Sverker Johansson – författare

”Populärvetenskap av högsta klass. Alla de nödvändiga ingredienserna finns där: en påläst författare, ett pedagogiskt sinnelag och en prosa med gott flyt.”Svenska Dagbladet

Hur blev människan med språk? Var, när och varför bör­jade vi tala? Det är en av historiens stora gåtor. Än är vi långt ifrån en lösning, men med hjälp av så olika vetenska­per som arkeologi, neurologi, lingvistik och biologi kan vi numera dra några slutsatser, avfärda vissa äldre hypoteser och uppställa nya frågor.

Med entusiasm och sakkunskap lotsar Sverker Johansson läsaren genom en djungel av ledtrådar och teorier. Sök­andet efter språkets ursprung börjar många miljoner år tillbaka i tiden, då dagens apor och människor gick skilda evolutionära vägar. Det slutar vid den punkt dit det går att härleda förlagorna till de språk som talas i dag, det vill säga för omkring fem tusen år sedan. Däremellan får vi stifta bekantskap med Homo erectus och neandertalare, med Darwin och Chomsky, med delfiner och näktergalar, med syntax och interjektioner.

Men hela tiden tycks spåren leda tillbaka till den omväl­vande period för omkring en och en halv miljon år sedan, då våra förfäder i Afrika ställdes inför nya situationer och alltmer började skilja sig från övriga djur – och där språket av allt att döma tycks ha spelat en nyckelroll.

”En formidabel bildningsresa … Det här är boken lingvisterna i Sverige behövt så länge… Jag kräver en augustprisnominering.” Expressen

”Johansson berättar med entusiasm och vilja att folkbilda. Förtjusningen smittar.” Språktidningen

”Detta är vetenskap och populärvetenskap av bästa märke, och det finns ingen bok på svenska som kommer i närheten vad det gäller bredd och djup.” BTJ

"En fascinerande och intressant översikt kring människans språk."Smålandsposten

Är du man med svenska rötter på fädernet? I så fall är sannolikheten stor att du bär på y-kromosomen I-M253. Men varför har just den blivit så vanlig i Skandinavien?Genom mänsklighetens historia har både kvinnor och män rört på sig runt jorden, men inte alltid på samma vis. Spåren syns i deras dna. Den här boken tillägnas männens resa, från numera utdöda genuppsättningar i Afrika, via den rekonstruerade ”Adam”, gemensam förfader till alla nutida män, och vidare ut ur urhemmet tillsammans med den lilla grupp som de flesta människor utanför Afrika idag härstammar från.I den mångfald som därefter slår ut i blom snävar vi alltmer in oss i de europeiska och svenska genuppsättningarna, tills vi koncentrerar oss helt på den särklassigt vanligaste manliga kromosomen bland svenska män: I-M253, kromosomen som bokstavligt talat kom in från kylan för ungefär 27 000 år sedan, och som sedan dess har förts vidare från far till son, i obruten följd, till den dag som är. Men varför blev just den så vanlig? Kortfattat, underhållande, bildande – här ges den första översikten på svenska över männens globala vandring.

”Detta är briljant populärvetenskap … en flyhänt exposé över mångfalden hos planetens språk”.Respons

"Vandringen blir dock aldrig tung, för Sverker Johansson skriver flyhänt och lättfattligt - med hjälp av den färskaste forskningen."Språktidningen

Följ med på en vandring genom världens språkliga ochmänskliga mångfald!Det här är boken för dig som undrat vad myllret av språk i världen beror på, och vilka mönster som finns bakom myllret.

Varför talas tusen språk på Nya Guinea, men bara ett på Madagaskar Och hur mycket skiljer sig egentligen ett språk från ett annat?

Vandringen för läsaren över hela jordklotet. Med hjälp av den senaste språkforskningen, men också av arkeologin och genetiken, pekar Sverker Johansson ut både väl upptrampade stigar som leder till stora språk och knappt synliga fotspår som avslöjar språk som få av oss har hört.

"Både Johanssons entusiasm och folkbildningssträvan bidrar till att På vandring i språkens fotspår blir en riktigt lärorik läsupplevelse som den språkintresserade läsaren kan återkomma till flera gånger.Helhetsbetyg: 5."BTJ

Vad heter du? Den frågan har du fått många gånger.Men varför heter du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta. Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn, och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i denna underhållande och tanke­väckande bok. Med blick för såväl de stora utvecklings­linjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.

Beroende på var vi hamnar i tid och rum kan ett för­namn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräld­ranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mel­lannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?

Mycket pekar på att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas…

"Denna historiska rundvandring är både lärorik och väl genomförd."Fokus

"Sverker Johanssons bok Hur var namnet? plockar fram något som är så vardagligt att vi knappt tänker på det och gör det ytterst intressant och spännande."BTJ

"A model of popular-science writing" STEVEN POOLE

Who was "the first speaker" and what was their first message?

An erudite, tightly woven and beautifully written account of one of humanity''s greatest mysteries - the origins of language.

Drawing on evidence from many fields, including archaeology, anthropology, neurology and linguistics, Sverker Johansson weaves these disparate threads together to show how our human ancestors evolved into language users. The Dawn of Language provides a fascinating survey of how grammar came into being and the differences or similarities between languages spoken around the world, before exploring how language eventually emerged in the very remote human past.

Our intellectual and physiological changes through the process of evolution both have a bearing on our ability to acquire language. But to what extent is the evolution of language dependent on genes, or on environment? How has language evolved further, and how is it changing now, in the process of globalisation? And which aspects of language ensure that robots are not yet intelligent enough to reconstruct how language has evolved?

Johansson''s far-reaching, authoritative and research-based approach to language is brought to life through dozens of astonishing examples, both human and animal, in a fascinatingly erudite and entertaining volume for anyone who has ever contemplated not just why we speak the way we do, but why we speak at all.

Translated from the Swedish by Frank Perry

”Populärvetenskap av högsta klass. Alla de nödvändiga ingredienserna finns där: en påläst författare, ett pedagogiskt sinnelag och en prosa med gott flyt.”Svenska Dagbladet

Hur blev människan med språk? Var, när och varför bör­jade vi tala? Det är en av historiens stora gåtor. Än är vi långt ifrån en lösning, men med hjälp av så olika vetenska­per som arkeologi, neurologi, lingvistik och biologi kan vi numera dra några slutsatser, avfärda vissa äldre hypoteser och uppställa nya frågor.

Med entusiasm och sakkunskap lotsar Sverker Johansson läsaren genom en djungel av ledtrådar och teorier. Sök­andet efter språkets ursprung börjar många miljoner år tillbaka i tiden, då dagens apor och människor gick skilda evolutionära vägar. Det slutar vid den punkt dit det går att härleda förlagorna till de språk som talas i dag, det vill säga för omkring fem tusen år sedan. Däremellan får vi stifta bekantskap med Homo erectus och neandertalare, med Darwin och Chomsky, med delfiner och näktergalar, med syntax och interjektioner.

Men hela tiden tycks spåren leda tillbaka till den omväl­vande period för omkring en och en halv miljon år sedan, då våra förfäder i Afrika ställdes inför nya situationer och alltmer började skilja sig från övriga djur – och där språket av allt att döma tycks ha spelat en nyckelroll.

”En formidabel bildningsresa … Det här är boken lingvisterna i Sverige behövt så länge… Jag kräver en augustprisnominering.” Expressen

”Johansson berättar med entusiasm och vilja att folkbilda. Förtjusningen smittar.” Språktidningen

”Detta är vetenskap och populärvetenskap av bästa märke, och det finns ingen bok på svenska som kommer i närheten vad det gäller bredd och djup.” BTJ

"En fascinerande och intressant översikt kring människans språk."Smålandsposten

”Detta är briljant populärvetenskap … en flyhänt exposé över mångfalden hos planetens språk”.Respons

"Vandringen blir dock aldrig tung, för Sverker Johansson skriver flyhänt och lättfattligt - med hjälp av den färskaste forskningen."Språktidningen

Följ med på en vandring genom världens språkliga ochmänskliga mångfald!Det här är boken för dig som undrat vad myllret av språk i världen beror på, och vilka mönster som finns bakom myllret.

Varför talas tusen språk på Nya Guinea, men bara ett på Madagaskar Och hur mycket skiljer sig egentligen ett språk från ett annat?

Vandringen för läsaren över hela jordklotet. Med hjälp av den senaste språkforskningen, men också av arkeologin och genetiken, pekar Sverker Johansson ut både väl upptrampade stigar som leder till stora språk och knappt synliga fotspår som avslöjar språk som få av oss har hört.

"Både Johanssons entusiasm och folkbildningssträvan bidrar till att På vandring i språkens fotspår blir en riktigt lärorik läsupplevelse som den språkintresserade läsaren kan återkomma till flera gånger.Helhetsbetyg: 5."BTJ

Vad heter du? Den frågan har du fått många gånger.Men varför heter du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta. Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn, och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i denna underhållande och tanke­väckande bok. Med blick för såväl de stora utvecklings­linjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.

Beroende på var vi hamnar i tid och rum kan ett för­namn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräld­ranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mel­lannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?

Mycket pekar på att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas…

"Denna historiska rundvandring är både lärorik och väl genomförd."Fokus

"Sverker Johanssons bok Hur var namnet? plockar fram något som är så vardagligt att vi knappt tänker på det och gör det ytterst intressant och spännande."BTJ

Är du man med svenska rötter på fädernet? I så fall är sannolikheten stor att du bär på y-kromosomen I-M253. Men varför har just den blivit så vanlig i Skandinavien?Genom mänsklighetens historia har både kvinnor och män rört på sig runt jorden, men inte alltid på samma vis. Spåren syns i deras dna. Den här boken tillägnas männens resa, från numera utdöda genuppsättningar i Afrika, via den rekonstruerade ”Adam”, gemensam förfader till alla nutida män, och vidare ut ur urhemmet tillsammans med den lilla grupp som de flesta människor utanför Afrika idag härstammar från.I den mångfald som därefter slår ut i blom snävar vi alltmer in oss i de europeiska och svenska genuppsättningarna, tills vi koncentrerar oss helt på den särklassigt vanligaste manliga kromosomen bland svenska män: I-M253, kromosomen som bokstavligt talat kom in från kylan för ungefär 27 000 år sedan, och som sedan dess har förts vidare från far till son, i obruten följd, till den dag som är. Men varför blev just den så vanlig? Kortfattat, underhållande, bildande – här ges den första översikten på svenska över männens globala vandring.