Miljövetenskap och miljöpolitik

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Alla borde äga en bit skog är en engagerande och folkbildande bok som tar sig an en av vår tids mest avgörande frågor: hur vi förvaltar våra skogar i en tid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Med ett personligt tilltal och en tydlig drivkraft vill boken nå långt utanför den traditionella skogsdebatten och göra ämnet relevant, begripligt och handlingsbart för en bred publik. Boken kombinerar aktuell forskning, konkreta exempel och verkliga berättelser med ett lättillgängligt format som guidar läsaren genom allt från att köpa och äga skog till hur man kan skydda naturvärden, binda koldioxid och skapa hållbara intäkter utan att avverka. Den visar att skogsägande inte bara är en ekonomisk fråga – utan också en möjlighet att aktivt bidra till en mer hållbar framtid.Genom att inspirera fler människor att se skogen som något man kan ta ansvar för, vill boken sänka trösklarna till ägande, öka kunskapen om skogens värden och bidra till ett bredare engagemang för natur och miljö. Alla borde äga en bit skog har potential att bli en viktig röst i samtalet om hur vi långsiktigt kan bevara och utveckla Sveriges skogar – en fastighet i taget.

Niklas Kämpargård är författare och en etablerad röst inom friluftsliv, natur och hållbart nyttjande av landskapets resurser. Med en bred bakgrund i både praktik och skrivande gör han komplexa frågor begripliga och användbara i vardagen. Han har tidigare gett ut flera böcker, däribland Lev som en bonde (Natur & Kultur). I Alla borde äga en bit skog vill han göra skogsägande mer begripligt och tillgängligt, och visa varför fler skulle ha glädje av att äga och förvalta skog.

Hur hållbar är vindkraften? Den blöder pengar, men fortsätter att växa. Samtidigt blir konkurserna fler och haverierna vanligare. Sektorn liknar ett svart hål.

I del fem av succéserien Gröna bubblor fördjupar sig Christian Sandström i vindkraften. Han beskriver här enorma skuldberg, miljöförstöring och förlorade fastighetsvärden.

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än tio vetenskapliga artiklar. Sandström har bland annat gästforskat vid Universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers Pedagogiska Pris för sin undervisning på skolan.

Sagt om Gröna bubblor 5:

Boken belyser hur teknikval baserat på fysik gått förlorad genom politiska påbud. – Harry Frank tidigare forskningschef på ABB och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapliga Akademin.

Få personer har granskat den svenska energiomställningen lika enträget som Christian Sandström. Med en kombination av forskarens uthållighet och journalistens berättarglädje har han skrivit en bok som kommer att bli en viktig referenspunkt i debatten om vindkraftens roll i Sverige. – Mats Nilsson, docent i nationalekonomi.

Vi som arbetar med energisystem ser ofta vindkraften ovanifrån. Sandström gör tvärtom. Genom bolagens egna bokslut visar han vem som tjänar, vem som förlorar – och vem som till slut får stå för notan. – Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering, NTNU i Norge

Christian Sandström visar med humor och noggrann källgranskning av ett antal gröna bubblor hur illa det kan gå när en närmast religiös tro på den gröna omställningen övertrumfar de fysikaliska realiteterna. – Per Fahlén, professor emeritus från Chalmers tekniska högskola (energi och miljö) och ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapliga Akademin.

Vindkraftens inverkan på människor och djurliv har negligerats och tonats ner av industrin, försiktighetsprincipen har glömts bort. Sandströms bok är en smärtsam påminnelse om varför den behövs. – Helen Karlsson, docent i miljömedicin

Börsbolag leker klimathjältar och går i konkurs, medan politiker öser skattemedel och vackra ord över hopplösa vätgasprojekt. Koldioxidinfångningen liknar mest bidragsinfångning.

I del fyra av succéserien Gröna bubblor gräver Christian Sandström vidare på den gröna omställningens bakgård. Här analyserar Sandström hur såväl media, akademi som politik deltagit i hyllningskörerna.

Bonusmaterial: Etanolfiaskots fantastiska floskler och bilder från växthuset i Sveg.

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än tio vetenskapliga artiklar. Sandström har bland annat gästforskat vid Universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers Pedagogiska Pris för sin undervisning på skolan.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

"När Eklöf låter sin personliga, genomlevda relation till natten färga texten växer boken till en rent förtrollande läsupplevelse som på en och samma gång låter mig skärpa, vidga och höja blicken."Malin Ekroth, GP

Ljus och mörker har styrt livet i miljarder år, med en uråldrig och taktfast rytm – ända tills glödlampan uppfanns. I dag dominerar gatlyktor och fasadbelysningar natten och på bebyggda platser blir det sällan helt mörkt. Att se stjärnhimlen en molnfri natt är en sällsynt upplevelse. 

Ljusföroreningar har seglat upp som ett av våra verkligt stora miljöproblem, om än obekant för de flesta. Flyttfåglarnas navigering störs, sköldpaddorna går vilse på väg till strandkanten och insekternas pollinering uteblir. Mörkermanifestet är en bok om vårt behov av det naturliga mörkret och vikten av att låta den uråldriga rytmen ha sin gång – såväl för den biologiska mångfaldens skull som för människans väl och ve."En djupt fascinerande djupdykning i mörkrets idéhistoria, så väl som dess betydelse för den biologiska livscykeln. Trollbunden följer jag författaren på exkursioner till högst ovanliga platser: en inventering av fladdermöss i gotländsk medeltidskyrka  till det storslagna biblioteket Biblioteca medicea laurenziana i Florens."Ulrika Kärnborg, Expressen”Mörkermanifestet är en välskriven, lättillgänglig och, menar jag, synnerligen viktig bok. Den är inte bara ett inspel i den pågående miljödebatten, vilken tenderar att helt ha negligerat denna fråga, utan den argumenterar också för att människan själv, och just för sitt välbefinnande, behöver återerövra mörkret. Betyg 5 av 5.” BTJ

"Poetisk och samtidigt faktaspäckad bok om mörkrets betydelse för såväl människor som djur och natur."Aktuellt i Politiken

"Ett drabbande försvarstal för den mörka natten."UNT

”Eklöf beskriver initierat hur artificiellt ljus förleder flyttfåglar och sköldpaddor, får koltrastar att drilla mitt i november och underminerar livsvillkoren för nattfjärilar, lysmaskar och bladlöss.”DN

Mörkermanifestet:

Ted Gärdestads sång Sol, vind och vatten har i den gröna omställningens namn uppdaterats till Stål, vind och vätgas. I Gröna bubblor 3 fortsätter forskaren Christian Sandström sin granskning av satsningar som slår fel och där andra står för notan.

Läs om vindsnurror som är räntesnurror, påstådda klimat hjältar som lever gott i Luxemburg, och om likheter mellan dagens stålsatsningar i Norrland och 70-talets fiasko Stålverk 80.

En mycket välbehövlig granskning av den så kallade gröna omställningen CHRISTER GARDELL, grundare Cevian Capital

»Det tog mig år att hitta till kryptoskandalens kärna. Försöket att omvandla en radioaktiv atoll till ett paradis åt kryptomiljonärer är lätt att avfärda. Men det enda som återstår i en värld där krig, den starkes rätt och klimatkrisen rusar fram otyglat, är desperation.«Det har beskrivits som ett kärnvapenkrig i det tysta, ett avskräckande krig för mänsklighetens bästa. När vätebomben Castle Bravo sprängdes över Bikiniatollen 1954 såg vittnen en andra sol stiga på himlen. Vit radioaktiv aska spreds med vinden över öarna och havet. De amerikanska och japanska krigsmakterna drev bort lokalbefolkningen från sina hem, splittrade familjer och samhällen. Öarnas korallkroppar sprängdes till pulver. På resa genom Oceanien berättar Victor Galaz om en region vars folk betalar priset för kolonialism, klimatkris och korrumperade drömmar om kryptoparadis. Historien växer fram bland människorna han möter: i deras protester och rättsprocesser mot globala stormakter, hos de överlevande, de unga studenterna, migranterna och poeterna. Deras värld präglas redan nu av de kriser som är på väg att drabba oss alla.

Idag finns mängder av skattefinansierade prestigeobjekt som lovat gröna jobb och hållbar utveckling men som sedan kollapsat. I Gröna bubblor avtäcker Christian Sandström hur vår tids förhoppningar om världsledande teknik och grön industri resulterat i nedskrivningar, förluster och fullständiga härvor.

CHRISTIAN SANDSTRÖM, forskare och författare, är biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers.

Kinesiska staten shoppar vindkraftverk i Norrland, Skövde biogas polisanmäls för stanken från sin hantering av slaktavfall och fl era kommunala bolag åker till Indonesien på biogasäventyr.

I uppföljaren till succén Gröna bubblor (2023) fortsätter forskaren Christian Sandström sin upptäcktsfärd bland lustiga snedsteg och dyra haverier. Med komisk ton identifi erar han bidragskapitalister och andra som skor sig i den gröna omställningens namn.

Gillar du svart humor kommer du att älska boken. Christian Sandström bjuder på stor underhållning när han slaktar gröna bubblor med glimten i ögat. JAN BLOMGREN, författare och professor i kärnfysik

Vad är hållbar samhällsplanering? I grund och botten syftar samhällsplaneringen till att garantera alla en långsiktigt hållbar, rättvis och trygg tillvaro. Det handlar om att välja väg för framtiden och att på ett klokt sätt möta utmaningarna till följd av bland annat miljöpåverkan, befolkningsförändringar, nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist.

Samhällsplaneringens teori och praktik beskriver områden med hög relevans för modern samhällsplanering. Läsaren introduceras till planeringens utmaningar och vilka verktyg planerare har att möta dem med. Boken är pedagogiskt utformad, rikt illustrerad och har exempel från olika delar av landet samt internationella utblickar. Den riktar sig i huvudsak till utbildningar i samhällsplanering. Eftersom frågorna är av stort allmänintresse kan boken också vara av värde för såväl praktiskt verkande planerare och offentliga aktörer som för en bred allmänhet med intresse för närmiljöns utformning.

Sagt om boken"Boken Samhällsplaneringens teori och praktik är en samling texter som belyser samhällsplaneringens aktuella frågor och utmaningar samt beskriver de verktyg, institutioner, lagar och processer som styr dess praktik. Texterna behandlar många olika samhällsplaneringsfrågor med intention att ge en ingång till, och möjlighet till fördjupning, inom samhällsplaneringsämnet. Här beskrivs hur planering bedrivs i framför allt Sverige och vilka förutsättningar, direktiv, regelverk, samhällsförändringar och idéer som kommit att prägla planeringspraktiken och som kommit att prägla hur vårt stadslandskap ser ut idag.

De olika kapitlen tar sig an olika nivåerna inom planering; från det lokala, det regionala och till det statliga, vilket också beskrivs genom ett stort antal konkreta exempel. Antologin visar på många olika perspektiv och synsätt som existerar inom samhällsplaneringen idag och här går att läsa om exempelvis hållbarhetsmål, förtätningsproblematik, kustzonsplanering, jämlikhet, gentrifiering, infrastruktursatsningar och om planeringsutmaningar på landsbygden." Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekturskolan, tekn. dr. och lärare, verksam som praktiker på Sweco Architects i Göteborg, ordförande i Föreningen För Samhällsplanering (FFS).

Om författarenGunnel Forsberg (red.) är professor i kulturgeografi med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsomvandling och genusgeografiska frågeställningar. Författarna är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar och deras texter bygger på forskning de bedriver inom området. Därför håller boken genomgående hög vetenskaplig kvalitet.

»Det är ren lycka, ja eufori, att läsa Skogen av Anne Sverdrup-Thygeson. Inte bara på grund av det underbara materialet (jag trodde aldrig att skogen skulle rymma så mycket), utan också för att hon är en sällsynt god berättare. Du måste bara köpa den här boken, den borde vara obligatorisk i varje hem.« Dagbladet

»Brännande aktuellt om skogen. Skogen är, precis som Anne Sverdrup-Thygesons tidigare böcker, ett praktverk.« Aftenposten

Så fridfull och samtidigt så överraskande, myllrande och märklig. Skogen fascinerar på djupet. Norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygeson har skrivit ett flertal kritikerrosade och storsäljande böcker om naturliv och ekologi. Nu kommer Skogen på svenska. Boken har nominerats till det stora litteraturpriset Brageprisen 2023. 

Det här är en bok om skog; skogsnatur, artmångfald och människor; om spännvidden från det minimala perspektivet av en insekts korta liv som levt i sin helhet under en barkbit till de milsvida vidderna av landskap där vår exploatering av skogar har format kulturer och samhällen under hundratals år. Det är en bok om överraskande interaktioner och märkliga arter, en bok om hur kunskapen om naturen och natursyn har förändrats genom generationerna. Om var vi kommer ifrån och var vi står idag.

Genom att väva samman ekologi, historia, politik och kultur till en övergripande berättelse ger Anne Sverdrup-Thygeson oss läsare en inblick i ett djupt fascinerande ekosystem och ger oss en viktig grund för att förstå vilken roll skogen spelar i dagens natur- och klimatkris.

Anne Sverdrup-Thygeson är professor vid Norges biovetenskapliga universitet (NMBU) i Ås, Norge, samt vetenskaplig rådgivare för Norges Institut for naturforskning NINA. Hon har en doktorsexamen i naturvårdsbiologi och föreläser om naturvård och skogens biologiska mångfald. Hennes forskning fokuserar på insektsekologi. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna Insekternas planet (2019) och På naturens axlar (2021).

Fler pressröster om boken: 

»En både rörande och personlig presentation av människans förhållande till linjär och cirkulär tid, till skogens mysterier och de våldsamma krafterna som formar både trädens och våra egna liv.« Stavanger Aftenposten

»Skogen är den bästa bok jag har läst om naturens förvandlingar till följd av handlingar utförda av människor under loppet av några generationer.« Klassekampen

»Anne Sverdrup-Thygesons enorma faktakunskap åtföljs lyckligtvis av genuin förundran. Skogen är hennes fjärde bok, och bygger på en både lekfull och begriplig sammanställning av den enorma kunskapsbas som författaren besitter från sitt arbete som professor i biologi.« Stavanger Aftenblad

»Texten, som kompletteras med njutbara foton och välgjorda teckningar, är mycket faktarik, lättbegriplig och intresseväckande. Författaren delar välvilligt med sig av sin stora kunskap och och sina personliga tankar och upplevelser i skogen. Boken är av stort värde för en bred allmänhet.« Bibliotekstjänst

»Anne Sverdrup-Thygeson bjuder på ett formidabelt skogsbad när hon går på djupet med Skogen.« Femina

»Med sin djupa kunskap och sitt målande språk lyckas Anne Sverdrup-Thygeson skapa närhet till flora och fauna. Det rikt illustrerade och välskrivna praktverket Skogen skildrar skogen som rum för många hotade arter och ett ställe för vila, inspiration och rika naturupplevelser.« Hela Gotland

»Skogen är späckad med fascinerande berättelser om alla filurer som har skogen som hem.« Göteborgs-Posten

»Kärleken till naturen bultar starkt i norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygesons Skogen, där hon berättar personligt och vackert om sitt eget liv och om träden och det vilda landskapet.« M Magasin

»Anne Sverdrup-Thygeson är en välrenommerad norsk biologiprofessor och samtidigt en underhållande berättare. Hennes bok om skogen är en myllrande livfull skildring av arter, vidder, historia och samtid att förundras över.« Magasinet Gård & Torp

»Att läsa denna sakprosa är en ren njutning, och alla som älskar att vistas i naturen och utforska skogarna kommer att förstå mig. Den är så balanserad och genomtänkt, en enhörning inom sin genre. Rekommenderas varmt! Betyg 5/5.«  Hjortronhyllan

»Boken är lätt att sträckläsa, mycket tack vare alla målande liknelser och metaforer. Anne Sverdrup-Thygeson vill att fler ska se att skogen är så mycket mer än trä. Jag vågar lova att en hel del nog tittar på skogen med andra ögon efter att ha läst hennes bok.« Forskning & Framsteg

Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  Göran Greider, Aftonbladet

"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg

"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" The Guardian  

"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet  

"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." Andreas Malm, DN  

"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" Sydsvenskan  

"Få böcker har gjort så stor skillnad" Sveriges Radio  

"Världens viktigaste bok" Göran Berggren, författare och biolog  

"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se    

Rachel Carsons epokgörande Tyst vår visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.  

Storheten i det Carson gjorde med Tyst vår låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång

Tyst vår lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet.

"Ett viktigt ramaskri, personlig, välskriven" - Svenska Dagbladet

Maja Alskog Bredberg är journalisten som tog steget in i näringslivet för att göra skillnad. Som prisbelönt PR-strateg jobbade hon med storbolagens hållbarhetsarbete, minglade bland makthavare på Rivieran och klättrade i karriären.  

Men på en alptopp i Davos fick hon nog. När det blev tydligt att det storskaliga förändringsarbetet för en bättre värld - som företagen pratade så vitt och brett om i reklamen - mest var tomma ord. Och hon hade hjälpt till att sprida det.  

Det blev början på en resa. Bort från kommersen, stressen och konsumtionen, tillbaka till en natur som hon aldrig hunnit lära känna. Tillbaka till dårörten, till mirabellen, till svartkålens krusning.  

TILL VÄXTEN är en berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång. Den handlar om dyra handväskor, smutsiga händer och hur de färska tomaterna rullar ner på våra svenska tallrikar, oavsett säsong. Om de papperslösa arbetarna i Europas köksträdgård Almería - en växthusstad av plast i södra Spanien, stor nog att synas från rymden. Om marknadens logik och daggmaskens incitament. Om kunskap som gått förlorad och att lära sig odla på nytt. Den handlar om jorden, denna förunderliga värld som pågår precis under oss, som föder oss och som vi alla ska återvända till.  

Det är en skildring full av inre och yttre konflikter, på vägen från maktens finrum till leriga åkrar och gödselhögar. Ledd av insikten att ett litet frö rymmer mer kraft än vilken börs-vd som helst.

”Vi håller på att nå en social tipping point. Fyra krafter – sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande – håller redan på att knuffa samhället över en tippningspunkt som gör att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar, i ”En jord för alla”-värld.”

För fem decennier sedan chockade boken Tillväxtens gränser världen genom att visa att befolkningsökning och industriell tillväxt hotade mänskligheten.

Idag inser allt fler att vi balanserar på randen till avgrunden: Jorden har passerat flera gränser för hållbarhet och en utbredd ojämlikhet orsakar instabilitet såväl på planeten som i samhället. Det är lätt att känna att det inte finns någon utväg. Finns någon väg framåt? En jord för alla är en hoppfull plan för en bättre framtid.

Genom att använda kraftfull datormodellering presenterar en ledande grupp forskare och ekonomer från hela världen fem vändpunkter som skulle möjliggöra välstånd för alla på jorden under en enda generation. En tydlig väg framåt för att starta om vårt globala ekonomiska system så att det fungerar både för människor och den plats vi lever på.

En jord för alla visar en djup vision för osäkra tider och en karta för en bättre framtid. Den är en överlevnadsguide för mänskligheten som är obligatorisk läsning för alla som är intresserade av livet på vår bräckliga planet.

Johan Rockström i TV4 Nyhetsmorgon

Författarna:Johan Rockström är chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. Han ledde det forskarlag som lade fram den inflytelserika idén om planetära gränser.

Sandrine Dixson-Declève är medordförande i Romklubben och har över trettio års erfarenhet av ledarskap inom klimat, hållbarhet, innovation och energi.

Owen Gaffney är strateg, författare, filmskapare och global hållbarhetsanalytiker vid Stockholm Resilience Centre och Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Jayati Ghosh är en internationellt erkänd utvecklingsekonom och professor vid University of Massachusetts.

Jørgen Randers är professor emeritus i klimatstrategi på Handelshøyskolen BI i Oslo och världsledande på skärningspunkterna mellan ekonomi, miljö och mänskligt välbefinnande. Han var en av författarna till Tillväxtens gränser 1972.

Per Espen Stoknes leder Center for Sustainability and Energy på Handelshøyskolen BI. Han var norsk riksdagsledamot 2017–2018.

“An extraordinary book at an extraordinary time”Ban Ki-moon

“Essential reading”Thomas Piketty

Framtidig är en inspirerande och praktisk guide för oss som behöver navigera framtiden utan facit, med andra ord: Alla.

Världen går igenom genomgripande förändring, men våra tankemönster och metoder gör det inte. Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan att öva sig i hur den skulle kunna bli. Att vara framtidig är att visa vägen genom handling.  

Boken är din träningsplats för att tänka bortom nuet. Här möter du ditt framtida jag, lär dig använda framsynens verktyg och förstå och rikta kraften i tekniksprång. För där teknologier som artificiell intelligens möter hållbarhet finns både framtidens idéer, banbrytande innovationer och en värld värd att anstränga sig för.

Framtiden skickar redan signaler, de framtidiga upptäcker dem.  

– Förstå varför prognoser slutat fungera, och framsyn är framtidens verktyg.– Vad av det vi gör idag, påverkar framtiden? – Upptäck och agera på det som skymtar vid horisonten. – Vilka trender och megatrender driver morgondagens utveckling? – Vad i våra hjärnor hindrar oss från att tänka nytt?– Varför hoppfull realism är viktigt vid förändring, och vad olika mindset gör med vår handlingskraft. – Hur mötet med ditt framtida jag påverkar vad du prioriterar att göra idag.Judith Wolst är entreprenör, författare, rådgivare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom teknik, framtidsfrågor och hållbar utveckling.

Andra reviderade upplagan

För första gången presenteras på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över klimatförändringar från den senaste istiden fram till den nutida globala uppvärmningen och hur de påverkar människor och samhällen runt om på jorden. I en cocktail av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en resa genom världshistorien med kraftiga och abrupta klimatförändringar som ibland dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

I Klimatet och människan under 12 000 år får vi följa med när Sahara för mindre än sex tusen år sedan var savann i stället för världens största öken, samtidigt som det var varmt nog för sköldpaddor att leva i Sverige. Vi får följa hur centralasiatiska stäppnomader vid upprepade tillfällen drevs av torka till Europa och Kina och hur monsunregnen i Asien varierat och styrt välstånd och svält för hundratals miljoner människor. Resan tar oss till indiancivilisationer som kollapsat på grund av torka vid samma tid som ett varmare klimat tillät nordbor att bosätta sig som boskapsuppfödare på södra Grönland.

I boken beskrivs hur lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser och bidrog till elände på många håll, bland annat i Europa. Men här finns också många exempel på att människor anpassat sig till och även dragit nytta av klimatförändringar. Det ger viktiga insikter i vår tid när den pågående globala uppvärmningen, och de konsekvenser den för med sig framför allt på många håll i den fattigare delen av världen, är en av de största utmaningarna för mänskligheten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett drygt hundratal vetenskapliga artiklar samt ensamförfattare till två vetenskapliga och fem tidigare populärvetenskapliga böcker. År 2016 belönades han med Cliopriset för sina två första populärvetenskapliga böcker, och år 2022 tilldelades han Kungl. Vitterhetsakademiens Rettigska pris för sina vetenskapliga arbeten.

Den nödvändiga källan till kunskap och hopp

Greta Thunbergs tal skakade om världen. Med Klimatboken har hon skapat ett verktyg för alla som önskar rädda densamma.

Det ser ut som ett omöjligt uppdrag: att påverka klimatförändringarna och säkra en trygg framtid för jordelivet i en skala och hastighet som vi aldrig tidigare har sett. Oddsen är usla och tiden är på väg att ta slut. Men situationen går att förändra. Runtom i världen har geofysiker och matematiker, oceanografer och meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer använt sin expertkunskap för att utveckla en djup krisförståelse.

Greta Thunberg har skapat Klimatboken i samarbete med över hundra av dessa experter och tänkare för att utrusta oss med den nödvändiga kunskapen. Texterna spänner över vitt skilda områden och ger oss en unik källa; här får vi hela bilden av planetens tillstånd, vilket krävs för att en aktionsplan ska vara möjlig.

Ifall en ensam flickas skolstrejk kunde leda till en global protest, vad kan vi då åstadkomma om vi gör något gemensamt? Det är nu det måste ske, och det är vi som ska göra det.

Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.

Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.

I Världen som väntar tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?

»En bragd ... Att boken dessutom är forskningstung men lättillgänglig, övertygande utan pekpinnar, gör bedriften än större.«Dagens Nyheter

*

Peter Alestig (f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken Fem år av fångenskap.

Vad är det som händer med jordens klimat?

Är en katastrof nära förestående med skenande uppvärmning och svällande hav som följd?

Är nuvarande förändringstrender hanterbara? ­Eller kan vi inte säkert veta vare sig det ena ­eller andra?

Många har bestämda åsikter om klimatet. Få har satt sig in i frågan i lika hög grad som Lennart Bengtsson. I över 60 år har han arbetat med och forskat om klimat och ­väder. I Vad händer med klimatet?, som nu utkommer i en tredje reviderad och utökad upplaga, ger han sin syn på några av de mest grundläggande frågorna:

- Vad bestämmer jordens klimat?

- Vad är växthuseffekten?

- Är det möjligt att förutsäga klimatet?

- Hur skall jordens energiförsörjning lösas?

- Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas?

- Vilken roll kan Sverige spela?

Denna tredje upplaga av Vad händer med klimatet? är reviderad i form av uppdateringar och nyanseringar på ett hundratal punkter. Därtill är upplagan utökad med ett efterord och ett appendix.

Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi. Under sin karriär har han haft en ledande funktion vid utveckling av meteorologiska analys- och prognos­system för praktisk tillämpning inom internationell vädertjänst. Bland annat har han varit chef för tre av Europas förnämsta meteorologiska institut: ­European Centre for Medium-Range Weather Forecasts i Reading, Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg och International Space Science Insti­tute i Bern. Lennart Bengtsson är medlem i Kungliga veten­skaps­aka­demien och hedersmedlem i bland annat American Meteo­rological Society och Euro­­­pean Geo­physical Union. Han har publicerat över 230 akademiska papers i ämnena meteorologi och klimatologi. Vad händer med klimatet? som är hans första populärt inriktade bok nominerades till Stora fackbokspriset 2019.

»Lennart Bengtsson har skrivit en gedigen lärobok om klimat, väder, växthusgaser, växthuseffekter och om hur klimatförändringarna påverkar och antagligen kommer att påverka den mänskliga tillvaron framöver. Hans bok är också en befrielse att läsa ... I Sverige pågår nu sakta men säkert en utfasning av den närmast religiöst och i grunden klimatförnekande undergångshetsen. Ingenjörer, forskare och sakpolitiker tar över. Tacka Bengtsson för det.« Widar Andersson i Folkbladet

»En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.« Klaus Hasselmann, Nobelpristagare i fysik 2021 

»Lennart Bengtsson är vårt lands främste klimat­expert och en av de mest framstående meteo­ro­logerna i världen. Han är också en av de få klimat­experter som meteorologer gärna lyssnar på ... Jag har som meteorolog läst många böcker om väder och klimat. Därför kan jag med gott samvete säga att Lennarts bok intar en topposition, både i vetenskaplig lödighet och pedagogisk tillgänglighet. För­laget ska dessutom ges äran av att gjort en bok som väcker läslust med läckra bilder och lättillgängliga diagram.« Anders Persson på Global Politics 

»En måstebok för alla som undrar och oroas över vad som händer med klimatet och som funderar på vad människor kan göra för att förbättra läget. Boken är viktig också för alla förnekare och fanatiker av alla slags skolor. Här bjuds motstånd mot alla former av förenklingar, skrönor, myter och ångestattacker ... [Den] har sådana kvaliteter att den borde kunna flytta den politiska klimatdebatten till en ny nivå, där erkända fakta, erkända osäkerheter och erkända rimlighets­analyser ligger till grund för insatser och åtgärder.« Widar Andersson i Folkbladet

»... en riktig klokbok. Här finns bland annat allt det basala man inte vågat fråga om kring väder och klimat på vår planet. Klart och översiktligt så att även en kulturskribent kan förstå förklaras inte bara växthusgasernas roll utan alla de olika faktorer som spelar in.« Mattias Svensson i Aftonbladet

 »... en pedagogisk och grundlig bok, som innehåller mycket tänkvärt för en intresserad amatör ... För den som vill lära sig mer om klimatvetenskap ger Lennart Bengtssons bok en utmärkt introduktion på svenska.« Mats Almgren på Uppsalainitiativet

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter