Pedagogisk teori och filosofi

Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential? Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen. I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas. I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier. Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.   

Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera?  

I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en pluralistisk förståelse för det pedagogiska landskapet och ämnets framväxt och utveckling.  

Några av de teman som tas upp i boken rör pedagogikens roll i lärarutbildningen, forskning om skolans kunskapsfrågor, internationella jämförelser av länders utbildningssystem, förändrade gränslinjer mot andra vetenskapsområden så som exempelvis utbildningsvetenskap, samt inomdisciplinära förändringar och utmaningar. Andra teman som lyfts i boken är vilken betydelse synen på vad det innebär att vara människa har för pedagogiska relationer och på vilka sätt pedagogiken som akademiskt ämne kan närma sig den vardagliga praktiken i olika pedagogiska situationer och sammanhang.  

I bokens andra upplaga har två kapitel tillkommit, ett om pedagogisk retorik och det andra i pedagogisk filosofi, där båda på olika sätt hanterar pedagogikens normativa samhällsuppdrag och funktion.  

Redaktör för boken är Mattias Nilsson Sjöberg han innehar en doktorsexamen i pedagogik och är verksam vid Högskolan Kristianstad.Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Johan Dahlbeck är docent i pedagogik vid Malmö universitet. Tomas Englund är seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet. Tina Kindeberg är lektor och docent i pedagogik och i ämnet retorik vid Lunds universitet och professor II vid universitetet i Syd Ost Norge. Sverker Lindblad är seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Claes Nilholm har arbetat som professor i pedagogik vid flera svenska högskolor och universitet, senast i Uppsala. Daniel Pettersson är professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Karin Rönnerman är professor em. i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet. Daniel Sundberg är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Lennart Svensson är professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet. Roger Säljö har en bakgrund som professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet. Ingegerd Tallberg Broman är seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Moira von Wright är professor i pedagogik och verksam som gästprofessor vid Högskolan i Halmstad.  

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Vetenskapliga teorier för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare och VFU-handledare. Teorier är redskap både för vetenskaplig kunskapsproduktion och för att tolka och förstå såväl kunskaper som egna erfarenheter. På så sätt är teoretiskt kunnande en väsentlig del i det som lärare i en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver erövra.

Antologin Vetenskapliga teorier för lärare beskriver en bred palett av teorier och perspektiv från olika kunskapsdiscipliner, däribland sociologiska, psykologiska, didaktiska, pedagogiska och naturvetenskapliga kunskapsområden. Boken diskuterar också hur vetenskap kan läsas och förstås i ett kapitel som behandlar vetenskaplig läskunnighet.

Bokens innehåll ger både en överblick och fördjupande kunskaper i en mängd vetenskapliga teorier och perspektiv och utgör därför en bas i den utbildningsvetenskapliga kärnan, gemensam för alla blivande lärare i Sverige.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Vetenskapliga teorier för lärare.

Nu finns boken om Kreativ pedagogik

Här får du alla verktyg du behöver för att skapa en kreativ och dynamisk studiemiljö med tydlig struktur.

I sin bok Det som ännu inte finns tar Lena Hirsch ett helhetsgrepp på Kreativ pedagogik. Det som länge varit en intuitiv kunskap hos många lärare har här omvandlats till konkreta råd och fungerande strategier. Med en tydlig pedagogisk struktur blir eleverna motiverade att alltid göra sitt bästa, något som i sin tur bidrar till större fokus och ökad arbetsro i klassrummet.

Boken är uppbyggd kring fem delar:

Kreativiteten

Undervisningen

Ledarskapet

Handledningen

Kollegiala samtal

Lena Hirsch som själv är lärare och pedagog, har praktiserat Kreativ pedagogik i närmare 40 år. Hon visar hur detta arbetssätt kan användas i alla ämnen och på alla nivåer, med tydliga ramar och utrymme för elevernas personliga val. Boken bygger även på aktuell forskning inom pedagogik, psykologi och kognitionsvetenskap. Den riktar sig till dig som är eller utbildar dig till lärare, handledare eller skolledare.  

Med Kreativ pedagogik byter du frustration mot förundran och blir trygg i ditt läraruppdrag. Då blir dina elever också trygga.   

Den här boken handlar om vad vetenskap är och är tänkt att hjälpa lärare att förstå och kritiskt reflektera över hur forskning kan bidra till att utveckla, utforma och utvärdera undervisningen. Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men vad innebär det i praktiken? Hur kan läraren förstå, värdera och använda forskning i sin profession? Hur kan forskning användas för att designa undervisning, material och lärmiljöer? Och hur kan läraren systematisera och dokumentera sina didaktiska val i klassrummet baserat på forskning?Det är viktigt att kunna bedöma om och när ett visst forskningsresultat är relevant för lärares verksamhetsnära frågor. Kunskaper i vetenskapsteori gör det möjligt för lärare att reflektera över professionen och lärarrollen – och kanske inte minst över hur kunskap produceras i samhället, får status som ”fakta” och därmed hamnar i skolans läromedel och kursplaner. Lärare som kan mer om vetenskaplig kunskap och forskningsprocessen får också ökade möjligheter att tillsammans med kollegor ta ställning till forskningsresultat och underbygga sina didaktiska val. På så sätt utvecklas ett slags vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket.Författarna Åke Grönlund, Anna-Lena Kempe och Matilda Wiklund har alla lång erfarenhet av undervisning och av forskning som rör läraryrket. 

I De förtrycktas pedagogik utarbetar Paulo Freire en pedagogisk metodologi för frigörelse. Hur kan vi utveckla en pedagogik där människor lär sig tillsammans som subjekt, utan den tradtionella idén om en lärare som gör insättningar av kunskap i eleverna, löper som en röd tråd: att tillsammans problematisera i stället för att dominera. Genom att arbeta med medvetandegörande kan vi skapa frigörelse för de förtryckta istället för den avhumanisering som traditionell undervisning innebär. Vi kan kämpa för ett utökat varande för alla.

De förtrycktas pedagogik publicerades för första gången 1968 och har fått ett enormt inflytande inom den kritiska pedagogiken. Det här är den första översättningen direkt från det portugisiska originalet till svenska. Denna svenska översättning, med förord av Sven-Eric Liedman och Patricia Lorenzoni, gör Freires pedagogik tillgänglig för en ny generation lärare, studenter, folkbildare och andra som är intresserade av frigörande pedagogik.

Årets bok och vinnaren av Guldspaden 2025!

Välkommen till den nya svenska skolan. Här går spöklärare upp i rök medan glädjebetyg och fejkade vapensköldar skapar en effektiv PR-dimma som döljer hur skolkoncernerna kapar kostnad efter kostnad. Personal slimmas, gympasalar och skolbibliotek slår igen. Samtidigt drillas våra ungar i ett system där lydnad och klädkoder går före bildning och kreativitet.  

Fuskarna är en stridsskrift om sveket mot barnen, och om skolor som utger sig för att vara något annat än de är. Här möter du elever, föräldrar, lärare och riskkapitalister. Men också Ellen Key och pionjärerna som skapade vad som en gång var världens bästa och mest jämlika skola på den tiden, när vi fortfarande trodde på drömmen om barnets århundrade.  

Natalia Kazmierska rör sig mellan klassrum och styrelserum, barndomsminnen och vår samtid. Hon skriver med vrede och värme om barnens plats i ett samhälle som fuskar bort framtiden. Vad var det vi sålde ut när vi gjorde eleverna till kunder?

Sagt om Fuskarna:

Fuskarna är en sylvass kritik mot hur svensk skola ser ut i dag. – Expressen

Ska man läsa en bok om skolan i år måste det vara den här. Fuskarna är rik på perspektiv, personligt gestaltad och laddad med intressanta erfarenheter. – Dagens Nyheter

Natalia Kazmierska skriver med den rutinerade kvällstidningsjournalistens öga för detaljer och starka känslor. – Sydsvenskan Natalia Kazmierska gör det tydligt att de som får betala priset för vårt drygt 30-åriga experiment med friskolor och skolpeng är barnen. Och barnen är som bekant framtiden. – Aftonbladet

Fuskarna är en bladvändare, den ena idioten efter den andra som inte fattar hur svårt det är att driva skola; det är dårskap, populism och Dunning–Kruger-effekten i full sving. – ETC

Om Undervisningens återkomstGert J.J. Biesta är världens mest inflytelserika utbildningsfilosof. Enligt honom är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt.

I boken Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan och gör det med vad han själv kallar ”progressiva argument för en konservativ idé”. Genom det förhållningssättet blir det möjligt att framhålla betydelsen av lärarstyrd undervisning utan att för den sakens skull sympatisera med en konservativ ideologi eller eftersträva ett kontrollsamhälle. Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskrivet maktutövande som begränsar elevens frihet. Det är tvärtom när man blir tilltalad av sin omvärld som kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs eftersom denna kan utmana eleven.

Undervisningens återkomst vänder sig främst till forskare inom pedagogik men även till verksamma lärare och lärarstudenter som är intresserade av utbildnings- och undervisningsfilosofi.

Sagt om boken:”Med varsam hand leder han läsaren in längs spännande vägar bortom den politiskt ytliga, kvantifierat mätande och populistiskt undergrävande retorik som fortsatt dominerar det pedagogiska samtalet. [...] Biesta på ett övertygande sätt framför och resonerar kring ”progressiva argument för en konservativ idé” och gör det i dialog med några andra särskilt intressanta pedagoger och filosofer. En framtida klassiker, teoretiskt krävande, men för alla upptagna av pedagogiska grundläggande frågor ett utmanande och inspirerande arbete att gå i dialog med.”Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 7, 2019

En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer

»Har någon lust att för ett ögonblick skåda in i och ner i den hemlighetsfulla verkstad, där idealen här på jorden fabriceras? Har någon mod att göra det?«   Sommaren 1887 - ett och ett halvt år före det slaganfall från vilket han aldrig återhämtade sig upplevde Friedrich Nietzsche en explosivt produktiv fas under vilken han till exempel, på bara 20 dagar, skrev Om moralens härstamning. En mästerlig essä vars inflytande på senare tiders filosofi skulle komma att bli mycket stort: här märks frön till verk av Michel Foucault, såväl som tydliga kopplingar till Jacques Derrida och Gilles Deleuze. Stilen i boken präglas av Nietzsches dåliga hälsa, men i form av en ursinnig vägran att beklaga sig, vilket förklarar den provokativa övermänniskopoesi som lyser från sidorna. Själva ämnet för boken är inte mindre provokativt: Nietzsche går filologiskt-historiskt tillväga när han resonerar kring »de moraliska fördomar« som den moderna människan både smickrar sig själv och plågar sig med, och med skoningslös ironi dekonstrueras termerna »god« och »ond«, för att framvisa rovdjuret människan i all sin hemska och vackra nakenhet. Om moralens härstamning [Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift, 1887] hör till den tyska filosofins stora klassiker. Här översatt till svenska av Jan Sjögren.

FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en av de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.

»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud