Pedagogisk teori och filosofi

Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential? Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen. I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas. I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier. Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.   

En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer

»Har någon lust att för ett ögonblick skåda in i och ner i den hemlighetsfulla verkstad, där idealen här på jorden fabriceras? Har någon mod att göra det?«   Sommaren 1887 - ett och ett halvt år före det slaganfall från vilket han aldrig återhämtade sig upplevde Friedrich Nietzsche en explosivt produktiv fas under vilken han till exempel, på bara 20 dagar, skrev Om moralens härstamning. En mästerlig essä vars inflytande på senare tiders filosofi skulle komma att bli mycket stort: här märks frön till verk av Michel Foucault, såväl som tydliga kopplingar till Jacques Derrida och Gilles Deleuze. Stilen i boken präglas av Nietzsches dåliga hälsa, men i form av en ursinnig vägran att beklaga sig, vilket förklarar den provokativa övermänniskopoesi som lyser från sidorna. Själva ämnet för boken är inte mindre provokativt: Nietzsche går filologiskt-historiskt tillväga när han resonerar kring »de moraliska fördomar« som den moderna människan både smickrar sig själv och plågar sig med, och med skoningslös ironi dekonstrueras termerna »god« och »ond«, för att framvisa rovdjuret människan i all sin hemska och vackra nakenhet. Om moralens härstamning [Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift, 1887] hör till den tyska filosofins stora klassiker. Här översatt till svenska av Jan Sjögren.

FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en av de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.

»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud    

Årets bok och vinnaren av Guldspaden 2025!

Välkommen till den nya svenska skolan. Här går spöklärare upp i rök medan glädjebetyg och fejkade vapensköldar skapar en effektiv PR-dimma som döljer hur skolkoncernerna kapar kostnad efter kostnad. Personal slimmas, gympasalar och skolbibliotek slår igen. Samtidigt drillas våra ungar i ett system där lydnad och klädkoder går före bildning och kreativitet.  

Fuskarna är en stridsskrift om sveket mot barnen, och om skolor som utger sig för att vara något annat än de är. Här möter du elever, föräldrar, lärare och riskkapitalister. Men också Ellen Key och pionjärerna som skapade vad som en gång var världens bästa och mest jämlika skola på den tiden, när vi fortfarande trodde på drömmen om barnets århundrade.  

Natalia Kazmierska rör sig mellan klassrum och styrelserum, barndomsminnen och vår samtid. Hon skriver med vrede och värme om barnens plats i ett samhälle som fuskar bort framtiden. Vad var det vi sålde ut när vi gjorde eleverna till kunder?

Sagt om Fuskarna:

Fuskarna är en sylvass kritik mot hur svensk skola ser ut i dag. – Expressen

Ska man läsa en bok om skolan i år måste det vara den här. Fuskarna är rik på perspektiv, personligt gestaltad och laddad med intressanta erfarenheter. – Dagens Nyheter

Natalia Kazmierska skriver med den rutinerade kvällstidningsjournalistens öga för detaljer och starka känslor. – Sydsvenskan Natalia Kazmierska gör det tydligt att de som får betala priset för vårt drygt 30-åriga experiment med friskolor och skolpeng är barnen. Och barnen är som bekant framtiden. – Aftonbladet

Fuskarna är en bladvändare, den ena idioten efter den andra som inte fattar hur svårt det är att driva skola; det är dårskap, populism och Dunning–Kruger-effekten i full sving. – ETC

Om Undervisningens återkomstGert J.J. Biesta är världens mest inflytelserika utbildningsfilosof. Enligt honom är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt.

I boken Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan och gör det med vad han själv kallar ”progressiva argument för en konservativ idé”. Genom det förhållningssättet blir det möjligt att framhålla betydelsen av lärarstyrd undervisning utan att för den sakens skull sympatisera med en konservativ ideologi eller eftersträva ett kontrollsamhälle. Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskrivet maktutövande som begränsar elevens frihet. Det är tvärtom när man blir tilltalad av sin omvärld som kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs eftersom denna kan utmana eleven.

Undervisningens återkomst vänder sig främst till forskare inom pedagogik men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Med varsam hand leder han läsaren in längs spännande vägar bortom den politiskt ytliga, kvantifierat mätande och populistiskt undergrävande retorik som fortsatt dominerar det pedagogiska samtalet. [...] Biesta på ett övertygande sätt framför och resonerar kring ”progressiva argument för en konservativ idé” och gör det i dialog med några andra särskilt intressanta pedagoger och filosofer. En framtida klassiker, teoretiskt krävande, men för alla upptagna av pedagogiska grundläggande frågor ett utmanande och inspirerande arbete att gå i dialog med.”Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 7, 2019

Alla anställda i förskola, skola och övriga delar av skolväsendet har ett jämställdhetsuppdrag: att öka barns och elevers handlingsutrymme och valfrihet. Lärare ska också kunna diskutera hur vi människor påverkas av könsnormer och könsmönster i samhället. För att göra det behöver såväl blivande som yrkesverksamma lärare en hel del kunskap och kompetens på detta område.Den här boken redogör för skolväsendets jämställdhetsuppdrag och sätter in det i ett samhälleligt sammanhang. Människors vardagstänkande utgår oftast från att manligt och kvinnligt är något givet, men bokens utgångspunkt är i stället att människor på olika sätt förhåller sig till rådande könsnormer. Maskulinitets- och femininitetsnormer är kulturellt bestämda idéer, och de förändras över tid. Idag är det vanligt att förstå sig själv och andra i individualistiska termer, vilket innebär att könsnormerna istället uppfattas som privata tankar och individuella val. För många kan det därför kännas ovant att tänka på maskulinitet och femininitet som något som inte är biologiskt fixerat. Det kan också behövas en hel del träning för att se hur dessa föreställningar gestaltas i vardagen.Genom boken presenteras grundläggande genusvetenskapliga termer, och historiskt återkommande ämnen som ”manlighetskris” och pojkars betyg beskrivs. Olika synsätt när det gäller kön redovisas. Fällor och fallgropar, som resonemang om kvinnligt, manligt och jämställdhet tenderar att hamna i, tas upp. Dessutom ges en mängd förslag på reflektions- och diskussionsfrågor samt tips och övningar för undervisning.Maria Hedlin är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och har under lång tid forskat om genus, jämställdhet och normer i utbildning och lärares arbete. 

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av den som är allmänt intresserad av utbildningsvetenskapens teorier och metoder och ta del av dess mångfald. Boken täcker in centrala delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan och belyser frågor såsom:

Med goda exempel på utbildningsvetenskaplig forskning, utifrån olika perspektiv, ger boken vägledning i hur forskning kan läsas kritiskt och konstruktivt. Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap ger blivande och verksamma lärare möjlighet att ta del av den senaste forskningen och därigenom bidra till en skola på vetenskaplig grund. 

Här hittar du bokens innehållsförteckning. 

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap.

I De förtrycktas pedagogik utarbetar Paulo Freire en pedagogisk metodologi för frigörelse. Hur kan vi utveckla en pedagogik där människor lär sig tillsammans som subjekt, utan den tradtionella idén om en lärare som gör insättningar av kunskap i eleverna, löper som en röd tråd: att tillsammans problematisera i stället för att dominera. Genom att arbeta med medvetandegörande kan vi skapa frigörelse för de förtryckta istället för den avhumanisering som traditionell undervisning innebär. Vi kan kämpa för ett utökat varande för alla.

De förtrycktas pedagogik publicerades för första gången 1968 och har fått ett enormt inflytande inom den kritiska pedagogiken. Det här är den första översättningen direkt från det portugisiska originalet till svenska. Denna svenska översättning, med förord av Sven-Eric Liedman och Patricia Lorenzoni, gör Freires pedagogik tillgänglig för en ny generation lärare, studenter, folkbildare och andra som är intresserade av frigörande pedagogik.