Miljövetenskap och miljöpolitik

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Vad är det som händer med jordens klimat?

Är en katastrof nära förestående med skenande uppvärmning och svällande hav som följd?

Är nuvarande förändringstrender hanterbara? ­Eller kan vi inte säkert veta vare sig det ena ­eller andra?

Många har bestämda åsikter om klimatet. Få har satt sig in i frågan i lika hög grad som Lennart Bengtsson. I över 60 år har han arbetat med och forskat om klimat och ­väder. I Vad händer med klimatet?, som nu utkommer i en tredje reviderad och utökad upplaga, ger han sin syn på några av de mest grundläggande frågorna:

- Vad bestämmer jordens klimat?

- Vad är växthuseffekten?

- Är det möjligt att förutsäga klimatet?

- Hur skall jordens energiförsörjning lösas?

- Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas?

- Vilken roll kan Sverige spela?

Denna tredje upplaga av Vad händer med klimatet? är reviderad i form av uppdateringar och nyanseringar på ett hundratal punkter. Därtill är upplagan utökad med ett efterord och ett appendix.

Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi. Under sin karriär har han haft en ledande funktion vid utveckling av meteorologiska analys- och prognos­system för praktisk tillämpning inom internationell vädertjänst. Bland annat har han varit chef för tre av Europas förnämsta meteorologiska institut: ­European Centre for Medium-Range Weather Forecasts i Reading, Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg och International Space Science Insti­tute i Bern. Lennart Bengtsson är medlem i Kungliga veten­skaps­aka­demien och hedersmedlem i bland annat American Meteo­rological Society och Euro­­­pean Geo­physical Union. Han har publicerat över 230 akademiska papers i ämnena meteorologi och klimatologi. Vad händer med klimatet? som är hans första populärt inriktade bok nominerades till Stora fackbokspriset 2019.

»Lennart Bengtsson har skrivit en gedigen lärobok om klimat, väder, växthusgaser, växthuseffekter och om hur klimatförändringarna påverkar och antagligen kommer att påverka den mänskliga tillvaron framöver. Hans bok är också en befrielse att läsa ... I Sverige pågår nu sakta men säkert en utfasning av den närmast religiöst och i grunden klimatförnekande undergångshetsen. Ingenjörer, forskare och sakpolitiker tar över. Tacka Bengtsson för det.« Widar Andersson i Folkbladet

»En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.« Klaus Hasselmann, Nobelpristagare i fysik 2021 

»Lennart Bengtsson är vårt lands främste klimat­expert och en av de mest framstående meteo­ro­logerna i världen. Han är också en av de få klimat­experter som meteorologer gärna lyssnar på ... Jag har som meteorolog läst många böcker om väder och klimat. Därför kan jag med gott samvete säga att Lennarts bok intar en topposition, både i vetenskaplig lödighet och pedagogisk tillgänglighet. För­laget ska dessutom ges äran av att gjort en bok som väcker läslust med läckra bilder och lättillgängliga diagram.« Anders Persson på Global Politics 

»En måstebok för alla som undrar och oroas över vad som händer med klimatet och som funderar på vad människor kan göra för att förbättra läget. Boken är viktig också för alla förnekare och fanatiker av alla slags skolor. Här bjuds motstånd mot alla former av förenklingar, skrönor, myter och ångestattacker ... [Den] har sådana kvaliteter att den borde kunna flytta den politiska klimatdebatten till en ny nivå, där erkända fakta, erkända osäkerheter och erkända rimlighets­analyser ligger till grund för insatser och åtgärder.« Widar Andersson i Folkbladet

»... en riktig klokbok. Här finns bland annat allt det basala man inte vågat fråga om kring väder och klimat på vår planet. Klart och översiktligt så att även en kulturskribent kan förstå förklaras inte bara växthusgasernas roll utan alla de olika faktorer som spelar in.« Mattias Svensson i Aftonbladet

 »... en pedagogisk och grundlig bok, som innehåller mycket tänkvärt för en intresserad amatör ... För den som vill lära sig mer om klimatvetenskap ger Lennart Bengtssons bok en utmärkt introduktion på svenska.« Mats Almgren på Uppsalainitiativet

Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.

Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.

I Världen som väntar tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?

»En bragd ... Att boken dessutom är forskningstung men lättillgänglig, övertygande utan pekpinnar, gör bedriften än större.«Dagens Nyheter

*

Peter Alestig (f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken Fem år av fångenskap.

”Vi håller på att nå en social tipping point. Fyra krafter – sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande – håller redan på att knuffa samhället över en tippningspunkt som gör att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar, i ”En jord för alla”-värld.”

För fem decennier sedan chockade boken Tillväxtens gränser världen genom att visa att befolkningsökning och industriell tillväxt hotade mänskligheten.

Idag inser allt fler att vi balanserar på randen till avgrunden: Jorden har passerat flera gränser för hållbarhet och en utbredd ojämlikhet orsakar instabilitet såväl på planeten som i samhället. Det är lätt att känna att det inte finns någon utväg. Finns någon väg framåt? En jord för alla är en hoppfull plan för en bättre framtid.

Genom att använda kraftfull datormodellering presenterar en ledande grupp forskare och ekonomer från hela världen fem vändpunkter som skulle möjliggöra välstånd för alla på jorden under en enda generation. En tydlig väg framåt för att starta om vårt globala ekonomiska system så att det fungerar både för människor och den plats vi lever på.

En jord för alla visar en djup vision för osäkra tider och en karta för en bättre framtid. Den är en överlevnadsguide för mänskligheten som är obligatorisk läsning för alla som är intresserade av livet på vår bräckliga planet.

Johan Rockström i TV4 Nyhetsmorgon

Författarna:Johan Rockström är chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. Han ledde det forskarlag som lade fram den inflytelserika idén om planetära gränser.

Sandrine Dixson-Declève är medordförande i Romklubben och har över trettio års erfarenhet av ledarskap inom klimat, hållbarhet, innovation och energi.

Owen Gaffney är strateg, författare, filmskapare och global hållbarhetsanalytiker vid Stockholm Resilience Centre och Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Jayati Ghosh är en internationellt erkänd utvecklingsekonom och professor vid University of Massachusetts.

Jørgen Randers är professor emeritus i klimatstrategi på Handelshøyskolen BI i Oslo och världsledande på skärningspunkterna mellan ekonomi, miljö och mänskligt välbefinnande. Han var en av författarna till Tillväxtens gränser 1972.

Per Espen Stoknes leder Center for Sustainability and Energy på Handelshøyskolen BI. Han var norsk riksdagsledamot 2017–2018.

“An extraordinary book at an extraordinary time”Ban Ki-moon

“Essential reading”Thomas Piketty

»Det är ren lycka, ja eufori, att läsa Skogen av Anne Sverdrup-Thygeson. Inte bara på grund av det underbara materialet (jag trodde aldrig att skogen skulle rymma så mycket), utan också för att hon är en sällsynt god berättare. Du måste bara köpa den här boken, den borde vara obligatorisk i varje hem.« Dagbladet

»Brännande aktuellt om skogen. Skogen är, precis som Anne Sverdrup-Thygesons tidigare böcker, ett praktverk.« Aftenposten

Så fridfull och samtidigt så överraskande, myllrande och märklig. Skogen fascinerar på djupet. Norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygeson har skrivit ett flertal kritikerrosade och storsäljande böcker om naturliv och ekologi. Nu kommer Skogen på svenska. Boken har nominerats till det stora litteraturpriset Brageprisen 2023. 

Det här är en bok om skog; skogsnatur, artmångfald och människor; om spännvidden från det minimala perspektivet av en insekts korta liv som levt i sin helhet under en barkbit till de milsvida vidderna av landskap där vår exploatering av skogar har format kulturer och samhällen under hundratals år. Det är en bok om överraskande interaktioner och märkliga arter, en bok om hur kunskapen om naturen och natursyn har förändrats genom generationerna. Om var vi kommer ifrån och var vi står idag.

Genom att väva samman ekologi, historia, politik och kultur till en övergripande berättelse ger Anne Sverdrup-Thygeson oss läsare en inblick i ett djupt fascinerande ekosystem och ger oss en viktig grund för att förstå vilken roll skogen spelar i dagens natur- och klimatkris.

Anne Sverdrup-Thygeson är professor vid Norges biovetenskapliga universitet (NMBU) i Ås, Norge, samt vetenskaplig rådgivare för Norges Institut for naturforskning NINA. Hon har en doktorsexamen i naturvårdsbiologi och föreläser om naturvård och skogens biologiska mångfald. Hennes forskning fokuserar på insektsekologi. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna Insekternas planet (2019) och På naturens axlar (2021).

Fler pressröster om boken: 

»En både rörande och personlig presentation av människans förhållande till linjär och cirkulär tid, till skogens mysterier och de våldsamma krafterna som formar både trädens och våra egna liv.« Stavanger Aftenposten

»Skogen är den bästa bok jag har läst om naturens förvandlingar till följd av handlingar utförda av människor under loppet av några generationer.« Klassekampen

»Anne Sverdrup-Thygesons enorma faktakunskap åtföljs lyckligtvis av genuin förundran. Skogen är hennes fjärde bok, och bygger på en både lekfull och begriplig sammanställning av den enorma kunskapsbas som författaren besitter från sitt arbete som professor i biologi.« Stavanger Aftenblad

»Texten, som kompletteras med njutbara foton och välgjorda teckningar, är mycket faktarik, lättbegriplig och intresseväckande. Författaren delar välvilligt med sig av sin stora kunskap och och sina personliga tankar och upplevelser i skogen. Boken är av stort värde för en bred allmänhet.« Bibliotekstjänst

»Anne Sverdrup-Thygeson bjuder på ett formidabelt skogsbad när hon går på djupet med Skogen.« Femina

»Med sin djupa kunskap och sitt målande språk lyckas Anne Sverdrup-Thygeson skapa närhet till flora och fauna. Det rikt illustrerade och välskrivna praktverket Skogen skildrar skogen som rum för många hotade arter och ett ställe för vila, inspiration och rika naturupplevelser.« Hela Gotland

»Skogen är späckad med fascinerande berättelser om alla filurer som har skogen som hem.« Göteborgs-Posten

»Kärleken till naturen bultar starkt i norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygesons Skogen, där hon berättar personligt och vackert om sitt eget liv och om träden och det vilda landskapet.« M Magasin

»Anne Sverdrup-Thygeson är en välrenommerad norsk biologiprofessor och samtidigt en underhållande berättare. Hennes bok om skogen är en myllrande livfull skildring av arter, vidder, historia och samtid att förundras över.« Magasinet Gård & Torp

»Att läsa denna sakprosa är en ren njutning, och alla som älskar att vistas i naturen och utforska skogarna kommer att förstå mig. Den är så balanserad och genomtänkt, en enhörning inom sin genre. Rekommenderas varmt! Betyg 5/5.«  Hjortronhyllan

»Boken är lätt att sträckläsa, mycket tack vare alla målande liknelser och metaforer. Anne Sverdrup-Thygeson vill att fler ska se att skogen är så mycket mer än trä. Jag vågar lova att en hel del nog tittar på skogen med andra ögon efter att ha läst hennes bok.« Forskning & Framsteg

"Det är något så ovanligt som en fackbok befriad från tyckande och överdrifter. Och som trots att den inom sig bär ett hav av kunskap inte blir forskningsmässigt tråkig. En bok av en tidigare politiker som inte fokuserar på den egna gärningen och att frisera sitt eftermäle. Utan på saken. Den är liksom hennes tidigare bok Tyst hav helt enkelt en bra bok."SvD

"Isabella Lövin --- skriver sitt politiska testamente; sammanfattar och problematiserar samtidigt en turbulent period i svensk politisk historia. Perspektivet är helheten där varje detalj, varje beslut, får en global miljökonsekvens. --- Lövin tillåter sig att vara privat utan att bli känslosam, klart och koncist beskriver hon politikens villkor och otillräcklighet"BTJ

Efter mer än ett decennium på den högsta politiska nivån lämnade Isabella Lövin sina poster i februari 2021. Oceankänslan är hennes skildring av tiden i politiken och de utmaningar vi står inför. Varför det fortfarande är så svårt att enas om det mest grundläggande: överlevnaden för livet på planeten.

Med en unik inblick i världspolitiken skildrar hon den politiska vardagen – i Stockholm, Bryssel, Rio de Janeiro, New York, Mogadishu och Kiribati. Hon beskriver konflikterna och förhandlingarna, och mötena med politiker från hela världen som delar hennes engagemang. Men hon skildrar också de krafter som gör att förändringen går så långsamt.

Oceankänslan i bokens titel är ett försök att fånga det som saknas idag: en större berättelse. Den förhärskande duger inte längre. Den leder oss just nu rakt ner i avgrunden. Vi måste berätta historien om oss som planetära medborgare och förvaltare av en ensam blå planet, ett unikt undantag av liv i en oändlig svart och kall rymd; historien om vårt ansvar och vår välsignelse att få vara här. Det är en enkel berättelse med klangbotten i oss alla. Med den som grund kan vi göra det verkligt svåra. Skydda världshaven, stoppa klimatkrisen och lyfta de fattigaste ur fattigdom.

”Det har varit hårda år i politiken. Framför allt åren som minister och språkrör för Miljöpartiet. Den tjattrande kören av oförnuft och egenintressen har tärt på mig. Och det har till slut fått mig att bli fullständigt övertygad om att det bästa jag kan göra av min stund på jorden just nu är inte att vara politiker, utan att berätta.”

Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.

Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  Göran Greider, Aftonbladet

"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg

"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" The Guardian  

"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet  

"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." Andreas Malm, DN  

"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" Sydsvenskan  

"Få böcker har gjort så stor skillnad" Sveriges Radio  

"Världens viktigaste bok" Göran Berggren, författare och biolog  

"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se    

Rachel Carsons epokgörande Tyst vår visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.  

Storheten i det Carson gjorde med Tyst vår låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång

Tyst vår lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet.

Framtidig är en inspirerande och praktisk guide för oss som behöver navigera framtiden utan facit, med andra ord: Alla.

Världen går igenom genomgripande förändring, men våra tankemönster och metoder gör det inte. Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan att öva sig i hur den skulle kunna bli. Att vara framtidig är att visa vägen genom handling.  

Boken är din träningsplats för att tänka bortom nuet. Här möter du ditt framtida jag, lär dig använda framsynens verktyg och förstå och rikta kraften i tekniksprång. För där teknologier som artificiell intelligens möter hållbarhet finns både framtidens idéer, banbrytande innovationer och en värld värd att anstränga sig för.

Framtiden skickar redan signaler, de framtidiga upptäcker dem.  

– Förstå varför prognoser slutat fungera, och framsyn är framtidens verktyg.– Vad av det vi gör idag, påverkar framtiden? – Upptäck och agera på det som skymtar vid horisonten. – Vilka trender och megatrender driver morgondagens utveckling? – Vad i våra hjärnor hindrar oss från att tänka nytt?– Varför hoppfull realism är viktigt vid förändring, och vad olika mindset gör med vår handlingskraft. – Hur mötet med ditt framtida jag påverkar vad du prioriterar att göra idag.Judith Wolst är entreprenör, författare, rådgivare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom teknik, framtidsfrågor och hållbar utveckling.

Välkommen till Sverige! Visste du att berg höga som Anderna en gång stod där Stockholm nu ligger? Eller att stora delar av Stockholms skärgård består av förstenad aska från gigantiska urtida vulkaner?

Marken vi går på bär på en lång historia. Idag kan vi stå på uråldrig havsbotten bland vårt lands högsta toppar, eftersom kolossala krafter en gång i tiden har skjutit upp Sveriges fjällkedja och lagt den ovanpå en ännu äldre bergskedja.

I Vättern kan du se stenbumlingar som byggdes av jordens äldsta livsformer och rovdinosaurier i Skåne har efterlämnat fotspår.

Sverige har utsatts för både dödlig kyla och outhärdlig hetta, och berggrunden är naturens klimatstabilisator. Det vet vi tack vare geologin. Vad kan då geologi lära oss om den pågående klimatförändringen?En berättelse om Sverige tar dig med på en resa genom tre miljarder år, där geologiska krafter gång på gång har format landskapet, skapat rikedomar av malm och mineral och lagt grunden för vårt välstånd. Det är både en historielektion i geologisk tid och en hyllning till den mäktiga svenska naturen.

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

"[...] Boken är kunnigt och intresseväckande skriven, och rekommenderas för den allmänintresserade, men även för lärare som vill göra exkursioner, eller för sällskap med intresse för – bokstavligt talat – marken de står på. [...]"

Lektör Jens Jakobsson, BTJ-häfte nr 3, 2026

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Klimatförändringar är vår tids stora ödesfråga. Utsläppen av växthusgaser är på väg att förflytta hela mänskligheten in i okänt territorium. Vi är på väg att lämna ”livets korridor” – den globala medeltemperatur som är säker för att bibehålla mänskligt liv och civilisation.

Det som krävs för att vända utvecklingen är, enligt FN:s klimatpanel IPCC, enorma, snabba förändringar i alla delar av våra samhällen. Här har den tredje statsmakten – journalistiken – ett bärande ansvar. Men hur? Hur ska reportrar, redaktörer och mediechefer agera och rapportera?

I handboken Att låta världen få veta har journalisterna Alexandra Urisman Otto och Lisa Röstlund med hjälp av ledande forskare och journalister över hela världen tagit fram grundkunskaperna om klimatkrisen, resonemangen om lösningarna och perspektiven som måste finnas i bevakningen.

Alla journalister, oavsett ämnesområde och medieformat, behöver ha dessa kunskaper med sig för att kunna uppfylla det journalistiska uppdraget.

*

Självklart är detta jobbig läsning, men uppriktigheten och den gedigna researchen väcker faktiskt lust och kampvilja. Alexandra Urisman Otto och Lisa Röstlund har skrivit en i det närmaste perfekt handbok. Här finns allt som behövs för att redaktionerna ska göra det som krävs: ge klimatkrisen högsta prioritet. Nu. Betyg: 5/5. BTJ

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? 

Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. 

Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden. Journalisten Lisa Röstlund prisades för boken Skogslandet om den svenska skogsindustrin. Nu granskar hon den norska oljeutvinningen och det som miljömässigt sägs väga upp för den: djuphavsgruvbrytningen, vindkraften, den grönare laxindustrin, klimatkompensationen och koldioxidinfångningen. Hon tar sig in i fossilbranschens värld av bubbel och ballonger, besöker Norges hotade Jurassic Park och möter människor som står på olika sidor i kampen om det som finns kvar att bevara.

Nominerad till Guldspaden 2025 för bästa bok.

"Lisa Röstlund bok om Norges 'gröna' olja är lysande."

Göteborgs-Posten

”Norgeparadoxen [är] en utmärkt lektion i hur fossilindustrin fungerar. Med glasklar skärpa visar den att inte bara Norge, utan hela världen, behöver en fullskalig blodtransfusion."

Aftonbladet

"Röstlund flår den norska samhällskroppen och det svider, eftersom det låter likadant här. Om skogen, ålen, sillen, våtmarkerna, kärnkraften, rennäringen, gruvorna. … Röstlund tecknar levande personporträtt. Vi får träffa människor i deras vardag. Snabba skisser som ska säga att han eller hon har ett liv som du, en längtan som du. Jag tycker om de här avsnitten. Norgeparadoxen är en grundligt genomförd journalistisk text."

Dagens Nyheter

"… men i gengäld skriver Röstlund fram ett mäktigt, polyfont tidsdokument som vittnar om hur världen hanterar klimatkrisen år 2025. Hur vi alla tycks ha fastnat i Norgeparadoxen."

Sydsvenskan

"I kölvattnet av att ha läst Norgeparadoxen är det svårt att inte provoceras."

Dagens arbete

"… när jag läser journalisten Lisa Röstlunds fullständigt lysande, förtvivlade och lågmält arga reportagebok 'Norgeparadoxen'."

Göteborgs-Posten

Andra reviderade upplagan

För första gången presenteras på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över klimatförändringar från den senaste istiden fram till den nutida globala uppvärmningen och hur de påverkar människor och samhällen runt om på jorden. I en cocktail av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en resa genom världshistorien med kraftiga och abrupta klimatförändringar som ibland dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

I Klimatet och människan under 12 000 år får vi följa med när Sahara för mindre än sex tusen år sedan var savann i stället för världens största öken, samtidigt som det var varmt nog för sköldpaddor att leva i Sverige. Vi får följa hur centralasiatiska stäppnomader vid upprepade tillfällen drevs av torka till Europa och Kina och hur monsunregnen i Asien varierat och styrt välstånd och svält för hundratals miljoner människor. Resan tar oss till indiancivilisationer som kollapsat på grund av torka vid samma tid som ett varmare klimat tillät nordbor att bosätta sig som boskapsuppfödare på södra Grönland.

I boken beskrivs hur lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser och bidrog till elände på många håll, bland annat i Europa. Men här finns också många exempel på att människor anpassat sig till och även dragit nytta av klimatförändringar. Det ger viktiga insikter i vår tid när den pågående globala uppvärmningen, och de konsekvenser den för med sig framför allt på många håll i den fattigare delen av världen, är en av de största utmaningarna för mänskligheten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett drygt hundratal vetenskapliga artiklar samt ensamförfattare till två vetenskapliga och fem tidigare populärvetenskapliga böcker. År 2016 belönades han med Cliopriset för sina två första populärvetenskapliga böcker, och år 2022 tilldelades han Kungl. Vitterhetsakademiens Rettigska pris för sina vetenskapliga arbeten.

Ted Gärdestads sång Sol, vind och vatten har i den gröna omställningens namn uppdaterats till Stål, vind och vätgas. I Gröna bubblor 3 fortsätter forskaren Christian Sandström sin granskning av satsningar som slår fel och där andra står för notan.

Läs om vindsnurror som är räntesnurror, påstådda klimat hjältar som lever gott i Luxemburg, och om likheter mellan dagens stålsatsningar i Norrland och 70-talets fiasko Stålverk 80.

En mycket välbehövlig granskning av den så kallade gröna omställningen CHRISTER GARDELL, grundare Cevian Capital

Idag finns mängder av skattefinansierade prestigeobjekt som lovat gröna jobb och hållbar utveckling men som sedan kollapsat. I Gröna bubblor avtäcker Christian Sandström hur vår tids förhoppningar om världsledande teknik och grön industri resulterat i nedskrivningar, förluster och fullständiga härvor.

CHRISTIAN SANDSTRÖM, forskare och författare, är biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers.

Sverige blir grönare, varmare och blötare. Faktum är att uppvärmningen går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Kalfjällen växer igen och den nya fjällfågeln kommer att heta bofink, gäddan slår ut rödingen när fjällsjöarna värms upp. Och detta är bara början, om hundra år kommer tusentals öar i Stockholms skärgård att vara utplånade när vattennivån stigit.Klimatkrisen kommer även att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen endast är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna. I en skildring som rör sig från Abisko till Ystad berättar SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om ett Sverige som nu förändras för evigt. Hon har träffat forskare som berättar om sina senaste upptäckter. Som en röd tråd löper deras växande oro och kommentaren "det går fortare än vad vi trodde". Det är den första boken i sitt slag som utifrån forskningen på landets universitet och lärosäten beskriver hur Sverige förändras av det varmare klimatet.