Pär Isaksson – författare

Bilden av finanssektorn är ofta solkig. Den uppfattas i breda kretsar som en girig bransch, som skor sig på feta marginaler på bolåneräntan eller prånglar ut övervärderade aktier till mindre vetande investerare. Samtidigt är den svenska kapitalmarknaden en av de främsta i världen. Våra finansföretag är både nydanande och tekniskt ledande.

Mot andra liknande mellanhänder, som mäktiga konglomerat, advokatfirmor, konsultbyråer och försäkringsbolag, är kritiken sällan lika hård.

Varför väcker just banker och finansiärer så starka känslor, trots att finansföretagen stöttar entreprenörer och bygger välstånd? I Det svenska kapitalet tecknar Pär Isaksson framväxten av en hatad och beundrad bransch. Läsaren får följa med på en resa via trånga kontor, excentriska karaktärer, politik, marknad och kultur. Det är en färgstark berättelse om kapital, bankirer, börser och teknologi.

Året är 1941. Norge och Danmark är ockuperade av Nazityskland. Sovjetunionen har lagt under sig Baltikum och tvingat Finland till en hård fred efter vinterkriget. Snart ska Tyskland anfalla Sovjet och Sverige blir helt kringränt av krigförande länder. Då fattar några av våra mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm.

Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet. Projektet pågår fortfarande och har haft avgörande betydelse inte bara för Stockholm utan för hela landet.

Pär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt företag, myndigheter och organisationer.

Vi hade sprängfyllda förråd av livsmedel, läkemedel, bränsle och andra nödvändiga resurser utspridda på tusentals platser runt om i landet. Helt utan yttre hjälp kunde vi stå emot en mycket utdragen kris.

I Vår beredskap var god skildrar Pär Isaksson hur staten och näringslivet samverkade för att göra Sverige redo ifall det värsta skulle inträffa. Det är en unik berättelse om ett bortglömt kapitel i svensk 1900-talshistoria. 

Pär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt bland andra Vinnova och regeringens globaliseringsråd.

Varför sökte Bill Gates audiens hos kommunala tjänstemän på Kungsholmen inför sin satsning på internet? Varför är Sverige en gigant inom vår tids viktigaste industri? Varför Skype, Spotify, Klarna, Izettle, Storytel, Sinch och Minecraft? Orsaken ligger nedgrävd under Stockholm.

När staden 1994 satsade på höghastighetsfiber var tekniken oprövad. Projektet ledde till att det idag löper tillräckligt med kablar under staden för att viras femtio gånger runt jordklotet. Så börjar berättelsen om när Stockholm blev ett centrum i världen för techsektorn.

Pär Isaksson är författare med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, och journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters. Han har tidigare givit ut Tunnelbanemiraklet (Timbro, 2022), Vår beredskap var god (Timbro, 2021) och Har Sverige en chans? (Svenska Dagbladets förlag, 2006).

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling.

Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.

“Vår beredskap är god”. Den svenske statsministern Per Albin Hanssons löfte är lika klassiskt som när hans brittiske kollega, Neville Chamberlain, garanterade freden efter förhandlingar med Hitler 1938.

Skillnaden är att Per Albin hade rätt. I Vår beredskap var god skildrar Pär Isaksson hur staten och näringslivet samverkade för att göra Sverige redo ifall det värsta skulle inträffa. Det är en unik berättelse om ett bortglömt kapitel i svensk 1900-talshistoria.

Om författarenPär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt bland andra Vinnova och regeringens globaliseringsråd.

“Vår beredskap är god”. Den svenske statsministern Per Albin Hanssons löfte är lika klassiskt som när hans brittiske kollega, Neville Chamberlain, garanterade freden efter förhandlingar med Hitler 1938.

Skillnaden är att Per Albin hade rätt. I Vår beredskap var god skildrar Pär Isaksson hur staten och näringslivet samverkade för att göra Sverige redo ifall det värsta skulle inträffa. Det är en unik berättelse om ett bortglömt kapitel i svensk 1900-talshistoria.

Om författarenPär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt bland andra Vinnova och regeringens globaliseringsråd.

Året är 1941. Norge och Danmark är ockuperade av Nazityskland. Sovjetunionen har lagt under sig Baltikum och tvingat Finland till en hård fred efter vinterkriget. Snart ska Tyskland anfalla Sovjet och Sverige blir helt kringränt av krigförande länder. Då fattar några av våra mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm.

Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet. Projektet pågår fortfarande och har haft avgörande betydelse inte bara för Stockholm utan för hela landet.

Pär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt företag, myndigheter och organisationer.

Varför sökte Bill Gates audiens hos kommunala tjänstemän på Kungsholmen inför sin satsning på internet?

Varför är Sverige en gigant inom vår tids viktigaste industri? Varför Skype, Spotify, Klarna, Izettle, Storytel, Sinch och Minecraft? Orsaken ligger nedgrävd under Stockholm.

När staden 1994 satsade på höghastighetsfiber var tekniken oprövad. Projektet ledde till att det idag löper tillräckligt med kablar under staden för att viras femtio gånger runt jordklotet. Så börjar berättelsen om när Stockholm blev ett centrum i världen för techsektorn.