den första delen utgår från ett samhällsperspektiv, där etiska och rättsliga aspekter lyfts fram, liksom hälsoaspekter för personer med funktionsnedsättning. Den andra delen utgår från ett individ- och familjeperspektiv med fokus på barnaåren fram till ungdomsåren. Den sista delen berör ung vuxenperiod upp till åldrandet.

Målgruppen är dels studenter på socionom-, hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet samt på vård- och omsorgsutbildningar, men även yrkesverksamma inom socialt arbete för personer med funktionsnedsättning, såsom biståndshandläggare, personliga assistenter, skolkuratorer, stöd-pedagoger, arbetsterapeuter och motsvarande.

Bokens huvudredaktörer är Thomas Strandberg, Örebro universitet, Marie Matérne, Örebro universitet och Camilla Udo vid Högskolan Dalarna.

Bokens övriga författare är Anna Pella, Andreas Pettersson, Annika Taghizadeh Larsson, Eric Svanelöv, Eva Randell, Ingrid Thermaenius, Jack Lukkerz, Lill Hultman, Peter Nilsson, Susanna Larsson och Ulrika Kreicbergs.

Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?

Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.

Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt "jag". Funktionsduglighet – stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara.

Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.

Sagt om boken"Bokens styrka är själva vinkeln: funktionsduglighet. Ordet låter i förstone hårt, närmast cyniskt och brutalt. Men det är en viktig poäng när den levda erfarenheten som funktionsoduglig kan vara just hård och brutal i en tid när funktionsduglighet blir ett krav i samhället. Redaktör Eric Svanelöv bjuder därtill på en välskriven, tankeväckande teoretisk inramning, bokens stabila grund."Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025.

Om författarnaAntologins huvudredaktör är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet.

Övriga författare är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.

I Evidens och kunskap för socialt arbete diskuteras hur olika kunskapsformer — evidens, erfarenhet och klienters perspektiv — väger in i socialt arbete och vad de betyder för professionens uppdrag.

Boken nyanserar kunskapsdiskussionen och kopplar den till socialarbetarens praktiska verklighet. Författarna belyser bland annat:

Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, yrkesverksamma socialarbetare, beslutsfattare och verksamhetsutvecklare som vill fördjupa sig i kunskapsfrågor inom socialt arbete.

Om författarnaHuvudredaktör är Alexander Björk, socionom och filosofie doktor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Medförfattare är Einar Øverbye, professor vid Institutionen för samhällsvetenskap, Oslo Metropolitan University (OsloMet), samt Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Tommy Lindström och Ulla-Karin Schön, samtliga socionomer och professorer verksamma vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Boken utforskar ledarskap inom socialt arbete. Den bidrar med teorier, praktiska verktyg och strategier användbara både i ledarskap och i medarbetarskap. Inledningsvis ger boken en förståelse för organisationer och välfärdsorganisationers utveckling. Till detta kommer en bild av det sociala arbetet som sammanhang och vad det kan innebära att arbeta inom socialt arbete. Boken har ett fokus på relationer, känslomässig kompetens, systemiskt tänkande och ett styrkebaserat perspektiv. Här innefattas betydelsen av att ta tillvara på medarbetares kunskap, resurser och slumrande potential. Frågan är genomgående hur vi kan arbeta för att stärka medarbetare för att de i sin tur kunna bidra till meningsfull förändring för människor i vårt samhälle.

Boken lyfter fram arbetsklimat, kollegial trygghet, känslomässig kompetens och självreflektion som nyckelfaktorer för att människor ska kunna använda sig av sina förmågor på ett konstruktivt sätt. Innehållet vill visa på möjligheter i hur man kan främja tillit, samverkan och ett samskapande där alla medarbetare känner sig inkluderade och stödjer organisationens syfte och mål. Här blir hur man leder i samtal och i förändring en viktig del. För att öka förståelsen för oss själva och för varandra innefattas kommunikationens betydelse och aktuell hjärnforskning som visar på vår socialt konstruerade hjärna.

En stor del av boken har vuxit fram utifrån inspiration från ledare i fältet. Utifrån intervjuer har chefer generöst delat med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Boken rekommenderas både till nuvarande och blivande chefer inom socialt arbete. Den rekommenderas också till studerande och medarbetare inom socialt arbete. Att arbeta inom socialt arbete innebär alltid ett självledarskap. Vi står ständigt inför att leda oss själva och andra. Vi står också inför att leda våra egna känslor och i att vara med andra i deras. Ledarskap framträder i skiftande positioner och roller men också i mötet med klienter, i samtal och i samverkan.

Vi är inte maskiner handlar om framväxten av socialförsäkringarna i allmänhet och sjukförsäkringen i synnerhet.

Läsaren får följa med på en personligt färgad resa genom det svenska klassamhället. Författaren Kjell Rautio väver samman egna yrkeserfarenheter med maktanalys och skildrar viktiga samhällsförändringar i en bred samhällspolitisk berättelse.

Det fackliga perspektivet och övertygelsen om alla människors lika värde löper som en röd tråd genom boken.

Analysen utmynnar i en provisorisk utopi där författaren ringar in de viktigaste dagspolitiska reformerna som behöver genomföras på sjukförsäkringsområdet.

Det är en utmaning att vara socialarbetare. Socialarbetaren har professionell kunskap och ska hjälpa människor, ge service, samarbeta, leda förändringsprocesser – och samtidigt sätter den organisation där socialarbetaren verkar vissa ramar för uppdraget. Tillsammans skapar detta ett handlingsutrymme där olika mål, behov och förväntningar ska förenas på bästa möjliga vis.

Boken talar inte om hur du bör handla. I stället vill den – med bas i vetenskapliga beskrivningar av det sociala arbetets grunder, förutsättningar och resultat – väcka tankar och reflektioner om hur du som socialarbetare kan använda ditt handlingsutrymme i arbetsvardagen.

Denna andra utgåva har uppdaterats för att följa med i det sociala arbetets förändrade villkor i praktiken, ny lagstiftning och aktuell forskning.

Handlingsutrymme är skriven för socionomutbildningen och för yrkesverksamma inom socialt arbete.

Författarna är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Kerstin Svensson är professor i socialt arbete. Eva Johnsson är docent i socialt arbete. Leili Laanemets är universitetslektor och studierektor.

Sagt om boken:

"Boken beskriver utomordentligt väl utifrån olika aspekter svårigheten i socialarbetarens roll. Såväl makt och ansvar, dokumentation som samverkan belyses och problematiseras på ett mycket överskådligt sätt. […] Handlingsutrymme ger nya infallsvinklar och är ett viktigt stöd i socionomens arbetsvardag, men även studenter i socialt arbete kommer att ha behållning av boken för att få en större förståelse för de utmaningar som kännetecknar disciplinen."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 3, 2022

Socionomyrket innebär ett stort ansvar, där man fattar beslut om insatser som påverkar andra människors liv. Hur ser man till att besluten är grundade i relevant och tillförlitlig kunskap? Fungerar den valda insatsen, för vem och i vilka situationer?

Den här boken handlar om fördelar och nackdelar med erfarenhet respektive forskning som grund för kunskap – och hur de med fördel kan kombineras. Eftersom vi människor lätt drar fel eller förhastade slutsatser är kritiskt tänkande en central färdighet. Författarna beskriver därför hur du i beslutsprocessen kan navigera mot bästa möjliga kunskapsanvändning. De visar även varför en socionom som aldrig tänkt forska kan ha nytta av kunskaper i forskningsmetodik.

Erfarenhet, vetenskap, kunskap vänder sig till studerande på socionomprogrammet och till verksamma i socialt arbete. Ulrica von Thiele Schwarz är leg. psykolog och professor i psykologi vid Mälardalens universitet.Henna Hasson är professor i implementering vid Karolinska institutet och chef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm.Urban Markström är professor i socialt arbete vid Umeå universitet.

Sagt om boken:

”Det är här som boken, som kan beskrivas som en smärre pärla eller en kompakt karamell, på ett lättfattligt och tydligt sätt förenar vetenskap och erfarenhet. [...] Erfarenhet, vetenskap, kunskap fungerar utmärkt som en uppslagsbok: begriplig, hanterbar och meningsfull när det gäller att navigera i det enorma hav av kunskap som studenten och yrkespersonen ständigt måste förhålla sig till. Vad är rätt och vad är rimligt? Den här boken bidrar på ett värdefullt sätt till att besvara frågorna.”Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 1, 2025

Den svenska ekonomin blomstrade efter andra världskriget. Välfärdsstaten växte fram, bostäder byggdes som aldrig förr och industrin gick på högvarv. Ungdomen skapade en egen livsstil med jazz och rock’n’roll medan TV:n tog plats i människors vardag. Politik, näringsliv och folkhem tycktes röra sig i samma riktning. Det var rekordår för Sverige. Men inget varar för evigt. När de ekonomiska hjulen började snurra långsammare avstannade tillväxten.

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga nära relationer är för oss människor – speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa?

Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet.

Anknytning och socialt arbete är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet.

Sagt om boken:

”Boken är mycket omfattande och de cirka 500 sidorna ger en utomordentligt genomgripande kunskap om skilda aspekter av anknytning. Figurer och myckna exempel gör texten ytterst överskådlig. De studenter på socionomprogrammet som får möjlighet att ha boken som kurslitteratur kan glädjas, liksom yrkesverksamma socionomer och andra som kommer i kontakt med frågor där kunskap om anknytning är viktig att ha.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2025

This book accessibly explains key concepts including attachment, trauma, developmental psychology and oppression to highlight and enhance social workers' understanding of practice.

Thoroughly updated since its popular first edition, the book now includes:

"This second edition is a most inclusive, accessible and fully updated text. It provides a thorough overview of the major theories and concepts and brings these to life with case examples. The inclusion of contemporary issues such as domestic abuse is a welcome feature. I would fully recommend this text to any student studying for a social work qualification."Debbie Thackray, Manchester Metropolitan University, UK

"This second edition expands on topics that are vital to good social work practice. The chapters on attachment and trauma are particularly well-written, and speak to topics often overlooked in academic texts. The sections on foetal alcohol syndrome (FAS) provide readers with essential knowledge that will enhance practice on many levels. Although this has been written in the context of social work practice, this important book will be compulsory reading for a broad range of students... I consider this an invaluable contribution to any student library."Jill Davey, Framework Lead for Social Work, Sociology, Social Policy and Anthropology, Bournemouth University, UK

"This is the most useful text I have ever found for teaching social care and youth students the basic explanatory frameworks for human behaviour. It is superbly balanced in that it gives weight to all perspectives and proffers critiques of key theories. It is also very strong in applying theory to practice - a skill which is always difficult to develop in students. Particular areas of strength are the chapters on attachment and mental health/ trauma. The work is an engaging read as it includes some fascinating historical insights and illustrations as well as contemporary case studies. I will certainly recommend it to my students."Gwen Chaney, Course Leader for Social Care & Faculty Lead for Learning and Teaching, University of Gloucestershire, UK

Beroende i praktiken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om:

• hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi• hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende• kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet• samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner• förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet• hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas• samtalsledarens roll och motiverande samtal• utrednings- och utvärderingsinstrument• evidensbaserade insatser för stöd och behandling• att hantera upprepade återfall

Många dialoger och exempel visar hur detta görs i praktiken. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende. Författarna utgår genomgående från ett holistiskt återhämtningsperspektiv snarare än att behandla beroendet som ett isolerat fenomen.

Beroende i praktiken riktar sig till dig som i ditt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroende och deras anhöriga, såsom socionom, boendestödjare, anhörigkonsulent, hälsopedagog, psykolog, sjuksköterska eller läkare.

”Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom, så vilar det ett förödande stigma över den. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är det särskilt viktigt att vi yrkesverksamma är medvetna om att vårt bemötande – redan vid det första telefonsamtalet eller mötet – kan lägga grunden för personens fortsatta förväntningar och hens egen tro på att det är möjligt att förändras.”Författarna

Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut, handledare samt utbildare inom CRAFT och motiverande samtal (MI), med stor erfarenhet av att motivera personer med beroendeproblem till förändring och behandling. Hon besvarar regelbundet läsarfrågor om beroende på DN Insidan och är författare till uppskattade böcker för anhöriga.Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Tidigare har hon arbetat vid Maria Ungdom i Stockholm. Hon är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och är författare till flera uppskattade böcker om adhd.Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. Hon har varit chef och medarbetare inom socialtjänsten, bland annat i projekt för att få samhällsaktörer inom socialt arbete och vård att samarbeta kring individer med komplexa behov.

Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon har mångårig erfarenhet som bland annat socialsekreterare, familjebehandlare, projektledare och kurator inom socialt arbete.

Sagt om bo​ken:

”Då den [boken] ger fylliga förslag till be­handlingsupplägg kommer den säkerligen att tjäna som ledfyr i det mörker som i viss utsträckning hittills tycks känneteckna beroendevården.”Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Det är således en mycket angelägen bok som författarna skrivit; den bör vara obligatorisk läsning för alla vårdgivare inom beroendevård, oavsett om man arbetar inom kommun/region eller i den privata sektorn.”Lars Sjöstrand, Läkartidningen 240131

”Texten är ytterst överskådlig och belyser utomordentligt väl komplexiteten i beroendeproblematik och vikten av att ha ett helhetsperspektiv, då beroendet inte kan ses som en isolerad företeelse. Boken kommer att vara ett omistligt stöd för yrkesverksamma som möter människor med beroendeproblematik och social utsatthet. Helhetsbetyg: 5/5.”Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 23, 2023

Barn som upplever våld i sin familj är en utsatt grupp. Under senare år har hjälpinsatser för denna grupp vuxit fram, men fortfarande behövs mer kunskap bland professionella som arbetar med barn. Barn ska kunna känna sig delaktiga i alla beslut som rör dem, samtidigt som vuxna ansvarar för att barn inte far illa. Hur ska utsatthet upptäckas, utredas och dokumenteras på ett sätt som förenar delaktighets- och omsorgsperspektiven? Kan någon skyddas och vara delaktig på en och samma gång?Utifrån dessa frågor visar författarna hur ny forskning kan utveckla arbetet med barn som upplever våld hemma. Bokens första del diskuterar förutsättningarna för att nå och förstå barns berättelser om och perspektiv på våld i hemmet inklusive synen på våldsutsatta barn i olika sammanhang. Den andra delen behandlar vad barn säger om våldet, hur de hanterar det och omgivningens bemötande. Denna nya upplaga är reviderad och uppdaterad i enlighet med den senaste forskningen på området. Boken innehåller fem nyskrivna kapitel som berör angelägna frågor för alla som arbetar med barn i utsatthet och som speglar de nya behov som har uppstått sedan förra upplagan. Ett behandlar utvecklingen och aktuella frågor i lagstiftning och praktik; ett tar upp barns strategier och ett det sociala nätverkets roll i situationer med våld. De övriga två diskuterar vad barn tycker om delaktighet i utredningsprocesser och vad de säger om stödinsatser.Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Marie Cederschiöld högskola, Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi, Uppsala universitet och Åsa Källström, professor i socialt arbete, Örebro universitet.

I denna tvärvetenskapliga antologi skärskådas kopplingar och dynamiker mellan barndom och utsatthet av några av Sveriges främsta forskare.

Dessa och många andra frågor kring barn och unga i utsatthet belyses i boken. De medverkande har sin bakgrund och sitt forskningssammanhang inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, historia, folkhälsovetenskap, juridik, kriminologi och psykologi.

Boken kan användas som kursbok vid utbildningar inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, lärarutbildning med mera, och som stöd vid konkret arbete med barn och unga.

Om författarna

Linnéa Bruno är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Övriga medverkande författare: Veronika Burcar Alm, Ninni Carlsson, Mehrdad Darvishpour, Kristina Engwall, Ulrika Hallberg, Marcus Herz, Lill Hultman, Philip Lalander, Claes Levin, Elisabet Näsman, Karin Pernebo, David Pålsson, Johanna Schiratzki, Johanna Sköld, Veronica Svärd och Stefan Wiklund.

SAGT OM BOKEN

”*Barnrättskampen hade varit enklare om vuxna med makt över barn hade läst den här boken.*”

Vendela Carlfjord, förbundsordförande, Rädda Barnens Ungdomsförbund

"Antologin ger på ett mycket överskådligt och pedagogiskt sätt en god förståelse för barn och unga som lever i utsatthet. Bokens tvärvetenskapliga ansats belyser komplexiteten i ämnet. De studenter inom samhällsvetenskapliga discipliner som har förmånen att få läsa den här boken kommer att ha ett mönstergillt stöd i sin kunskapsinhämtning, likaså professionella som möter unga som lever under ytterst svåra omständigheter."

Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Maria Fridstjerna.

I denna fjärde omarbetade utgåva av kursboksklassikern Socialt arbete − en grundbok beskriver författarna ämnets uppkomst, utveckling och strukturella förutsättningar, dess praktik och yrkesfält samt relationer. De behandlar de problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför: frågor om politik, etik, makt och rättigheter. De tar också upp några av de framtidsutmaningar som ämnet står inför. Vad innebär intersektionalitet i socialt arbete? Hur ska man förhålla sig till kraven på evidens? Vad är ekosocialt arbete?

Mycket har hänt i samhället och inom socialt arbete sedan den första utgåvan utkom år 2000. I denna utgåva har några kapitel utgått och antalet sidor har minskats. Andra kapitel har tillkommit och alla övriga har uppdaterats. Kärnan är ändå densamma − att redogöra för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter och samtidigt visa på det sociala arbetets mångfald och komplexitet.

Socialt arbete − en grundbok vänder sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men den är också användbar för yrkesverksamma socionomer.

Anna Meeuwisse, Hans Swärd och Sune Sunesson är professorer vid Socialhögskolan vid Lunds universitet. Marcus Knutagård är professor vid Malmö universitet. Bokens kapitelförfattare är forskare, verksamma vid lärosäten runt om i landet och har aktivt bidragit till att utveckla socialt arbete som akademiskt ämne.

Läs en intervju med bokens redaktörer här.

Sagt om boken:

”Texten är ytterst överskådlig och berikas av de svartvita illustrationerna av sociala problem, liksom tabellerna och citaten. Såväl studenter som yrkesverksamma socionomer kommer att ha omistligt stöd av antologin i sin strävan att få utökad kunskap om det sociala arbetets användbarhet och ämnets utmaningar.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2024

Den här boken ger förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och personlig professionalitet.

Författarna kombinerar teoretiska resonemang med reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar: viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etisk medvetenhet, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll - att vara sig själv som socionom.

I boken tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet.

Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

Boken vänder sig till såväl blivande och yrkesverksamma socionomer som till yrkesverksamma inom socialt arbete och andra människovårdande yrken.

Sagt om boken"Det finns böcker som lyckas fånga något väsentligt, om än svårformulerat, och som samtidigt är nödvändigt att förhålla sig till för en hel yrkeskår. Personlig professionell utveckling för socionomer är en sådan bok, dessutom förhållandevis tunn sådan. [...] Boken hör hemma i varje socionoms bokhylla och på varje utbildning i socialt arbete, av det enkla skälet att den begripliggör yrkesrollens utmaningar och ger verktyg för en utvecklande reflektion." Helhetsbetyg: 5.

Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2024.

"Den här boken är en lärobok för att hjälpa studenter att under sin utbildning till socionom arbeta med sin personliga utveckling, som en förberedelse för sin framtida yrkesroll. Som sådan är den tänkt att vara en bok man kan använda och återkomma till, genom hela socionomutbildningen - och även efter det."

Martin Börjeson, Universitetslektor och docent i socialt arbete.

Om författarnaNatasja Andersson Elmtoft är adjunkt, magister i socialt arbete, utbildad handledare och legitimerad psykoterapeut. Hon är en mycket erfaren PPU-lärare och är sedan 2014 ansvarig för ämnet personlig professionell utveckling på Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet som PPU-lärare på socionomprogrammet, och undervisar annars på såväl socionomprogrammet som på magisterprogrammet.

I Polisförhör – metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna tredje upplaga har genomgått en omfattande revidering och uppdatering av såväl forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisiärt arbete på Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Hans forskning och undervisning är främst inriktad på polisens arbete med förhör och polisens externa samverkan och roll i den prehospitala vårdkedjan. Ola har en bakgrund som polis och fritidspedagog. Han har även en magisterexamen i psykologi och har disputerat i socialt arbete.

Författarna beskriver socialpedagogik som ett kunskapsområde i det akademiska ämnet socialt arbete och ger rikliga exempel på socialpedagogiska tillämpningar i arbete med människor i problematiska livssituationer. De närmar sig spännande professionella förhållningssätt som tar fasta på den motivation och kraft människor själva har.

Boken tar även upp framväxten av de socialpedagogiska utbildningarna samt den moderna och utvecklade socialpedagogik vi idag talar om, till exempel i samband med samhällets inkluderings- och exkluderingsprocesser.

Syftet med boken är att synliggöra pedagogikens betydelse i det sociala arbetet, vilket i ringa utsträckning beskrivits i litteratur kopplat till socialt arbete under de senaste decennierna. I praktiska exempel analyseras hur det pedagogiska tänkandet formar positiva och professionella tillämpningar av social pedagogik i socialt arbete.

I upplaga 2 har de socialpedagogiska utgångspunkterna tydliggjorts och nya arenor för socialpedagogiken presenteras. Ett nytt kapitel om socialpedagogiska vändpunktsprocesser har också tillkommit. Innehållet har breddats mot behandlingspedagoger och andra yrken som ryms inom det socialpedagogiska fältet.

Boken används på en rad socionom- och socialpedagogutbildningar, behandlingspedagogutbildningar och andra kurser och närliggande utbildningar där socialpedagogik ingår.

Om författarnaChrister Cederlund (huvudförfattare) är fil.mag. i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.Stig-Arne Berglund är fil.dr i socialt arbete och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Sagt om boken"Pedagogikens betydelse i det sociala arbetet visas övertygande på ett angeläget och spännande sätt. Omsorgsfullt och systematiskt ges en levande inblick i socialpedagogikens historia, utveckling, dagsläge och möjliga framtider. [...] I dess helhet en lärorik, intressant, tanke- och handlingsstimulerande text, som i första hand vänder sig till socionomstudenter, men som med behållning också kan läsas av den allmänt samhällsintresserade läsaren." Publicerat i BTJ-häftet nr 17, 2017. Lektör Bosse Forsén.

"[...] Boken lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram pedagogikens del i det sociala arbetet. Förutom i utbildningssammanhang är boken en pärla inom klinisk verksamhet som bedriver råd, stöd och behandling. Ett inköp rekommenderas varmt!" Tidningen Socionomen 2017, Robert Hellsing.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Den 6:e upplagan av boken har fått en ökad forskningsbaserad och vetenskaplig tyngd. Nya kapitel har tillkommit och hela boken har uppdaterats och omarbetats. Till exempel har den ökande kunskapen om kommunikationens betydelse resulterat i ett omfattande avsnitt om Kommunikation och Alternativ Kommunikation, AKK. Kommande förändringar av LSS - Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade - återspeglas i ett nytt, problematiserande kapitel om LSS. Praktisk tillämpning av teori ger bredd åt och ytterligare förståelse för området.

Boken är lämplig som kurslitteratur på ett flertal akademiska grundutbildningar, till exempel inom socialt arbete, social omsorg, psykologi, pedagogik och omvårdnad. Den kan också användas som kurslitteratur och fördjupningslitteratur på folkhögskolor och vårdutbildningar på gymnasieskolan.

Sagt om boken"Omsorgsboken kommer att vara till stor nytta i habiliteringsarbetet, både som faktabok och som utgångspunkt för diskussion bland personal ute i verksamheter. De namnkunniga författarna bidrar med djup och bredd inom omsorgsområdet och ger en unik överblick över hela kunskapsfältet." Kenneth Thor, Chef för barn- och vuxenhabiliteringen, Norrtälje.

"Sammantaget en viktig och välskriven bok." Anders Östnäs, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2019.

Om författarnaHuvudredaktörer för boken är Lena Söderman och Mårten Nordlund. Lena Söderman är socialpedagog och vårdlärare med inriktning mot funktionsnedsättning. Hon har förutom många år som lärare arbetat som chef inom olika LSS-verksamheter. Mårten Nordlund är civilekonom med lång erfarenhet från ideellt och professionellt arbete i olika positioner, med inriktning mot funktionsnedsättning.

Övriga medförfattare: SvenOlof Dahlgren - Ragnar Furenhed - Mats Granlund - Josefin Grände - Anders Gustavsson - Kerstin Göransson - Bo Hejlskov Elvén - Barry Karlsson - Anna Levén - Barbro Lewin - Charlotta Löfgren-Mårtenson - Martin Molin - Lasse Nohrstedt - Karina Scheibenpflug - Kristina Szönyi - Mårten Söder - Gunilla Thunberg - Magnus Tideman - Jenny Wilder - Gunnel Winlund.

Ett konkret, juridiskt förankrat och vardagsnära stöd för att dokumentera rätt och arbeta likvärdigt inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri

Grunderna i social dokumentation är boken för dig som arbetar som personal eller chef inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri. Den ger ett konkret, juridiskt förankrat och vardagsnära stöd för att dokumentera rätt, arbeta likvärdigt och skapa trygghet, kvalitet och delaktighet för varje brukare – varje dag. Den passar både dig som vill lära dig från grunden och dig som vill repetera och fördjupa dina kunskaper om social dokumentation i genomförandet av stöd och insatser enligt SoL och LSS.

Boken ger ett samlat och praktiskt stöd med ett rakt och tillgängligt språk. Här förklaras vad social dokumentation är och hur den används som ett konkret arbetsverktyg – från uppdrag och genomförandeplan till journalanteckningar och uppföljning.

Läsaren får steg för steg-stöd i hur dokumentation ska skrivas och användas med tydliga exempel från vardagen. Genom exempel, mallar, övningar och reflektionsuppgifter blir det tydligt hur dokumentationen påverkar bemötande, kontinuitet och kvalitet och hur den kan användas direkt i det dagliga arbetet.

För verksamheter som arbetar med IBIC finns särskilda avsnitt som visar hur arbetssättet kan användas i praktiken. Boken fungerar också utmärkt i verksamheter som inte använder IBIC.

Boken beskriver hur journalanteckningar ska föras fortlöpande och hur rubriker eller sökord kan användas för att göra dokumentationen lätt att hitta och följa.

Den innehåller konkreta exempel och formuleringar och går in på hur man dokumenterar kring områden som ej genomförda insatser, samtycke, avvikelser och lex Sarah samt barnperspektiv.

I boken finns övningar som kan göras enskilt eller i arbetsgruppen.

Sofia Gustavsson är socionom och processledare i IBIC. Hon har arbetat med utbildning och handledning i social dokumentation och IBIC i över tio år och har utbildat personal, chefer och handläggare över hela landet. Hon är en uppskattad föreläsare med stark förankring i praktiken och ett tydligt pedagogiskt fokus.

Formgivare: Hanna S Larsson.

Sagt om boken“På blott 107 sidor ges en omfattande beskrivning av social dokumentation ur olika aspekter. Språket är lättfattligt och bokens disposition är tydlig med checklistor och faktarutor. Såväl den intresserade läsaren eller studenten som vill veta mer om social dokumentation som den yrkesverksamma som vill repetera kommer att ha god behållning av denna praktiska bok. [...] Boken är viktig för verksamheter som LSS, socialpsykiatri och äldreomsorg för att upprätthålla god social dokumentation som bidrar till rätt stöd och insatser, likvärdighet, kvalitet och trygghet. Helhetsbetyg: 4.”/Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 11 2026