Hans Swärd – författare

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

I denna fjärde omarbetade utgåva av kursboksklassikern Socialt arbete − en grundbok beskriver författarna ämnets uppkomst, utveckling och strukturella förutsättningar, dess praktik och yrkesfält samt relationer. De behandlar de problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför: frågor om politik, etik, makt och rättigheter. De tar också upp några av de framtidsutmaningar som ämnet står inför. Vad innebär intersektionalitet i socialt arbete? Hur ska man förhålla sig till kraven på evidens? Vad är ekosocialt arbete?

Mycket har hänt i samhället och inom socialt arbete sedan den första utgåvan utkom år 2000. I denna utgåva har några kapitel utgått och antalet sidor har minskats. Andra kapitel har tillkommit och alla övriga har uppdaterats. Kärnan är ändå densamma − att redogöra för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter och samtidigt visa på det sociala arbetets mångfald och komplexitet.

Socialt arbete − en grundbok vänder sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men den är också användbar för yrkesverksamma socionomer.

Anna Meeuwisse, Hans Swärd och Sune Sunesson är professorer vid Socialhögskolan vid Lunds universitet. Marcus Knutagård är professor vid Malmö universitet. Bokens kapitelförfattare är forskare, verksamma vid lärosäten runt om i landet och har aktivt bidragit till att utveckla socialt arbete som akademiskt ämne.

Läs en intervju med bokens redaktörer här.

Sagt om boken:

”Texten är ytterst överskådlig och berikas av de svartvita illustrationerna av sociala problem, liksom tabellerna och citaten. Såväl studenter som yrkesverksamma socionomer kommer att ha omistligt stöd av antologin i sin strävan att få utökad kunskap om det sociala arbetets användbarhet och ämnets utmaningar.” Helhetsbetyg: 5/5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19, 2024

Perspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen?I denna andra omarbetade utgåva av Perspektiv på sociala problem har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism.Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar?

Vi kommer alla i kontakt med samhällets välfärdssystem. Vid födseln genom barnbidrag och stöd till föräldrarna, under livets gång kanske genom arbetslöshetsförsäkring och föräldrapenning och senare pension. Många av oss behöver också kommunal äldrevård vid slutet av livet. Alla dessa välfärdssystem tas upp i denna rikt illustrerade antologi.

Det har länge saknats en sammanhängande beskrivning av framväxten av svensk välfärdspolitik och av de problem vi står inför i dag. Tanken med denna antologi är att råda bot på detta, genom att låta forskare från olika ämnesdiscipliner – historia, idéhistoria, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, socialpolitik och socialt arbete – utifrån sina olika perspektiv belysa förutsättningarna för framväxten och utvecklingen av svensk välfärd.

Boken vänder sig till en bred allmänhet, men också mer specifikt till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom någon av välfärdens professioner.

Om författarnaHans Swärd är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning är framför allt inriktad på sociala problem, fattigdom, utsatta grupper och socialt arbete. Han har medverkat i flera forskningsprojekt om hemlöshet och är för närvarande engagerad i en nordisk studie om socialarbetares attityder till välfärd och socialt arbete. 6000 nordiska socialarbetare ingår i studien.

Per Gunnar Edebalk är fil. dr i ekonomisk historia och professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskningsområden omfattar äldreomsorgens ekonomi och historia samt socialförsäkringshistoria.

Eskil Wadensjö är nationalekonom, professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet sedan 1980. Han var dekan vid för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet 1996–2005. Han är föreståndare för Stockholmsuniversitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS).

”Här redovisas fakta, tankar och idéer på alla välfärdsområden på ett mycket klargörande sätt. Bra hänvisningar till referenslitteratur efter varje artikel ger goda möjligheter till ingång för vidare studier. Texterna är tillgängliga för den allmänt samhällsintresserade, men torde främst rikta sig till forskare och studerande vid universitet och högskolor. Prydlig layout, med rikligt med fotografier i färg och svartvitt, samt många tydliggörande diagram ledsagar de välskrivna texterna.” - BTJ häfte 13108173 Lektör Håkan Philipsson