Jonas Olofsson – författare

Det mänskliga luktsinnet är, tvärtemot vad många tror, utomordentligt känsligt. I djurriket är det bara hunden som slår oss när forskarna testar känsligheten för lukter.

Att känna lukter är det enklaste och naturligaste i världen. Vi gör det hela tiden. Du andas in var fjärde sekund. Det blir nästan uppemot 1 000 inandningar i timmen och över 20 000 gånger varje dygn. Luften för med sig lukter som påverkar oss på djupet. luktandet samspelar med de andra sinnena, det är det mest uråldriga, men samtidigt det mest förfinade av våra sinnen.

Jonas Olofsson är professor i psykologi och en av världens ledande forskare på människans luktsinne. I Det underskattade sinnet får vi lära oss inte bara att det mänskliga luktsinnet är utomordentligt känsligt, och att vi har underskattat vår känslighet, utan också att luktsinnet använder vår hjärnas fulla kapacitet – och kan tränas upp.

Att känna lukter är en intellektuell process som inte börjar i näsan utan i hjärnan, redan innan luktmolekylerna når sin destination. Luktprocesserna formas av förväntningar och erfarenheter. Det innebär att vi kan göra våra liv rikare och bättre när vi återupptäcker luktsinnet med hjälp av insikter från psykologi och hjärnforskning.

Vi lever i synsinnets tidsålder, och lukterna har hamnat i skymundan. Men efter en lång period i det fördolda har allt fler insett luktsinnets betydelse. Varje lukt är ett tvärsnitt mellan våra tankar och våra känslor. En mötesplats för nutiden, barndomen och tidernas begynnelse.

Evolutionsteorin är en bro som länkar samman vetenskaperna om människans kultur och samhälle med genetik och hjärnforskning. Här tas läsaren med på en resa där samtida forskare förenar biologiska och sociala perspektiv för att skapa en ny vetenskap om människan. Innehållet spänner över genetik, den sociala hjärnan och evolutionsteoretiskt grundad forskning om mänskligt beteende. Det handlar om fördomar, samarbete, maktförhållanden, stress, hälsa och livet i den moderna välfärdsstaten.

Genom en rörelse mellan olika perspektivnivåer – gener, hjärna, individ, grupp och samhälle – visar författarna hur områden som alltför ofta behandlas fristående i själva verket är oupplösligt förenade.

Boken är skriven för studerande inom humaniora, pedagogik, medicin, beteende-, samhälls- och vårdvetenskap. Det är också en bok för alla som är nyfikna på människans natur.

Evolutionen har gjort människan till en samarbetande varelse som skapat samhällen, språk och kulturer. Med en klar och stringent redogörelse för moderna evolutionsteoretiska resonemang visar Jonas Olofsson och Johan Örestig övertygande hur människans natur samspelar med hennes kultur.

Det mänskliga luktsinnet är, tvärtemot vad många tror, utomordentligt känsligt. I djurriket är det bara hunden som slår oss när forskarna testar känsligheten för lukter.

Att känna lukter är det enklaste och naturligaste i världen. Vi gör det hela tiden. Du andas in var fjärde sekund. Det blir nästan uppemot 1 000 inandningar i timmen och över 20 000 gånger varje dygn. Luften för med sig lukter som påverkar oss på djupet. luktandet samspelar med de andra sinnena, det är det mest uråldriga, men samtidigt det mest förfinade av våra sinnen.

Jonas Olofsson är professor i psykologi och en av världens ledande forskare på människans luktsinne. I Det underskattade sinnet får vi lära oss inte bara att det mänskliga luktsinnet är utomordentligt känsligt, och att vi har underskattat vår känslighet, utan också att luktsinnet använder vår hjärnas fulla kapacitet – och kan tränas upp.

Att känna lukter är en intellektuell process som inte börjar i näsan utan i hjärnan, redan innan luktmolekylerna når sin destination. Luktprocesserna formas av förväntningar och erfarenheter. Det innebär att vi kan göra våra liv rikare och bättre när vi återupptäcker luktsinnet med hjälp av insikter från psykologi och hjärnforskning.

Vi lever i synsinnets tidsålder, och lukterna har hamnat i skymundan. Men efter en lång period i det fördolda har allt fler insett luktsinnets betydelse. Varje lukt är ett tvärsnitt mellan våra tankar och våra känslor. En mötesplats för nutiden, barndomen och tidernas begynnelse.

Mänsklighetens samlade kunskap kan beskrivas som ett stort pussel. Bitar av nytt vetande bygger på och hakar i den tidigare samlade förståelsen om världen vi existerar i. Kunskap från olika vetenskapsområden bygger upp motiven som tillsammans bildar pusslets helhet. Små pusselbitar, till synes isolerade kan leda till stora genombrott när de plötsligt får ett sammanhang från ett angränsande område. I denna essäsamling har ledamöter i Sveriges unga akademi samlat texter om sina olika vetenskapsfält. Liksom kalejdoskopet rymmer boken infallsvinklar från många delar av forskningsfronten och bildar tillsammans en helhet som är något större än varje enskild del. En gemensam nämnare i skildringarna av forskarnas vardag är den otroliga nyfikenhet som driver fram ny kunskap. Ett öppet sinne och ett förutsättningslöst sökande, är närmast en naturlag för att skapa nytt vetande. Det kan tyckas lockande som beslutsfattare att rikta satsningar på forskning mot strategiska mål. Men utan den grundläggande forskning som dag efter dag och år efter år bedrivs kommer aldrig nya mönster att framträda. Vi kan inte säkert veta idag var avgörande genombrott väntar. Lösningar på dagens utmaningar kan som så många gånger förr framträda på oväntat håll.

Ledamöterna inom Sveriges unga akademi representerar ett brett urval av olika vetenskapsområden. Under akademins möten träffas de och får möjlighet till en djupare inblick i respektive fälts stora utmaningar. Genom dessa tvärvetenskapliga möten kan nya frågeställningar formuleras och utforskas genom den bildliga vridningen av kalejdoskopets tub. Därmed finns det redan en rik källa av kunskap att ösa ur när stora samhällsutmaningar tornar upp sig och mänskligheten kan stå lite mer förberedd.