Uwe Wittstock – författare

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.                      

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.  

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro - och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spännings­roman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild. 

"Den mest spännande fackboken som går att hitta i bokhandeln nu [ . . . ] En thriller - i fackbokskostym!" Jenny Lindh, TV4 Nyhetsmorgon.

Det gick fort: februari 1933 var månaden då allt förändrades i Tyskland. Måndagen den 30 januari utsågs Adolf Hitler till rikskansler. Den judiske författaren Joseph Roth lämnade allt redan morgonen därpå och reste till Paris, men Thomas Mann var för stunden mer upptagen med att förbereda ett föredrag om tonsättaren Richard Wagner. Utifrån dokument, romaner och dagböcker kommer Uwe Wittstock nära de berömda tyska författarna. Dag för dag visar han hur Weimarrepublikens glansfulla litterära liv ödeläggs. Författarnas rädsla, beslutsamhet eller självbedrägeri framträder ur deras egna vittnesbörd. Vem anpassar sig efter den nya tiden, och vem måste fly för livet?

På bara några vinterveckor förvandlas Tyskland till en diktatur, och tillvaron blir aldrig densamma för Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Else Lasker-Schüler, Alfred Döblin -- eller för världen.  

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är författare, litteraturkritiker och journalist. Februari 33: litteraturens vinter har hyllats av en enhällig tysk kritikerkår och legat på Der Spiegels bestsellerlista -- en fackbok som går att läsa som en roman eller en thriller, högaktuell under det svenska valåret.

" . . . helt enkelt en rysare." Ulf Olsson, Expressen.

"Uwe Wittstock radar upp ett myller av människoöden och tillsammans bildar de en mosaik som visar upp ett historiskt skede i dess helhet ( . . . ) i dessa valtider samtidigt en viktig påminnelse om hur hastigt vi kan bli av med rösträtt och rättsstat. För att inte tala om ett fritt kulturliv." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet.

"Det är en suggestiv bladvändare i en tid då mönstren går igen. En allt mer överhettad propaganda som fördjupar sprickor och förhindrar kompromisser. Undfallenhet mot extrema politiska krafter. Växande hat mot minoriteter och en hotande ekonomisk världskris ( . . . ) Lärdomen från Uwe Wittstocks bok är att förstå faran i tid, innan de som föraktar demokratin tar makten över dess institutioner." Björn Wiman, Dagens Nyheter.

" . . . en riktig rysare ( . . . ) Jag hade kunnat njuta av den hela tiden stegrande spänningen på ett helt annat sätt om det inte varit så att detta verkligen har hänt. I ett förflutet som så många inte har förmågan att föreställa sig." Cecilia Hagen, Expressen.

"Allt utspelas i ett ständigt nu, där ingen vet vad morgondagen kommer att föra med sig. Även om läsaren sitter med facit lyckas Wittstock skickligt återskapa något av dåtidens osäkerhet när historien ännu var oskriven." Niclas Sennerteg, Borås Tidning.

"Jag kan inte läsa om denna avgörande månad utan att dra paralleller till samtiden." Kenneth Hermele, Sydsvenskan.

"Den mest spännande fackboken som går att hitta i bokhandeln nu [ . . . ] En thriller - i fackbokskostym!" Jenny Lindh, TV4 Nyhetsmorgon.

Det gick fort: februari 1933 var månaden då allt förändrades i Tyskland. Måndagen den 30 januari utsågs Adolf Hitler till rikskansler. Den judiske författaren Joseph Roth lämnade allt redan morgonen därpå och reste till Paris, men Thomas Mann var för stunden mer upptagen med att förbereda ett föredrag om tonsättaren Richard Wagner. Utifrån dokument, romaner och dagböcker kommer Uwe Wittstock nära de berömda tyska författarna. Dag för dag visar han hur Weimarrepublikens glansfulla litterära liv ödeläggs. Författarnas rädsla, beslutsamhet eller självbedrägeri framträder ur deras egna vittnesbörd. Vem anpassar sig efter den nya tiden, och vem måste fly för livet?

På bara några vinterveckor förvandlas Tyskland till en diktatur, och tillvaron blir aldrig densamma för Bertolt Brecht, Erich Maria Remarque, Else Lasker-Schüler, Alfred Döblin -- eller för världen.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är författare, litteraturkritiker och journalist. Februari 33: litteraturens vinter har hyllats av en enhällig tysk kritikerkår och legat på Der Spiegels bestsellerlista -- en fackbok som går att läsa som en roman eller en thriller, högaktuell under det svenska valåret.

" . . . helt enkelt en rysare." Ulf Olsson, Expressen.

"Uwe Wittstock radar upp ett myller av människoöden och tillsammans bildar de en mosaik som visar upp ett historiskt skede i dess helhet ( . . . ) i dessa valtider samtidigt en viktig påminnelse om hur hastigt vi kan bli av med rösträtt och rättsstat. För att inte tala om ett fritt kulturliv." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet.

"Det är en suggestiv bladvändare i en tid då mönstren går igen. En allt mer överhettad propaganda som fördjupar sprickor och förhindrar kompromisser. Undfallenhet mot extrema politiska krafter. Växande hat mot minoriteter och en hotande ekonomisk världskris ( . . . ) Lärdomen från Uwe Wittstocks bok är att förstå faran i tid, innan de som föraktar demokratin tar makten över dess institutioner." Björn Wiman, Dagens Nyheter.

" . . . en riktig rysare ( . . . ) Jag hade kunnat njuta av den hela tiden stegrande spänningen på ett helt annat sätt om det inte varit så att detta verkligen har hänt. I ett förflutet som så många inte har förmågan att föreställa sig." Cecilia Hagen, Expressen.

"Allt utspelas i ett ständigt nu, där ingen vet vad morgondagen kommer att föra med sig. Även om läsaren sitter med facit lyckas Wittstock skickligt återskapa något av dåtidens osäkerhet när historien ännu var oskriven." Niclas Sennerteg, Borås Tidning.

"Jag kan inte läsa om denna avgörande månad utan att dra paralleller till samtiden." Kenneth Hermele, Sydsvenskan.

"Den mest spännande fackboken som går att hitta i bokhandeln nu [ . . . ] En thriller - i fackbokskostym!" Jenny Lindh, TV4 Nyhetsmorgon.

Det gick fort: februari 1933 var månaden då allt förändrades i Tyskland. Måndagen den 30 januari utsågs Adolf Hitler till rikskansler. Den judiske författaren Joseph Roth lämnade allt redan morgonen därpå och reste till Paris, men Thomas Mann var för stunden mer upptagen med att förbereda ett föredrag om tonsättaren Richard Wagner. Utifrån dokument, romaner och dagböcker kommer Uwe Wittstock nära de berömda tyska författarna. Dag för dag visar han hur Weimarrepublikens glansfulla litterära liv ödeläggs. Författarnas rädsla, beslutsamhet eller självbedrägeri framträder ur deras egna vittnesbörd. Vem anpassar sig efter den nya tiden, och vem måste fly för livet?

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är författare, litteraturkritiker och journalist. Februari 33: litteraturens vinter har hyllats av en enhällig tysk kritikerkår och legat på Der Spiegels bestsellerlista -- en fackbok som går att läsa som en roman eller en thriller.

" . . . helt enkelt en rysare." Ulf Olsson, Expressen.

"Uwe Wittstock radar upp ett myller av människoöden och tillsammans bildar de en mosaik som visar upp ett historiskt skede i dess helhet ( . . . ) i dessa valtider samtidigt en viktig påminnelse om hur hastigt vi kan bli av med rösträtt och rättsstat. För att inte tala om ett fritt kulturliv." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet.

"Det är en suggestiv bladvändare i en tid då mönstren går igen. En allt mer överhettad propaganda som fördjupar sprickor och förhindrar kompromisser. Undfallenhet mot extrema politiska krafter. Växande hat mot minoriteter och en hotande ekonomisk världskris ( . . . ) Lärdomen från Uwe Wittstocks bok är att förstå faran i tid, innan de som föraktar demokratin tar makten över dess institutioner." Björn Wiman, Dagens Nyheter.

" . . . en riktig rysare ( . . . ) Jag hade kunnat njuta av den hela tiden stegrande spänningen på ett helt annat sätt om det inte varit så att detta verkligen har hänt. I ett förflutet som så många inte har förmågan att föreställa sig." Cecilia Hagen, Expressen.

"Allt utspelas i ett ständigt nu, där ingen vet vad morgondagen kommer att föra med sig. Även om läsaren sitter med facit lyckas Wittstock skickligt återskapa något av dåtidens osäkerhet när historien ännu var oskriven." Niclas Sennerteg, Borås Tidning.

"Jag kan inte läsa om denna avgörande månad utan att dra paralleller till samtiden." Kenneth Hermele, Sydsvenskan.