Pedagogisk teori och filosofi

Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential? Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen. I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas. I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier. Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.   

Årets bok och vinnaren av Guldspaden 2025!

Välkommen till den nya svenska skolan. Här går spöklärare upp i rök medan glädjebetyg och fejkade vapensköldar skapar en effektiv PR-dimma som döljer hur skolkoncernerna kapar kostnad efter kostnad. Personal slimmas, gympasalar och skolbibliotek slår igen. Samtidigt drillas våra ungar i ett system där lydnad och klädkoder går före bildning och kreativitet.  

Fuskarna är en stridsskrift om sveket mot barnen, och om skolor som utger sig för att vara något annat än de är. Här möter du elever, föräldrar, lärare och riskkapitalister. Men också Ellen Key och pionjärerna som skapade vad som en gång var världens bästa och mest jämlika skola på den tiden, när vi fortfarande trodde på drömmen om barnets århundrade.  

Natalia Kazmierska rör sig mellan klassrum och styrelserum, barndomsminnen och vår samtid. Hon skriver med vrede och värme om barnens plats i ett samhälle som fuskar bort framtiden. Vad var det vi sålde ut när vi gjorde eleverna till kunder?

Sagt om Fuskarna:

Fuskarna är en sylvass kritik mot hur svensk skola ser ut i dag. – Expressen

Ska man läsa en bok om skolan i år måste det vara den här. Fuskarna är rik på perspektiv, personligt gestaltad och laddad med intressanta erfarenheter. – Dagens Nyheter

Natalia Kazmierska skriver med den rutinerade kvällstidningsjournalistens öga för detaljer och starka känslor. – Sydsvenskan Natalia Kazmierska gör det tydligt att de som får betala priset för vårt drygt 30-åriga experiment med friskolor och skolpeng är barnen. Och barnen är som bekant framtiden. – Aftonbladet

Fuskarna är en bladvändare, den ena idioten efter den andra som inte fattar hur svårt det är att driva skola; det är dårskap, populism och Dunning–Kruger-effekten i full sving. – ETC

I De förtrycktas pedagogik utarbetar Paulo Freire en pedagogisk metodologi för frigörelse. Hur kan vi utveckla en pedagogik där människor lär sig tillsammans som subjekt, utan den tradtionella idén om en lärare som gör insättningar av kunskap i eleverna, löper som en röd tråd: att tillsammans problematisera i stället för att dominera. Genom att arbeta med medvetandegörande kan vi skapa frigörelse för de förtryckta istället för den avhumanisering som traditionell undervisning innebär. Vi kan kämpa för ett utökat varande för alla.

De förtrycktas pedagogik publicerades för första gången 1968 och har fått ett enormt inflytande inom den kritiska pedagogiken. Det här är den första översättningen direkt från det portugisiska originalet till svenska. Denna svenska översättning, med förord av Sven-Eric Liedman och Patricia Lorenzoni, gör Freires pedagogik tillgänglig för en ny generation lärare, studenter, folkbildare och andra som är intresserade av frigörande pedagogik.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning.

Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:

• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens Sverige

Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Den här boken handlar om vad vetenskap är och är tänkt att hjälpa lärare att förstå och kritiskt reflektera över hur forskning kan bidra till att utveckla, utforma och utvärdera undervisningen. Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men vad innebär det i praktiken? Hur kan läraren förstå, värdera och använda forskning i sin profession? Hur kan forskning användas för att designa undervisning, material och lärmiljöer? Och hur kan läraren systematisera och dokumentera sina didaktiska val i klassrummet baserat på forskning?Det är viktigt att kunna bedöma om och när ett visst forskningsresultat är relevant för lärares verksamhetsnära frågor. Kunskaper i vetenskapsteori gör det möjligt för lärare att reflektera över professionen och lärarrollen – och kanske inte minst över hur kunskap produceras i samhället, får status som ”fakta” och därmed hamnar i skolans läromedel och kursplaner. Lärare som kan mer om vetenskaplig kunskap och forskningsprocessen får också ökade möjligheter att tillsammans med kollegor ta ställning till forskningsresultat och underbygga sina didaktiska val. På så sätt utvecklas ett slags vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket.Författarna Åke Grönlund, Anna-Lena Kempe och Matilda Wiklund har alla lång erfarenhet av undervisning och av forskning som rör läraryrket. 

Alla anställda i förskola, skola och övriga delar av skolväsendet har ett jämställdhetsuppdrag: att öka barns och elevers handlingsutrymme och valfrihet. Lärare ska också kunna diskutera hur vi människor påverkas av könsnormer och könsmönster i samhället. För att göra det behöver såväl blivande som yrkesverksamma lärare en hel del kunskap och kompetens på detta område.Den här boken redogör för skolväsendets jämställdhetsuppdrag och sätter in det i ett samhälleligt sammanhang. Människors vardagstänkande utgår oftast från att manligt och kvinnligt är något givet, men bokens utgångspunkt är i stället att människor på olika sätt förhåller sig till rådande könsnormer. Maskulinitets- och femininitetsnormer är kulturellt bestämda idéer, och de förändras över tid. Idag är det vanligt att förstå sig själv och andra i individualistiska termer, vilket innebär att könsnormerna istället uppfattas som privata tankar och individuella val. För många kan det därför kännas ovant att tänka på maskulinitet och femininitet som något som inte är biologiskt fixerat. Det kan också behövas en hel del träning för att se hur dessa föreställningar gestaltas i vardagen.Genom boken presenteras grundläggande genusvetenskapliga termer, och historiskt återkommande ämnen som ”manlighetskris” och pojkars betyg beskrivs. Olika synsätt när det gäller kön redovisas. Fällor och fallgropar, som resonemang om kvinnligt, manligt och jämställdhet tenderar att hamna i, tas upp. Dessutom ges en mängd förslag på reflektions- och diskussionsfrågor samt tips och övningar för undervisning.Maria Hedlin är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och har under lång tid forskat om genus, jämställdhet och normer i utbildning och lärares arbete. 

En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer

»Har någon lust att för ett ögonblick skåda in i och ner i den hemlighetsfulla verkstad, där idealen här på jorden fabriceras? Har någon mod att göra det?«   Sommaren 1887 - ett och ett halvt år före det slaganfall från vilket han aldrig återhämtade sig upplevde Friedrich Nietzsche en explosivt produktiv fas under vilken han till exempel, på bara 20 dagar, skrev Om moralens härstamning. En mästerlig essä vars inflytande på senare tiders filosofi skulle komma att bli mycket stort: här märks frön till verk av Michel Foucault, såväl som tydliga kopplingar till Jacques Derrida och Gilles Deleuze. Stilen i boken präglas av Nietzsches dåliga hälsa, men i form av en ursinnig vägran att beklaga sig, vilket förklarar den provokativa övermänniskopoesi som lyser från sidorna. Själva ämnet för boken är inte mindre provokativt: Nietzsche går filologiskt-historiskt tillväga när han resonerar kring »de moraliska fördomar« som den moderna människan både smickrar sig själv och plågar sig med, och med skoningslös ironi dekonstrueras termerna »god« och »ond«, för att framvisa rovdjuret människan i all sin hemska och vackra nakenhet. Om moralens härstamning [Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift, 1887] hör till den tyska filosofins stora klassiker. Här översatt till svenska av Jan Sjögren.

FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en av de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.

»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud    

Social klass i skolan visar hur social klass påverkar klassrumssituationen, undervisningen och i förlängningen även elevernas resultat. Skolans förmåga att kompensera för elevers bakgrund har försämrats och föräldrarnas utbildningsnivå får en allt större betydelse för hur elever lyckas i skolan. Med konkreta exempel förklarar forskaren Anna Jobér hur du som lärare kan hantera socioekonomiska skillnader i klassrummet och skapa likvärdiga möjligheter för alla elever, oavsett bakgrund.

Social klass i skolan vänder sig i första hand till yrkesverksamma lärare och lärarstuderande, men kan läsas av alla som vill förstå hur vi kan göra skolan likvärdig.

Sagt om boken:Praktiknära exempel ges vilket underlättar förståelsen av hur sociala skillnader kan hanteras och sätter fingret på det som också förstärker skillnader. Intressant och angelägen bok för lärare.Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 18, 2015

Om Undervisningens återkomstGert J.J. Biesta är världens mest inflytelserika utbildningsfilosof. Enligt honom är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt.

I boken Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan och gör det med vad han själv kallar ”progressiva argument för en konservativ idé”. Genom det förhållningssättet blir det möjligt att framhålla betydelsen av lärarstyrd undervisning utan att för den sakens skull sympatisera med en konservativ ideologi eller eftersträva ett kontrollsamhälle. Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskrivet maktutövande som begränsar elevens frihet. Det är tvärtom när man blir tilltalad av sin omvärld som kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs eftersom denna kan utmana eleven.

Undervisningens återkomst vänder sig främst till forskare inom pedagogik men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Med varsam hand leder han läsaren in längs spännande vägar bortom den politiskt ytliga, kvantifierat mätande och populistiskt undergrävande retorik som fortsatt dominerar det pedagogiska samtalet. [...] Biesta på ett övertygande sätt framför och resonerar kring ”progressiva argument för en konservativ idé” och gör det i dialog med några andra särskilt intressanta pedagoger och filosofer. En framtida klassiker, teoretiskt krävande, men för alla upptagna av pedagogiska grundläggande frågor ett utmanande och inspirerande arbete att gå i dialog med.”Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 7, 2019

Utveckling kan tolkas som en förändring i en viss riktning. Men i vilken riktning kommer utbildningen bli bra för våra barn och elever? Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men är detta möjligt?

Undervisningen behöver genomföras så att eleverna lär sig - just där, just då och med just den läraren. Då behöver utbildningen vila på något mer, bortom den formulerade kunskapen - den behöver vila på tyst kunskap. Tyst kunskap som kommer till uttryck genom lärarens handlingar utgör också grunden för lärarens förmåga att tolka och förstå explicitgjord kunskap i form av forskningsresultat och beprövad erfarenhet.

I bokens tre kapitel diskuteras: Varför ska utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Varför är en del kunskap tyst? Vad händer om vi inte uppmärksammar och utvecklar den tysta kunskapen? Hur kan vi utveckla vårt yrkeskunnande och yrkesverksamhet om vi inkluderar tyst kunskap? Hur utvecklar vi färdigheter och förtrogenhet i yrket? Hur utvecklar vi vår förståelse för vår praktik och vår användning av fakta?

Boken syftar till att fördjupa förståelsen för att både vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och den egna tysta yrkeskunskapen krävs för att vi ska kunna utveckla utbildning. I boken finns diskussionsfrågor som stöd. Boken riktar sig till lärarstudenter och alla som redan är verksamma i skolan.

Om författarenAnette Jahnke är disputerad vid Nord Universitetet i Bodø i Norge inom professionspraxis vid Centrum för praktisk kunskap. Anette arbetar som lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och som process/projektledare vid Ifous, ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola.

Sagt om bokenEva-Lotta Hultén menar, i Pedagogiska Magasinet 2019-09-20, att det här är en klok och bildande bok som sätter in skolans undervisning och lärande i den stora kontext där de hör hemma: hur vi alla kan hitta vägar att bli de bästa versionerna av oss själva och hjälpa andra till detsamma.

Per Kornhall i Skolvärlden 2019-02-11: "Anette lyfter på ett fantastiskt bra sätt betydelsen av lärares tysta kunskap, den yrkesskicklighet som, likt en hantverkares, sitter både i tanken och i kroppen. Utan respekt för denna kan man inte närma sig processerna de andra böckerna beskriver. Men också – utan respekt för denna tysta kunskap förstår man inte riktigt vad de andra böckerna handlar om – varför lärare måste både prata med varandra och se varandra agera för att kunna utveckla och förbättra sin praktik."

Skolan, demokratin och de unga medborgarna (ed.2-2024)En vanlig föreställning är att skolan har en viktig funktion att fylla i en demokrati. Skolan ska fostra ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar - och mer specifikt utrusta eleverna med de färdigheter och kunskaper som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Men vilka är egentligen skolans förutsättningar att utföra ett sådant demokratiskt och medborgarförberedande uppdrag i praktiken?

Utgångspunkten för denna bok är spänningen mellan det fostrande uppdrag som styrdokumenten beskriver och den faktiska socialisation som sker. Denna andra och uppdaterade upplaga av boken diskuterar hur skolans verklighet präglas av olika ekonomiska villkor, av lärares och elevers agerande, av de läromedel man har tillgång till, av klassammansättningarna och av omvärlden. Utifrån de senaste årens forskning om skolans demokratiska uppdrag tecknas en bild av vad skolan förmår göra för att utrusta elever med medborgarkompetens. I syfte att fördjupa förståelsen av demokratiuppdraget inkluderas en diskussion om politisk socialisation, olika slags demokratimodeller samt olika former av politiskt deltagande. Det finns också ett kapitel med praktiska övningar.

Boken vänder sig till studenter på lärarutbildningarnas utbildningsvetenskapliga kurser som vill ha fördjupade kunskaper om skolans demokratiuppdrag i teori och praktik, men också till studenter i statsvetenskap, pedagogik och sociologi med intresse för politisk socialisation genom skolan.

Om författarnaJoakim Ekman är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om olika former av politiskt deltagande.Lina Pilo är legitimerad lärare i svenska, samhällskunskap och svenska som andraspråk och arbetar med utbildningsfrågor inom kommunal förvaltning.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av den som är allmänt intresserad av utbildningsvetenskapens teorier och metoder och ta del av dess mångfald. Boken täcker in centrala delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan och belyser frågor såsom:

Med goda exempel på utbildningsvetenskaplig forskning, utifrån olika perspektiv, ger boken vägledning i hur forskning kan läsas kritiskt och konstruktivt. Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap ger blivande och verksamma lärare möjlighet att ta del av den senaste forskningen och därigenom bidra till en skola på vetenskaplig grund. 

Här hittar du bokens innehållsförteckning. 

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap.

Vid sekelskiftet 1900 var Ellen Key på allas läppar, mitt i den feministiska och pedagogiska debatten som hon stod. Hon var en stridbar person som slogs för yttrandefrihet och var en av de första i Sverige att kräva kvinnlig rösträtt. Strindberg kallade henne smädfullt Hanna Paj, men vid sidan av just Strindberg och Lagerlöf var hon en av våra mest kända författare utomlands. Hennes stora verk Barnens århundrade kom ut i ständigt nya översättningar och upplagor.

Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon, vad tänkte hon?Sedan sin avhandling om Ellen Keys feminism 1974 har Ronny Ambjörnsson ständigt återvänt till Ellen Key och ger i denna nyskrivna, brett anlagda idéhistoriska biografi en mer heltäckande bild av hennes inflytande på det nya århundrade hon stod inför. Men också varför hon är värd att fördjupa sig i än idag.

Barngruppens storlek i förskolan är en komplex och omdebatterad fråga som inte låter sig besvaras endast utifrån antalet barn. Hur många barn som är för många varierar beroende på flera olika faktorer. Men blir gruppen för stor kommer det att påverka verksamhetens kvalitet.

I boken Barngruppens storlek i förskolan ges en bild av hur gruppstorleken i förskolan inverkar på barns möjligheter att lära och utvecklas samt till bland annat lek och inflytande. Barngruppens storlek problematiseras på flera sätt och relateras till målområden i förskolans läroplan. 

Boken Barngruppens storlek i förskolan vänder sig till förskollärarstudenter samt beslutsfattare inom förskolan

I Skolans värdegrund 2.0 driver författaren argumentet att skolans värdegrundsmodell har kommit att bli alltför dominerande för det etiska arbetet i skolan. På grund av sin inneboende stelhet är modellen inte ultimat varken för dagens samhälle eller dagens skola.

De moraliska utmaningar som vi möter idag, som t.ex. klimatförändringar, globalisering och förlust av den biologiska mångfalden, gör att skolan är i stort behov av en mer flexibel etikmodell. I värdegrundens ställe presenteras därför en mer dynamisk förståelse för etik.

Skolans värdegrund 2.0 vänder sig till lärarutbildare, lärare och lärarstudenter och syftar till att lyfta en diskussion om den dominerande värdegrundmodellen och hjälpa skolor att komma vidare i sitt etikarbete.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Mångfald i skolan är en viktig bok om hur undervisning, skola och utbildning kan och måste välkomna och tillhöra alla. Skolan kan bara bli rättvis och demokratisk först när alla omhuldas av undervisningen och David Mitchell ger evidensbaserade verktyg till framgångsrika sätt som fungerar oavsett de likheter och olikheter som skapar mångfalden.

Boken tar upp (o)likheter som kön, klass, etnicitet, kultur, tro och funktionsolikheter. Utifrån dessa områden presenteras både de organisatoriska och praktiska sätt som senaste forskning visar fungerar bra för att skapa en undervisning som når alla elever.

Mitchells bok banar vägen för inkludering, samt ger en bred och djup reflektion på mångfald, ur ett normkritiskt perspektiv. Boken är därför värdefull för alla inom skolvärlden eftersom den beskriver hur utbildning och samhälle kan ta sig an och ta vara på mångfald genom att höja blicken och bli ett stöd för alla elever.

Teori som analysverktyg i uppsatsarbetet visar hur teorier kan användas för att analysera olika former av empiriskt material inom ramen för uppsatsarbeten, rapporter eller självständiga arbeten. Fokus i boken ligger på undersökningar av förskolebarns möten med digitala medier.

Bokens första del beskriver varför teori behövs och hur teoretiska begrepp kan bli viktiga verktyg i analysarbetet. Den andra delen tar upp fyra teorier:

Författaren Emilie Moberg belyser också centrala begrepp inom teorierna och visar samtidigt hur dessa begrepp konkret kan användas som analysverktyg.

Teori som analysverktyg i uppsatsarbetet riktar sig till studenter, på förskollärarprogrammet och andra lärarprogram, som söker handledning vid val och användning av teori för analys av empiriskt material.

Emilie Moberg är universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, och undervisar på förskollärarprogrammet.

Sagt om boken: 

"Författaren hänvisar till många pedagoger och forskare inom olika områden. Boken är teoretisk och kräver fokusering av läsaren. Den ger mycket bra och konkret vägledning för studenter som behöver hjälp med rapport- eller uppsatsskrivande."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 7, 2021

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Vetenskapliga teorier för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare och VFU-handledare. Teorier är redskap både för vetenskaplig kunskapsproduktion och för att tolka och förstå såväl kunskaper som egna erfarenheter. På så sätt är teoretiskt kunnande en väsentlig del i det som lärare i en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver erövra.

Antologin Vetenskapliga teorier för lärare beskriver en bred palett av teorier och perspektiv från olika kunskapsdiscipliner, däribland sociologiska, psykologiska, didaktiska, pedagogiska och naturvetenskapliga kunskapsområden. Boken diskuterar också hur vetenskap kan läsas och förstås i ett kapitel som behandlar vetenskaplig läskunnighet.

Bokens innehåll ger både en överblick och fördjupande kunskaper i en mängd vetenskapliga teorier och perspektiv och utgör därför en bas i den utbildningsvetenskapliga kärnan, gemensam för alla blivande lärare i Sverige.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Vetenskapliga teorier för lärare.