Ulf Palmenfelt – författare

Äntligen en ny samling med sägner ur den gotländska berättarskatten. I Gamla och nya gutasagor har Ulf Palmenfelt samlat sina favoritberättelser, från Tjelvar till Marteboljuset. Här får du möta di sma undar jårdi, bysen, nissen, havsfrun och otaliga andra gengångare och väsen, välvilliga eller hämndlystna. Sagor och sägner som i århundraden berättats från mun till mun i stugorna. Det är inga vanliga godnattsagor ägnade för de små barnens öron, utan sådant som berättades först när det var som mörkast och familjens yngsta redan sov djupt i sin trygga sömn. Författaren Ulf Palmenfelt är folklivsforskare och professor emeritus vid Uppsala universitet. Ulf har ägnat sin forskning, ja faktiskt större delen av sitt liv, åt gotländska folksägner och folkligt berättande. Under många år reste han land och rike kring som professionell historieberättare i skolor, på bibliotek och hembygdsgårdar. Berättandet löper som en röd tråd genom Ulfs livsgärning.

När isen hade smält kom först jättarna. Ett jätteskepp seglade förbi och försvann. Den ståtliga staden Vineta sjönk i havet. Svarta änglar regnade ner från himlen och blev till troll och bysar och småfolk under jorden.

Gotland steg och sjönk ur vattnet lite hur som helst. Då kom Tjelvar och människorna och blandade sig i leken. Genom årtusendena blev det ganska många möten mellan människorna och naturens alla väsen.

Långt senare träffades trollen och bysen, havsfrun och nissen och deras vänner på den gamla tingsplatsen i Roma. När de berättade för varandra vad människorna hade haft för sig på Gotland sen istidens dagar tyckte de väl att det hade gått sisådär.

Sagor mellan istiderna berättar Gotlands fantastiska historia ur nya och oväntade synvinklar.

Det var en gång en ö …

Bakom boken står författaren Ulf Palmenfelt, folklivsforskare och professor emeritus vid Uppsala universitet och illustratören Cecilia Fredriksson, professor i etnologi vid Lunds universitet. De två om några borde väl veta och sakligt kunna återge allt de hört bysen, nissen och de små berätta.

Författaren Ulf Palmenfelt vet det mesta om traditionellt folkligt berättande - det som brukar kallas folklore. Här undersöker han hur människor formulerar sina erfarenheter i berättad form. Människor har alla sina unika livsöden, men vi har också alla gemensamma erfarenheter. Detta gäller även de intervjuade 132 pensionerade Visbybornas livsberättelser som utgör grunden för den här boken. Företeelser som arbetarrörelse, kristidskommitté, ransoneringskort, mörkläggning, egnahem, folkhem, folkpension, Hylands Hörna, tiotusenkro­norsfrågan och högertrafikomläggningen var välbekanta fenomen för de flesta av dem. Författaren utgår från deras livshistorier för att visa hur det går till att berätta fram ett antal föreställda gemenskaper utifrån kollektiva erfarenheter. På samma gång hjälper dessa berättelser till att teckna en bild av livet i en svensk småstad som Visby un­der 1900-talet. Ulf Palmenfelt är professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet - Campus Gotland, och har prisats bland annat för sitt arbete för att stärka folkloristikens ställning.

Musikgruppen Smaklösa är välkänd och populär på Gotland. Smaklösa har nedtecknat sina minnen från sitt 49-åriga liv och leverne. För att om möjligt försöka förstå hur gruppen kunnat bli så populär har man också tagit folklivsforskaren Ulf Palmenfelt till hjälp. Boken är rikt illustrerad med bilder från den långa karriären.

Ulf Palmenfelts promenader i Visby fungerar som »tankegångar«, då hjärnan får lov att tänka på vad den vill. I den här boken har han samlat några av de infall som har uppstått under sådana »tankegångar« eller till följd av dem. Nästan alla hänger på något sätt samman med den folkliga berättartraditionen. Påfallande många visar hur Visby genom tiderna haft rika kontakter med omvärlden. Till sin häpnad har Ulf kunnat iaktta hur den plats som för fem tusen år sedan var ett muntert puttlande sumpkärr i dag har blivit ett varumärke på en kommersiell marknad. Författaren Ulf Palmenfelt är folklivsforskare och professor emeritus vid Uppsala universitet. Ulf har ägnat sin forskning, ja faktiskt större delen av sitt liv, åt gotländska folksägner och folkligt berättande. Under många år reste han land och rike kring som professionell historieberättare i skolor, på bibliotek och i hembygdsgårdar. Berättandet löper som en röd tråd genom Ulfs livsgärning.

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. För att uppmärksamma 200-årsminnet av den gotländske folkminnesupptecknaren Per Arvid Säves födelse arrangerade Högskolan på Gotland och Gotlands Museum i september 2011 ett huvudsakligen av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur finansierat symposium rubricerat »Från nationalism till traditionalism». Under två dagar samlades ett dussintal forskare i Sävesalen vid Gotlands fornsal i Visby för att diskutera skilda aspekter av 1800-talets folkloristiska insamlingsarbete. Per Arvid Säve representerade den tidiga generation av insamlare som med inspiration från Johann Gottfried von Herder samt bröderna Jacob och Wilhelm Grimm började samla visor och sagor som uttryck för nationalistiska hållningar. De insamlare som började sin verksamhet under senare hälften av 1800-talet hade i stället målsättningen att dokumentera traditionella kulturelement i kontrast mot det framväxande moderna samhället. Symposiets uppgift var att diskutera varför insamlarnas intresse vid mitten av 1800-talet försköts från nationalism till traditionalism. Vid symposiet gavs flera exempel på hur företeelser i det svenska 1800-talet influerades av idéer i tiden. Europeiska filosofier påverkade tänkare i Sverige, men deras teser omtolkades och anpassades till inhemska förhållanden. Skandinavismen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen lanserade internationella idéer i svensk tappning. Förhoppningen är att föredragen vid Sävesymposiet skall bidra till förståelsen av de idéströmningar som styrde Per Arvid Säve och hans samtida i deras förhållningssätt till nation och tradition. Redaktör för skriftserierna är Akademiens sekreterare, docent Maj Reinhammar, maj.reinhammar@agora.se.

Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse. I denna första fristående bok, Insamlarna, av Folksagan i Sverige i tre volymer, presenteras de 16 viktigaste insamlarna av folksagor i Sverige. Här ingår också en läsvärd och viktig överblick av folksagans internationella historia från antikens Grekland och Rom fram till de första nordiska insamlarna i början av 1800-talet. Bröderna Grimm i Tyskland och deras motsvarigheter i Europa återfinns naturligtvis i boken. Den förste store svenske upptecknaren var Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och mycket uppmärksamhet ägnas hans gärning. Den röda tråden i boken är att följa hur de tidiga insamlarnas nationalromantiska inställning till sagorna successivt byts ut mot ett intresse för lokala och regionala kulturdrag, inte minst dialekterna. Till följd av urbanisering och industrialisering försvinner förutsättningarna för de långa, ofta fantastiska undersagorna. De sagor som överlever i muntlig tradition in i 1900-talet är främst korta skämtsagor, djurfabler och ursprungsförklarande sagor. Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, författare till en rad böcker och bosatt i Visby.

Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse. I denna volym möter läsaren 30 berättare av folksagor ordnade kronologiskt efter födelseår. Här ingår romska och samiska liksom resandefolkets berättare. Här framgår varje berättares biografi och repertoar. Framställningen täcker in, drygt, de senaste 100 åren och man kan se hur berättartraditionen i Sverige har förändrats. De folkrörelser som växte fram i slutet på 1800-talet behövde andra berättelser än bondesamhällets folksagor. Ironiskt nog har det blivit så att det är först när de främsta berättarna redan är borta som forskarna riktar sitt intresse mot dessa traditionsbärare snarare än mot själva texterna. Historiken går ända fram till de senaste decenniernas renässans för muntligt scenberättande inom ramen för den framväxande berättarrörelsen. Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, campus Gotland. Författare till en rad böcker i sitt ämne och bosatt i Visby.