Anonym null – författare

En av de stora nordiska klassikerna När den isländske stormannen Njals bäste vän Gunnar återvänder från en vikingafärd gifter han sig med Hallgerd, en vacker men elak kvinna som varit gift två gånger tidigare och orsakat båda sina mäns död. Hallgerd och Njals fru Bergtora blir snart ovänner och hetsar sina män att döda varandra. Trots Njals och Gunnars försök att försonas blir det inledningen på en bitter, långvarig blodsfejd som till sist även spiller över på kommande generationer. Njals saga utspelar sig åren 950-1015 och är den längsta och mest kända av islänningasagorna. Berättelsen är nedskriven under slutet av 1200-talet av en okänd författare, men har troligen muntliga förlagor som är betydligt äldre än så. En av de stora nordiska klassikerna, här i översättning och med ett förord av Ingegerd Fries.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »De sammansvurnas saga« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska litteraturhistorien innehåller ett antal sagor som berättar historierna om kungar och krigare från den nordiska forntiden. De berättades i hundratals år och skrevs sedan ner under tidig medeltid. Av dessa är Egil Skallagrimssons saga en av de mest kända. Sagan börjar omkring 850 e.Kr. med historien om Egils farfar Kvällulv som vinner stora landområden på sina vikingafärder. Sedan följer Egils tumultiska liv med resor till England och Skandinavien, strider, svartsjuka, och en vendetta med kung Erik Blodyx. I översättning av Hjalmar Alving.

De mest älskade fornnordiska sagorna i ny utgåva De fornnordiska sagorna - huvudsakligen skrivna på 1300-talet - utgör några av Nordens äldsta litterära verk, med oförglömliga skildringar av händelser och personer som sträcker sig så långt tillbaka som till 800-talet och folkvandringstiden. Här berättas fängslande om den mäktiga Völsungaätten som stammar från självaste Oden. Om hjälten Ragnar Lodbrok, som dräper det mytiska drakmonstret lindormen och befriar den fagra Tora Borgarhjort. Om Norna Gäst, som redan i sin vagga besöks av tre spåkvinnor och döms att inte leva längre än ljuset vid vaggan fortsätter brinna. Fornnordiska sagor samlar åtta av de mest älskade nordiska sagorna, och avslutas med Njals saga - den längsta och mest berömda av islänningasagorna och ett av de främsta verken från den här tiden. I svensk översättning av Agnes Ekermann.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Gisle Surssons« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Gisl Illugesson« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Hravn hrutfjording« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Hravnkel freysgodes saga« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Hönsa-Tores saga« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Om Halldor Snorresson« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Stuv blinde« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Tok-Hreidar« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Torstein oxefot« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Viga-Glums saga« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Ett av den anglosaxiga litteraturhistoriens odödliga mästerverk Beowulf, geaternas hjälte, får höra att den danske kungen Hrothgars nya kungahall plågas av ett troll vid namn Grendel. Han bestämmer sig för att hjälpa kungen och ger sig iväg. I en våldsam sammandrabbning dödar han den väldige Grendel, och natten efter dödar han även Grendels mamma som kommit för att hämnas sin son. I hennes hem hittar Beowulf ett magiskt svärd som han tar med sig hem till Geatland - i nuvarande Sverige - där det snart är hans tur att ta över kungakronan. Under många år regerar han klokt och rättvist, tills en eldsprutande drake börjar härja i riket och den åldrade hjälten åter tvingas greppa sitt svärd. Sagan om Beowulf är ett av de viktigaste och mest översatta verken skrivna på fornengelska, och det innehar en central plats i den anglosaxiska litteraturhistorien. Det är också ett av dess mest omtvistade verk, framför allt på grund av sitt dunkla ursprung. Texten har överlevt till våra dagar i ett enda pergamentmanuskript daterat till någonstans mellan 975-1025, men vem den är författad av och var berättelsen kommer ifrån är fortfarande okänt. I svensk översättning av Björn Collinder.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100-talet till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. »Gunnlaug ormstungas saga« är en saga hämtad ur samlingsvolymen Isländska sagor, i svensk översättning av Hjalmar Alving.

Den isländska berättartraditionen sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då norska bosättare koloniserade Island. Sagorna traderades i hundratals år och nedtecknades från 1100- till 1400-talet. De bevarade pergamenten är ovärderliga källor för det historiska och kulturella nordiska arvet. Vi känner i dag till en handfull författare, men de allra flesta förblir okända. Isländska sagor är ett rikt urval av de mest klassiska isländska släkt- och hjältesagorna, med tidlösa motiv som hämnd, släktfejder, kärlek och ödestro. Från »Gisle Surssons saga«, om Gisle som mördar sin systers man och därefter drivs på flykt som fredlös och »Gunnlaug ormstungas saga« - om två män som strider om den fagra Helga - till kortare berättelser som »Odd Ofeigssons finnmarksfärd« och »Stuv blinde«. I översättning av Hjalmar Alving.

För att förhindra sin egen död berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till - ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. Tusen och en natt är en av världslitteraturens mest klassiska och lästa sagosamlingar. Om det verkliga och övernaturliga, kärlek och äktenskap, makt och straff, rikedom och fattigdom - och om ödets ändlösa prövningar. Sagorna härstammar från olika delar av Mellanöstern och länderna längs med Sidenvägen, huvuddelen anses komma från det område som i dag är Iran. Folksagorna nedtecknades på arabiska under den islamiska guldåldern. Otaliga berättelser och versioner har samlats i olika utgåvor. Först på 1700-talet gavs sagorna ut i Europa, i tolv volymer översatta till franska. Tusen och en natt presenteras här i urval och översättning av Anna Wahlenberg.

Eddan - utgiven på 1260-talet och ibland även kallad Den poetiska Eddan- är en samling med de äldsta texterna om nordisk mytologi. Den berättar mäktiga historier om de fornnordiska gudarna och hjältarna. En av de mest kända dikterna är Valans spådom som skildrar asatrons skapelsemyt och världens öde ända fram till Ragnarök, undergången. Eddan innehåller verser och kväden som dateras till 800-1000 e.Kr., men dikterna har traderats muntligt längre än så - upphovspersonerna är därför okända. I översättning av Erik Brate.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Aladdin och den underbara lampan« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Ali Baba och de fyrtio rövarna« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »De avundsjuka systrarna« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Den klentrogne sultanen« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Den lille domaren« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Fiskaren och anden« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Kalifen för en dag« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Kung Agib« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.

I den ikoniska sagosamlingen Tusen och en natt berättar den vackra Scheherazade varje natt en historia för den mäktige sultanen, för att förhindra sin egen död. Varje morgon när hon ska ut och mötas av bödelns svärd är hon mitt inne i det mest spännande skeendet. Sultanen låter henne leva en natt till, och en natt till – ända tills ett tusen och en nätter passerat, och Scheherazade blivit sultanens gemål. »Prins Achmed och feen Paribanu« är en av sagorna ur Tusen och en natt. I översättning av Anna Wahlenberg.