Tore Janson - Böcker

Fröet till det svenska språket såddes för 5 000 år sedan, i området kring Svarta havet. Men det var först på 1300-talet som svenskan fick sin roll som ett eget språk, kopplat till nationen. Sedan dess har det utvecklats i nära samspel med landet där det talats och skrivits.

Genom att studera texter skrivna av kungligheter, lärarinnor, kanslister eller vetenskapsmän kan vi förstå hur språket användes – och hur människorna bakom orden tänkte och levde. Lingvisten Tore Janson visar i denna bok hur svenskans historia därmed också är en viktig del av Sveriges historia.

Med djup kunskap och pedagogisk blick lotsar han oss genom åtta sekler och öppnar dörrar till olika tider och språkformer.

Följ med på en lärd och underhållande resa från runskrifternas tidevarv till dagens digitala svenska!

För länge sedan fanns inte det svenska språket. Nu finns det, men en gång i framtiden kommer det inte längre att finnas. På samma sätt är det med alla språk: de uppkommer, används en tid och försvinner. Varje språk har sin historia och sitt öde. En del sprids över hela världen, en del förblir små. Hur kommer det sig?Tore Janson besvarar den frågan genom att ta oss med på en upptäcktsresa i tid och rum. Den börjar för ett par miljoner år sedan och sträcker sig långt in i framtiden. Från samlares och jägares språk går resan vidare till de första stora skriftspråkssamhällena i Egypten och Kina, och via grekiskan, latinet och arabiskan får vi sedan se hur de europeiska språken vuxit fram och brett ut sig över världen. Det är underhållande läsning, fylld av intressanta fakta och oväntade sammanhang.De två viktigaste språken i Sverige i dag, svenska och engelska, behandlas utförligt, och i slutet av boken tar Tore Janson en titt långt in i framtiden. Kommer vi alla att tala engelska om 200 år? Eller kanske kinesiska?Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. I sina vetenskapliga artiklar och böcker har han ägnat sig mycket åt språks förändringar och åt förhållandet mellan språk och samhälle.

På promenad, på jakt, på tiggarstråt. Stockholmsfåglarna finns överallt och ofta i människans närhet. Tore Janson berättar om vilka arter som väljer att dela sin tillvaro med huvudstadens människor och varför. När och var brukar man se de olika arterna och hur känner man igen dem? Hur skiljer sig orsakerna till att fåglar väljer att vistas i en storstad mellan arter och tider? Och vad händer i samspelet mellan stadsfåglar och människor?

I vanliga fall brukar fåglarna vara uppställda efter släktskap. Här är ett fyrtiotal arter istället ordnade efter var i staden man brukar se dem: på marken, i vattnet, i träden eller i luften. Möt steglitsen, gråhägern, sidensvansen, tornseglaren och många andra Stockholmsprofiler i denna lättsamma översikt med ett rikt bildmaterial och ett kulturhistoriskt fågelperspektiv. 

Tore Janson, professor em. i latin och i afrikanska språk, här fågelintresserad flanör med kamera.

Begreppet germaner är laddat med rasbiologi och nazism men vilka var de egentligen. Stora vilda kämpar med svärd och hjälmar och underliga gamla kläder eller rakryggade, raknästa och ljushåriga unga män i elegant uniform från 1940-talet? I en vindlande historia som löper över tvåtusen år visas det hur en berättelse från antiken förändrades och deformerades till en ren förfalskning av det förflutna.Finns det germaner nu, eller fanns de förr? Ser germaner ut på något särskilt sätt? Är svenskar germaner? Konstigt nog är det svårt att hitta klara svar på så enkla frågor. Forskaren Tore Janson berättar om vilka de ursprungliga germanerna var och hur de kom att bli symboler för händelser och idéer som har spelat en stor roll och fortfarande är laddade med farliga spänningar.Vidare söker författaren beskriva vad som faktiskt hände i antiken, alltså om dem som ursprungligen kallades germaner. Deras historia och deras relationer till romarna har mycket att göra med oss i Norden och formade hela Europas utveckling ända fram till nutiden. Deras språk gav upphov till bland annat svenska, engelska och tyska. Vi i Sverige, liksom de flesta människor i norra Europa, använder ett språk som bygger på det germanerna talade i antiken.Men Germanerna handlar också om hur vi som lever nu ska förhålla oss till vad som skedde förr med samhällen och med språk. Behöver vi veta det? Är det nyttigt eller onödigt eller farligt att se bakåt?