Fredrik Charpentier Ljungqvist – författare

Andra reviderade upplagan

För första gången presenteras på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över klimatförändringar från den senaste istiden fram till den nutida globala uppvärmningen och hur de påverkar människor och samhällen runt om på jorden. I en cocktail av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en resa genom världshistorien med kraftiga och abrupta klimatförändringar som ibland dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

I Klimatet och människan under 12 000 år får vi följa med när Sahara för mindre än sex tusen år sedan var savann i stället för världens största öken, samtidigt som det var varmt nog för sköldpaddor att leva i Sverige. Vi får följa hur centralasiatiska stäppnomader vid upprepade tillfällen drevs av torka till Europa och Kina och hur monsunregnen i Asien varierat och styrt välstånd och svält för hundratals miljoner människor. Resan tar oss till indiancivilisationer som kollapsat på grund av torka vid samma tid som ett varmare klimat tillät nordbor att bosätta sig som boskapsuppfödare på södra Grönland.

I boken beskrivs hur lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser och bidrog till elände på många håll, bland annat i Europa. Men här finns också många exempel på att människor anpassat sig till och även dragit nytta av klimatförändringar. Det ger viktiga insikter i vår tid när den pågående globala uppvärmningen, och de konsekvenser den för med sig framför allt på många håll i den fattigare delen av världen, är en av de största utmaningarna för mänskligheten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett drygt hundratal vetenskapliga artiklar samt ensamförfattare till två vetenskapliga och fem tidigare populärvetenskapliga böcker. År 2016 belönades han med Cliopriset för sina två första populärvetenskapliga böcker, och år 2022 tilldelades han Kungl. Vitterhetsakademiens Rettigska pris för sina vetenskapliga arbeten.

Medeltidshistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i Norden under tusen år med utgångspunkt i de senaste rönen från arkeologisk och historisk forskning. 

Den långa medeltiden är en introduktion till Nordens historia från folkvandringstiden på 500-talet fram till reformationen på 1500-talet. Till skillnad från tidigare översiktsverk behandlas här hela Norden, och inte bara ett enskilt nordiskt land, och den traditionella uppdelningen mellan medeltid och forntid överges. Ett av kapitlen skildrar den politiska utvecklingen, men i övrigt står de sociala förhållandena i centrum i denna översikt.

Hur bodde man och vad åt man? Vilka möjligheter fanns det att resa och hur utvecklades skeppsbyggnadskonsten? När skedde klimatförändringar och hur påverkade de människor? Vilka redskap användes i jordbruket, för hantverk och för att bygga hus och skepp? I vilken grad levde människor av självförsörjning och hur utvecklad var handeln? Hur såg lag och rätt ut? I boken behandlas allt från framväxten av nordiska kungariken och städer till jordbrukets och konsthantverkets utveckling och människors hälsa under forna tider. Vi får bekanta oss med livet för såväl kungar som trälar och följa med genom sociala omvälvningar som kristnandet, digerdöden och ståndssamhällets framväxt.

Geografiskt rör vi oss från den karga nordnorska kusten i norr till den bördiga danska myllan i söder, med avstickare till Island och Grönland och med vikingafärder i öster- och västerled.

Denna andra upplaga har aktualiserats med de senaste forsk­ningsresultaten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och naturgeografi på Historiska institutionen, Centrum för medeltidsstudier och Bolincentret för klimatforskning, alla vid Stockholms universitet. Han är även knuten till Swedish Collegium  for Advanced Study  (SCAS) i Uppsala. Sin doktorsavhandling ägnade han åt kungamaktens reglering i de nordiska medeltidslagarna, och numera forskar han och undervisar både i nordisk medeltidshistoria och i paleoklimatologi (klimathistoria). Denna bok har delvis vuxit fram utifrån hans egen undervisning vid Stockholms universitet.

Hur lika eller olika är egentligen Europas länder politiskt, demografiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt? Vilka länder är mest lika varandra, och vad består de största skillnaderna i?

Detta analyserar Fredrik Charpentier Ljungqvist med hjälp av 50 kartor som tagits fram speciellt för boken. Kartorna belyser en rad högaktuella samhällsfrågor, och läsaren får en färsk översikt över skillnader och likheter i ekonomi, demografi, folkhälsa, jämställdhet, kriminalitet, migration, politiska förhållanden och kulturella värderingar.

Ljungqvist tittar också de stora förändringarna som ägt rum sedan millennieskiftet och skillnaderna i värderingar mellan åldersgrupper som ofta är större än de mellan länder.  

Boken slår hål på många förlegade föreställningar och uppmärksammar en rad oväntade saker. Bland annat framgår att Sverige och Österrike numera är snarlika länder, att Irland har kommit att bli mer likt Luxemburg än Storbritannien och att Bulgarien och Rumänien fortfarande skiljer sig betydligt från alla andra EU-länder. Vidare har skillnaderna mellan protestantiska och katolska länder i praktiken försvunnit i stället går numera den främsta skiljelinjen, och då i fråga om sociala värderingar, längs den forna järnridån.  

En central bok för alla som bättre vill förstå 2020-talets Europa samt de möjligheter och utmaningar som EU står inför.  

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia vid Stockholms universitet. Han har tidigare publicerat de prisade böckerna Den långa medeltiden och Klimatet och människan under 12 000 år.

Såväl danskt, norskt som svenskt lagmaterial ger uttryck för en påtaglig ökning av samhälleliga funktioner underställda en allt starkare kungamakt. Likväl framträder samtidigt betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av, som formerna för, den kungliga maktutövningen. Den lagreglerade kungamakten var, i de flesta avseenden, starkast och tidigast utvecklad i Norge och svagast och senast utvecklad i Sverige.

Studien visar att den allt mer centraliserade och institutionaliserade kungliga maktutövningen, som präglades av en ökad ensamrätt till bruket av legitimt våld, kan betraktas som uttryck för en pågående statsbildningsprocess. Lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för denna utveckling än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat viktigt resultat är att kunglig exekutiv makt först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt.