Annika Rejmer – författare

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

juridiska problem identifieras lagar, förarbeten och praxis söks gällande rätt fastställs juridiska beslut fattas myndighet utövas.

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem med djupgående konsekvenser. Våldet är könsrelaterat och en fråga om mänskliga rättigheter – allas rätt till ett liv fritt från våld. Denna antologi ger en aktuell och fördjupad kunskapsöversikt om våldets uttryck, orsaker och konsekvenser. Med utgångspunkt i nationell och internationell forskning presenteras centrala perspektiv och teorier som bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.Boken har ett interprofessionellt perspektiv och vänder sig till studenter och yrkesverksamma inom bland annat hälso- och sjukvård, socialt arbete, tandvård och rättsväsende. Den belyser olika myndigheters ansvar för att bekämpa våldet samt att erbjuda skydd och stöd till den som är utsatt.Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset är ett nationellt kunskapscentrum om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i hbtqi-personers nära relationer. NCK arbetar med utbildning av yrkesverksamma och studenter samt med forskning och kunskapssammanställning. På regeringens uppdrag driver NCK även fyra nationella stödlinjer och chattar för våldsutsatta samt en patientmottagning för kvinnor som utsatts för våld.

Konflikter kan uppstå på alla nivåer och i alla sammanhang – inom och mellan individer, grupper, företag, institutioner, organisationer och nationer m.fl. Medling kan användas för att hantera många olika typer av konflikter. Trots att medling som konflikthanteringsmetod i vissa fall är införlivad i både lagstiftning, riktlinjer och praktik är kunskapen om medling begränsad i Sverige. Det gäller om, när och hur medling ska eller bör genomföras samt vilka effekter den har.

Medling vid konflikter som rör barn och unga – i familjen, i skolan och vid brott fokuserar inte på hur och varför konflikter uppstår, utan på hur konflikter kan hanteras för att minska dess negativa effekter och ger även verktyg för att hantera framtida konflikter eller till och med förebygga att sådana uppstår. Medlingsområdena berör barn och unga och då FN:s barnkonvention är lag i Sverige ställs frågan om hur barnets rättigheter inom de olika konfliktområdena bäst kan tillgodoses – både i konflikter som barn och unga kan drabbas av samt i sådana som de själva orsakar.

Boken behandlar de bakomliggande idéerna och den rättsliga reglering som medling vilar på och hur medling bedrivs i Sverige och i andra länder. Även problem och utmaningar med medling och när medling är lämpligt respektive mindre lämpligt som verktyg i konflikter som rör barn och unga diskuteras i boken. Slutligen väcks frågan om medlingens framtid i Sverige och hur denna konflikthanteringsmetod kan implementeras för att på bästa sätt nyttja dess potential.

Medling vid konflikter som rör barn och unga – i familjen, i skolan och vid brott kan användas vid t.ex. lärar-, socionom-, polis- och juristutbildningarna. Den riktar sig även till praktiker inom dessa områden samt till åklagare, domare, advokater, politiker, lagstiftare och forskarsamfundet.