Gurli Linder (18651947) är i dag mest omtalad som en av Sveriges första barnboksrecensenter. Under de tre första decennierna av 1900-talet skrev hon regelbundet barnbokskritik i Dagens Nyheter. Hon bidrog i hög grad till att höja barnlitteraturens anseende och få igång en seriös diskussion om barnbokens betydelse. Hon är även känd som kulturskribent, särskilt för den ofta citerade skildringen av Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918). I denna bok presenteras Gurli Linders memoarer och hennes brev till ballongfararen Salomon August Andrée under åren 18941896. Här ges ett nytt perspektiv på en kvinna som levde i en brytningstid då gamla värderingar bröts mot nya. I centrum står människan Gurli Linder och hennes personliga livsöde. Hennes liv fick en speciell och tragisk framtoning på grund av kärleken till S.A. Andrée. När hon i början av 1890-talet lärde känna ingenjören och ballongfararen Andrée var hon gift med Nils Linder, lektor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Förhållandet till Andrée kom att dominera hennes liv, även sedan denne 1897 gett sig iväg på sin ödesdigra ballongfärd till Nordpolen. Gurli Linder skrev sina memoarer under 1930-talet och tidigt 40-tal. Vitöfynden 1930, då Andrée och hans följeslagares läger upptäcktes, var en bidragande orsak till att hon började teckna ned sina minnen och berätta om sin kärlek till Andrée. Tillsammans med Lena Kårelands inledningskapitel och utförliga kommentarer till memoarerna och breven formar sig denna bok till en biografi över Gurli Linder. Den kärlekshistoria som träder fram är präglad av det sena 1800-talets samhälle och kvinnosyn. Det handlar om en kärlek som präglades av 1800-talets värderingar och normer och tvingades leva i det fördolda, en kärlek som aldrig fick fullbordas. Memoarerna ger dessutom en levande bild av det kulturella livet i Stockholm runt sekelskiftet 1900 och belyser kvinnans situation i en tid av stora förändringar. Lena Kåreland är litteraturvetare och professor em. vid Uppsala universitet. På Carlsson Bokförlag gav hon senast (tills. m. Boel Englund) ut Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor (2008).

Gurli Linder (18651947) är i dag mest omtalad som en av Sveriges första barnboksrecensenter. Under de tre första decennierna av 1900-talet skrev hon regelbundet barnbokskritik i Dagens Nyheter. Hon bidrog i hög grad till att höja barnlitteraturens anseende och få igång en seriös diskussion om barnbokens betydelse. Hon är även känd som kulturskribent, särskilt för den ofta citerade skildringen av Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918). I denna bok presenteras Gurli Linders memoarer och hennes brev till ballongfararen Salomon August Andrée under åren 18941896. Här ges ett nytt perspektiv på en kvinna som levde i en brytningstid då gamla värderingar bröts mot nya. I centrum står människan Gurli Linder och hennes personliga livsöde. Hennes liv fick en speciell och tragisk framtoning på grund av kärleken till S.A. Andrée. När hon i början av 1890-talet lärde känna ingenjören och ballongfararen Andrée var hon gift med Nils Linder, lektor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Förhållandet till Andrée kom att dominera hennes liv, även sedan denne 1897 gett sig iväg på sin ödesdigra ballongfärd till Nordpolen. Gurli Linder skrev sina memoarer under 1930-talet och tidigt 40-tal. Vitöfynden 1930, då Andrée och hans följeslagares läger upptäcktes, var en bidragande orsak till att hon började teckna ned sina minnen och berätta om sin kärlek till Andrée. Tillsammans med Lena Kårelands inledningskapitel och utförliga kommentarer till memoarerna och breven formar sig denna bok till en biografi över Gurli Linder. Den kärlekshistoria som träder fram är präglad av det sena 1800-talets samhälle och kvinnosyn. Det handlar om en kärlek som präglades av 1800-talets värderingar och normer och tvingades leva i det fördolda, en kärlek som aldrig fick fullbordas. Memoarerna ger dessutom en levande bild av det kulturella livet i Stockholm runt sekelskiftet 1900 och belyser kvinnans situation i en tid av stora förändringar. Lena Kåreland är litteraturvetare och professor em. vid Uppsala universitet. På Carlsson Bokförlag gav hon senast (tills. m. Boel Englund) ut Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor (2008).

Gurli Linder (18651947) är i dag mest omtalad som en av Sveriges första barnboksrecensenter. Under de tre första decennierna av 1900-talet skrev hon regelbundet barnbokskritik i Dagens Nyheter. Hon bidrog i hög grad till att höja barnlitteraturens anseende och få igång en seriös diskussion om barnbokens betydelse. Hon är även känd som kulturskribent, särskilt för den ofta citerade skildringen av Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918). I denna bok presenteras Gurli Linders memoarer och hennes brev till ballongfararen Salomon August Andrée under åren 18941896. Här ges ett nytt perspektiv på en kvinna som levde i en brytningstid då gamla värderingar bröts mot nya. I centrum står människan Gurli Linder och hennes personliga livsöde. Hennes liv fick en speciell och tragisk framtoning på grund av kärleken till S.A. Andrée. När hon i början av 1890-talet lärde känna ingenjören och ballongfararen Andrée var hon gift med Nils Linder, lektor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Förhållandet till Andrée kom att dominera hennes liv, även sedan denne 1897 gett sig iväg på sin ödesdigra ballongfärd till Nordpolen. Gurli Linder skrev sina memoarer under 1930-talet och tidigt 40-tal. Vitöfynden 1930, då Andrée och hans följeslagares läger upptäcktes, var en bidragande orsak till att hon började teckna ned sina minnen och berätta om sin kärlek till Andrée. Tillsammans med Lena Kårelands inledningskapitel och utförliga kommentarer till memoarerna och breven formar sig denna bok till en biografi över Gurli Linder. Den kärlekshistoria som träder fram är präglad av det sena 1800-talets samhälle och kvinnosyn. Det handlar om en kärlek som präglades av 1800-talets värderingar och normer och tvingades leva i det fördolda, en kärlek som aldrig fick fullbordas. Memoarerna ger dessutom en levande bild av det kulturella livet i Stockholm runt sekelskiftet 1900 och belyser kvinnans situation i en tid av stora förändringar. Lena Kåreland är litteraturvetare och professor em. vid Uppsala universitet. På Carlsson Bokförlag gav hon senast (tills. m. Boel Englund) ut Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor (2008).