Nils Jareborg – författare

Kriminalrättens grunder är en lärobok rörande straffrättens allmänna del. Boken fokuserar på de allmänna frågor som måste besvaras vid bedömande av huruvida brott förövats, dvs. på de ansvarsförutsättningar som ligger inom ramen för det så kallade brottsbegreppet. I boken behandlas sålunda frågor om - orsakande - straffbar underlåtenhet - det allmänna kravet på gärningsculpa - nationella begränsningar - rättfärdigande och ursäktande omständigheter - det allmänna kravet på uppsåt eller oaktsamhet - de osjälvständiga brottsformerna (bl.a. försök, förberedelse och medverkan till brott). Dessutom finns ett kapitel som behandlar regler och principer för s.k. brottslighetskonkurrens. Boken, som utgör en omarbetning av Allmän kriminalrätt, är den mest heltäckande framställningen över de allmänna lärorna om brott. Boken utgör också den första delen i den bokserie som givits namnet Svensk straffrätt.

Boken är avsedd som kurslitteratur om det straffrättsliga påföljdssystemet för juristutbildningens grundkurs i straffrätt. Själva påföljdsbestämningen sätts i förgrunden och framställningen tar främst sikte på att kartlägga den ideologiska bakgrunden samt principiella och systematiska sammanhang.

I denna sjunde upplaga har ett antal ändringar av rättsläget beaktats och förändringar i påföljdspraxis inarbetats. Framställningen har genomgående uppdaterats.

Ur innehållet:

Suum cuique

DEL I STRAFFRÄTTSLIGA SANKTIONER Böter – Fängelse – Villkorlig dom – Skyddstillsyn – Överlämnande till särskild vård – Särskilda rättsverkningar av brott.

DEL II BESTRAFFNINGSIDEOLOGIER Proportionalitet – Allmänprevention – Individualprevention – Humanitet.

DEL III PÅFÖLJDSBESTÄMNING Straffvärde – Straffmätning – Påföljdsval – Unga lagöverträdare – Vissa fall av påföljdskonkurrens – Påföljdsstatistik.

En koncis analytisk-systematisk-konstruktiv berättelse om gällande rätt, såvitt avser de allmänna lärorna om brotten. Denna framställning är avsedd att användas som lärobok i juristutbildningen och som elementär handbok i det praktiska rättslivet. I rättssäkerhetens intresse är den också avsedd att på ett adekvat sätt spegla straffrättens komplexitet och göra straffrättssystemet så sammanhängande som möjligt, både begreppsligt och värdemässigt. Boken ersätter Straffrättens gärningslära (Norstedts Juridik, 1995) och Straffrättens ansvarslära (Iustus Förlag, 1994). Som framställning över straffrättens allmänna del är boken avsedd att kompletteras av Jareborg & Zila: Straffrättens påföljdslära (Norstedts Juridik, 2000). Materialet är uppdelat i följande kapitel: Kriminalisering, Straffrättsmetodik, Straffbelagd gärning, Rättsstridighet, Personligt ansvar, Osjälvständiga brottsformer samt Konkurrens mellan brott

Festskriftens innehåll är fördelat på två avdelningar. I den första - större - avdelningen redovisas främst cirka tusen recept fördelade på sexhundranittiotre paragrafer, varav en del anger ett flertal varianter eller mutationer. Förutom dessa recept förekommer vissa hänvisningar till förarbeten. Bokens andra avdelning innehåller fjorton oumbärliga texter med anknytning till mat och dryck. Festskriftens uppläggning har i formellt hänseende inspirerats av Philosophische Untersuchungen: Philosophical Investigations (1953) av Ludwig Wittgenstein (1889-1951).

In 1988 I published - in order to celebrate having survived half a century - a little book called Essays in Criminal Law, containing seven articles. The present sister volume, also containing seven articles, is meant as a celebration of my retirement, not only from my university position but also from criminal law writing. With regard to substance the text has been left in its original condition with a few exceptions. In Chapter 6 a few paragraphs of outdated parochial information have been deleted. In Chapters 4 and 5 there are brief postscripts.

De lege årsbok 2008.

Detta kompendium handlar om förutsättningar för juridisk argumentation, särskilt inom straffrätten: språk och språkbehandlingar, språklig obestämdhet, värderingar, regler, moral och en rad centrala rättsliga begrepp, alltifrån det rätta och rättssäkerhet till gällande rätt och rättsdogmatik. Det rör sig om sådant som ständigt finns i bakgrunden vid juridiskt och rättsvetenskapligt arbete, men som normalt inte uppmärksammas eller sätts i fokus. Med förord av Magnus Ulväng.