Undervisning i specifika ämnen

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Vad händer när vatten fryser till is? Hur övervintrar bin? När dör en morot? Vad behövs för att ett frö ska gro? Dessa och andra till synes enkla frågor leder i boken Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning in på de stora frågorna om allt liv på vår jord, om biologisk mångfald, ekologi och hållbar utveckling.

Bokens författare börjar med att behandla de små atomerna, därefter cellen och villkoren för några olika livsformers liv och växande, och avslutar i ekosystemen och våra mänskliga samhällen. Deras utgångspunkt är övertygelsen om att det naturvetenskapliga ämnesinnehållet ska behandlas tillsammans med de ämnesdidaktiska frågorna.

Den didaktiska belysningen är inspirerad av variationsteorin, en teori om lärande som utgår från att variationen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna urskilja saker i vår omvärld. Fokus ligger här på ”lärandets objekt”, det vill säga det som eleverna förväntas lära sig, hur detta lärande görs möjligt och vad eleverna sedan faktiskt lär sig.

Boken är främst tänkt som kurslitteratur inom lärarutbildningen och grundläggande fortbildningar för förskollärare och lärare. Den kan också användas i olika barnledarutbildningar inom natur- och fritidssektorn. Intresserade lärare som vill bredda sina kunskaper i ämnet kan också ha stor glädje av boken.

Denna andra upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.

Om författarna

Gustav Helldén, professor emeritus i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Per Högström, fil.dr och universitetslektor i pedagogik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Luleå tekniska universitet.

Gunnar Jonsson, fil.dr och universitetslektor i naturvetenskapligt lärande vid Luleå tekniska universitet.

Inger Karlefors, fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Anna Vikström, fil.dr och universitetslektor i naturvetenskapligt lärande på lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.

Sagt om boken

"Vägar till naturvetenskapens värld är skriven av fyra lektorer vid Luleå tekniska universitet och en professor emeritus vid Högskolan Kristianstad. Samtliga med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnena, didaktik eller lärande. Denna andra upplaga av boken har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden. Boken är främst avsedd att användas som kurslitteratur inom lärarutbildningen för grundskolans tidigare år och grundläggande fortbildningar för förskollärare och lärare. Tanken med boken är att erbjuda möjlighet att utveckla ämneskunskaper samtidigt som didaktisk forskning och teorier om lärande finns med i samtliga kapitel. Fokus i de didaktiska avsnitten ligger på vad eleverna förväntas lära sig, hur lärandet görs möjligt och vad eleverna sedan faktiskt lär sig. Med styrdokumentens delvis nya krav på ämnesinnehåll inom exempelvis de naturvetenskapliga ämnena fyller denna gedigna bok en funktion." BTJ-häftet nr 19, 2015 Lektör Marianne Petrén

I den här boken ges konkreta förslag på hur man kan arbeta med naturvetenskap i årskurserna F–6. Läraren ska kunna erbjuda lärandesituationer där eleverna kan skapa sig en grundläggande förståelse av energi, materia, ekologi, människokroppen, krafter och vårt solsystem. Boken inleds med en presentation av olika aspekter av undervisning i naturvetenskap utifrån ämnesdidaktisk forskning. Därefter följer ett stort antal undervisningsaktiviteter som är avsedda att väcka elevernas intresse för naturvetenskap, och ge dem tillfälle att utveckla kunskaper och förmåga att genomföra undersökningar. För varje aktivitet beskrivs centralt innehåll, syfte, frågeställning och arbetsgång. Aktiviteterna diskuteras ingående, både vad gäller ämnesinnehåll och didaktiska och metodiska aspekter, utifrån samma helhetsperspektiv och bärande idéer som i boken Naturvetenskapens bärande idéer. Strukturen för aktiviteterna är tänkt att fungera som ett stöd för läraren vid planering av elevaktiviteter, samtidigt som det finns utrymme för alternativa lösningar och genomföranden. Bokens tredje upplaga är uppdaterad enligt Lgr22. Mats Areskoug, docent i fysik, Margareta Ekborg, professor emerita i ämnesdidaktik, Karin Nilsson, universitetsadjunkt i naturvetenskap och Dora Sallnäs, universitetsadjunkt i naturvetenskap – samtliga Malmö Universitet. Författarna har undervisningserfarenhet från förskola till högskola.  

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Social omsorg nivå 2 är ett tryckt läromedel som fördjupar elevernas kunskaper om social omsorg. Läromedlet är noggrant anpassat till ämnesplanen för Gy25 och riktar sig till elever som läser social omsorg nivå 2. Fokus ligger på att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse för fortsatt lärande inom social omsorg. Läromedlet har ett språkutvecklande förhållningssätt där varje kapitel bygger vidare på innehållet från Social omsorg nivå 1, med tydlig progression. Kapitlen kopplas till ämnets syfte och det centrala innehållet för nivå 2. Genom fallbeskrivningar, centrala begrepp och ordlistor uppmuntras eleverna att aktivt delta i sitt lärande. Dessutom innehåller varje kapitel tre olika typer av frågor som får eleverna att reflektera, fördjupa sig och kontinuerligt stämma av sina kunskaper. För att utveckla elevernas kommunikativa förmåga ingår övningar som tränar dem i att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga. Här finns: - Tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25 med fokus på nivå 2 - Progression mellan nivå 1 och 2 - Fallbeskrivningar och reflekterande frågor som kopplar innehållet till arbetet inom vård och omsorg - Kommunikativa övningar för praktisk tillämpning - Sammanfattningar och begreppsövningar som förstärker lärandet

Sexualitet genomsyrar barns liv på flera sätt. Det kan handla om aspekter av identitet och relationer, känslor och kropp. Det kan också handla om sexualitet kopplat till gränser, våld och utsatthet.  Den här boken handlar om sexualitet som kunskapsinnehåll och som social dimension i grundskolan för elever från 6 till 12 år samt i fritidshemmet. I relation till sexualitet behandlas också identitet, relationer, samtycke och normer. Viktiga frågor för boken är: På vilka sätt är sexualitet relevant för barn i dessa åldrar? Vilka frågor är centrala idag och hur kan de behandlas i skola och fritidshem? Och hur kan kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer relateras till skolans övriga uppdrag?   Bokens kapitel lyfter teman som förutsättningar och förhållningssätt för undervisning, barns frågor om kropp och sexualitet, sexualitet och språk, bilder i barns vardag, barns sociala mediekulturer, religion och sexualitet samt undervisning om samtycke. Här ges konkreta verktyg för att skapa en inkluderande undervisning som kan ge alla elever användbar kunskap och spegla olika uppfattningar och möjliga livsval. Redaktörer är Jenny Bengtsson, fil.dr i pedagogiskt arbete och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och Eva Bolander, fil.dr och lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Bokens övriga författare är verksamma som sexualupplysare, lärarutbildare och forskare.  Karin Milles är professor i svenska vid Södertörns högskola.  Jonas Lemon arbetar som projektledare och sexualupplysare på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Hans Olsson är utbildad mellanstadielärare och arbetar som sakkunnig i sexualundervisning på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Louise Peterson är lektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  Eva Reimers är professor i pedagogiskt arbete och senior forskare vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Anna Sparrman är professor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet och professor II i barnkultur vid Institutt for kunstfag og kulturstudier, Högskolan Innlandet, Norge. Ylva Ågren är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Auli Arvola Orlander är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 

Sara Planting-Bergloo är disputerad i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

Barn och unga behöver få möjlighet att vara delaktiga, ta initiativ och påverka i frågor som är viktiga för dem. Detta kan de naturvetenskapliga ämnena i skolan bidra till. Utgångspunkten för den här boken är en undervisning som bidrar till elevernas handlingsberedskap – agens – det vill säga till deras möjligheter att förstå, ta ställning och agera i sin vardag och i viktiga samhällsfrågor. För att nå dit krävs en förändring av den undervisning som traditionellt bedrivits i de naturvetenskapliga ämnena – både vad gäller ämnesinnehåll och undervisningsformer.  I boken Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap – för agens i vardag och samhälle ges en teoretisk bakgrund om naturvetenskapernas didaktik samt ett antal konkreta exempel hämtade från olika naturvetenskapliga ämnen och olika delar av skolsystemet. Bland annat diskuteras hur eleverna kan få en förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap kommer till och vilken roll naturvetenskapen har i samhället. Förhoppningen är att du som läsare ska få redskap att reflektera och göra didaktiska val med sikte på en undervisning i naturvetenskap som engagerar eleverna och bidrar till agens i vardag och samhälle. Boken riktar sig till dig som är lärarstuderande eller verksam lärare och som ska undervisa eller undervisar i naturvetenskapliga ämnen på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt naturkunskap i gymnasieskolan.  Bokens författare är Lena Hansson, Lotta Leden och Anders Jönsson. Samtliga undervisar och forskar om naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lena Hansson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Anders Jönsson är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lotta Leden är universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

I undervisningen i svenska som andraspråk, liksom i svenska, ska eleverna få läsa, reflektera över och samtala om skönlitteratur. Litteraturen ska bidra till språkutveckling, ge estetiska upplevelser och fördjupad förståelse av sig själv, andra och världen. Vad utmärker då litteraturundervisningen i svenska som andraspråk?

Vilka undervisningsformer kan göra det möjligt för elever som ännu inte behärskar svenska fullt ut att uppleva allt skönlitteraturen kan erbjuda? Hur kan skönlitterär läsning dessutom bidra till elevernas andraspråksutveckling?

Denna antologi innehåller arton kapitel skrivna av forskare och verksamma lärare, som ger sina perspektiv på litteraturdidaktik i andraspråksundervisningen. Kapitlen erbjuder många konkreta exempel på undervisningsmodeller och arbetssätt, från de yngsta årskurserna till vuxenutbildningen.

Boken vänder sig till lärare i svenska som andraspråk och svenska samt till lärarstudenter med denna inriktning.

Om författarnaRedaktörer är Mikael Olofsson, Kristina Aldén och Maria Wiksten. Alla är verksamma på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Hur du som förskollärare kan möta, utmana och planera för barnens matematiklärande.

Matematikundervisning i förskolan är skriven för alla blivande såväl som yrkesverksamma förskolerektorer, förskollärare och arbetslag som vill förstå matematik som kunskapsområde för barn i förskoleåldern och hur förskolebarn tänker och resonerar matematiskt. Boken beskriver hur undervisning i matematik kan bedrivas och hur man som förskollärare tillsammans med barnen kan experimentera, upptäcka och utveckla förståelse för matematik och matematiska begrepp.

Den första utgåvan av Matematikundervisning i förskolan utkom 2018. Sedan dess har mycket hänt inom forskningen och därför har författarna uppdaterat och breddat bokens vetenskapliga grund. Det innebär bland annat att resultat från praktiknära forskning om de yngsta förskolebarnens matematiklärande har lagts till i den nya utgåvan samt att avsnitten om bilderböcker och digitala lärverktyg i förskolans matematikundervisning har uppdaterats.

Sagt om boken:”Det är en synnerligen viktig bok som underbygger och strukturerar förskolans matematikundervisning. Den ger pedagogen argument och verktyg till sitt arbete med detta och möter barnen i dess verklighet.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 22, 2025

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Matematik som väcker nyfikenhet och når fram

När undervisningen ger utrymme för olika arbetssätt och uttrycksformer öppnas nya vägar in i matematiken – eleverna blir delaktiga och utvecklar en djupare förståelse. En varierad matematikundervisning gör det möjligt att möta elevernas olika behov, skapa engagemang och samtidigt erbjuda utmaningar på rätt nivå.

Boken visar hur du som lärare kan organisera din undervisning så att den förenar tydlig struktur med kreativ variation. Genom konkreta lektionsupplägg, klassrumsexempel och praktiska verktyg får du stöd i att planera för helklassundervisning, stötta elever i matematiksvårigheter och ge alla möjlighet att utvecklas.

Det här är både en inspirationskälla och en handbok för lärare, speciallärare och specialpedagoger som vill göra matematik mer tillgänglig, meningsfull och stimulerande för alla elever i klassen.

Läs, reflektera och utvecklas tillsammans Det här är en bok som passar lika bra för personlig utveckling som för kollegialt lärande i bokcirkel. Ladda ner bokcirkelmaterial från Lärarförlagets webb.

FörfattareJohanna Bolling är speciallärare i matematik och biträdande rektor. Hon har över 20 års erfarenhet av matematikundervisning, främst i årskurs F–6, och har även arbetat som matematikutvecklare, föreläsare och läromedelsförfattare.

InnehållFörord Inledning

DEL 1 ORGANISATION AV UNDERVISNING I HELKLASS Grundläggande förhållningssätt God undervisning för alla Sammanfattning och reflektion del 1     DEL 2 FLER TIPS FÖR EN GOD VARIERAD UNDERVISNING Mer om hur du kan arbeta med matematik i helklass Planering Prov i matematik Nationella prov   Stationsundervisning Tips till vårdnadshavare Sammanfattning och reflektion del 2     DEL 3 MATEMATIKSVÅRIGHETER Introduktion till matematiksvårigheter Vilka orsaker finns det till matematiksvårigheter Vad är matematiksvårigheter Matematiksvårigheter – vi kan göra skillnad Sammanfattning och reflektion del 3   DEL 4 ELEVER I MATEMATIKSVÅRIGHETER OCH UNDERVISNING Den viktiga undervisningen – vikten av att aldrig ge upp Screening och kartläggning RTI – undervisning i lager 2 och 3 Explicit undervisning Konkret material Tydliggörande pedagogik – stödstrukturer i undervisningen Färdighetsträning av aritmetiska basfärdigheter och textuppgifter Till sist Sammanfattning och reflektion del 4   AVSLUTNING Tabeller

Eleverna i dagens grundskola är morgondagens beslutsfattare. De har livet framför sig och de kommer att få leva med de konsekvenser vårt sätt att leva idag får för vår planet. Därför är hållbar utveckling klart framskrivet i skolans styrdokument, men hur kan du som lärare undervisa för att ge eleverna förutsättningar för att verka för en mer hållbar framtid? 

Undervisning för hållbar utveckling handlar om alla de val vi gör och de beslut som vi fattar i vardagen. Den lyfter fram vårt ansvar för såväl nuvarande som framtida generationer samt hur våra relationer till andra människor och till naturen kan bli mer rättvisa och hållbara. Undervisningen handlar om komplexa frågor som inte har några enkla och entydiga svar, och kännetecknas därför av att vara kreativ och att arbeta nära verkligheten.  

I den här boken finns ett antal undervisningsexempel, både från undervisning i ämnen, från ämnesövergripande undervisning och från samverkan med externa aktörer i närsamhället. Boken ger lärare och lärarstudenter underlag och redskap för reflektion och samtal genom att presentera ett antal didaktiska modeller utifrån olika perspektiv på undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningsvis kan den inspirera till att tänka längs hittills oprövade vägar. 

Karin Hjälmeskog är docent i didaktik vid Uppsala universitet.

David Kronlid är docent i etik och lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.

Lolita Gelinder är lektor i pedagogik vid Mälardalens universitet.

Linda Wilhelmsson är lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. 

Språklig medvetenhet stärker en individs språkliga repertoar och utvecklar språket, ordförrådet och språkförståelsen. Den gör språkanvändningen mer uttrycksfull, nyanserad och färgstark. Språklig medvetenhet bemäktigar.

Denna bok ger en fördjupad förståelse för, och konkreta tips på, hur språklig medvetenhet kan fungera som arbetsredskap för både pedagoger och elever. Därigenom kan de kollegiala samtalen fördjupas och hela förskolans eller skolans språkmiljö gynnas.

Språklig medvetenhet i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år riktar sig till alla yrkesverksamma i förskolan och skolan, liksom till lärarutbildare och blivande lärare. Den passar även barn- och skolbibliotekarier, föräldrar och alla som är nyfikna på hur viktigt det är med rövarspråket (jojätottotevovikoktotigogtot, fofakoktotisoskoktot!), vad det är för skillnad på Pakistan och Gamla stan eller kanske undrar hur mormors bil låter och om ”jaskabagåpåtoa” är en förkortning eller inte. ”En stark språklig medvetenhet, liksom en stark språklig kompetens, är en demokratisk rättighet som måste ges alla barn och elever för att de ska kunna använda språket som verktyg för att uttrycka och förstå sina behov, tankar och åsikter.”Ur kapitel 2

Sagt om boken:"Avslutningsvis får vi många förslag på hur man kan stödja och stimulera barnen i förskola och skola. En väl genomarbetad bok, lättläst med korta stycken, många exempel, ramar och färgade avsnitt. Den riktar sig till både yrkesverksamma pedagoger och blivande lärare i förskola och grundskola, och är perfekt att diskutera i grupp."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 21, 2024

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. I den här boken utgår läsundervisningen från ”phonics” i den tidiga läsinlärningen parallellt med fokus på språklig utveckling för alla elever. För att lärare ska ha möjligheter att genomföra en undervisning som hjälper alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens. Läsundervisningen behöver utgå från god läsmiljö och kunskap om såväl läsinlärningens förmågor som lärande i social interaktion för att ge bästa möjligheter till läsutveckling. Läsundervisning behöver ske i alla skolämnen och främja alla elevers läsutveckling.Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Hur kommer de in i och utvecklar avkodning och läsflyt? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Hur lär sig andraspråkselever att läsa? Detta är några av frågorna som diskuteras i den här boken, utifrån olika teoretiska infallsvinklar. Boken ger en vetenskaplig och beprövad grund för läsundervisning i förskoleklass och fram till årskurs tre.Lärarens läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.I boken presenteras ny forskning om ordförrådsbyggande redan i tidig ålder och om möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik. Författarna diskuterar viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och läsförståelsestrategier. I denna tredje upplaga har innehållet reviderats och två nya kapitel tillkommit, ett om läsundervisning i alla skolämnen och ett om evidensbaserad läsundervisning och specialdidaktiskt förhållningssätt.Bokens författare är verksamma som lärare och forskare. Tarja Alatalo (red.) är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.Carina Bååth är universitetsadjunkt i svenska språket vid Högskolan Dalarna. Christine Cox Eriksson har disputerat i specialpedagogik och varit universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna.Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Karin Forsling är filosofie doktor i specialpedagogik och lektor vid Karlstads universitet. Elisabeth Frank är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linné- universitetet. Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet. Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Ann-Ki Jones har arbetat som specialpedagog och läs- och skrivutvecklare i Leksand kommun. Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Camilla Nilvius är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. lärarprogramskurser där momentet inom läs- och skrivutveckling ingår. Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och har varit verksam som lektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Cecilia Segerby är filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik, och universitetslektor i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad. Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik, och universitetslektor vid Karlstads universitet. Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet. 

Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

Funktionsförmåga nivå 1 är ett tryckt läromedel som har fokus på funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Boken är noggrant anpassad till ämnesplanen för Gy25 och ger eleverna en grund för vidare studier inom ämnet. Läromedlet har ett språkutvecklande förhållningssätt där varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och det centrala innehållet för nivå 1. Kapitlen innehåller fallbeskrivningar, centrala begrepp, ordlistor och sammanfattningar, vilket hjälper eleverna att aktivt delta i sitt lärande. Tre olika frågetyper och löpande kunskapsavstämning uppmanar till reflektion och fördjupning. Kommunikativa övningar i varje kapitel ger eleverna möjlighet att öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga – en viktig del av den framtida yrkesrollen. Här finns: - Tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25 med fokus på nivå 1 - Faktabaserade och reflekterande frågor som stödjer ett aktivt lärande - Kommunikativa övningar för praktisk träning i varje kapitel - Fallbeskrivningar som kopplar innehållet till arbetet inom vård och omsorg - Ordlistor som förklarar centrala begrepp - Sammanfattningar där eleverna får repetera viktiga delar

Matematik-a i fritidshemmet

Miljön och aktiviteterna i fritidshemmet skapar unika möjligheter att upptäcka och utforska matematik i ett sammanhang där lek och lärande förenas. Möten med matematik i fritidshemmet ger många inspirerande exempel på hur fritidshemmets verksamhet och skolans matematikundervisning kan samverka genom att ta tillvara elevernas intressen och de matematiska möten som uppstår i fritidshemmet.

Anna Wallins koncept "matematik-a" främjar ett lekfullt förhållningssätt till matematik, där kreativitet och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda boken som diskussionsunderlag kan pedagoger i fritidshem fördjupa sin förståelse för hur läroplanen kan omsättas i praktiken och därmed stärka arbetet med fritidshemmets mål att erbjuda en trygg, stimulerande och lärorik miljö.

Författare

Anna Wallin är kommunlektor och lärarutbildare på Stockholms universitet. 2022 disputerade hon i matematikdidaktik med avhandlingen Fritidshemmets matematik: Möten som räknas . Boken bygger på hennes avhandling och riktar sig till pedagoger verksamma i fritidshem och studenter.

Innehåll

1. Delarna skapar en helhet

2. Utbildningsomsorg: "Vi utbildar och 'omsorgar' hela dagarna"

3. Fyra inriktningar av fritidshemmets matematik

4. Vi på Fritids leker och värderar matematik

5. Matrmatik-a: Vi leker matematik i en pizzeria

6. Vår stad: Ett samverkansprojekt

Källor

Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning.  Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning.  Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper.  Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap.  Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala.  Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.  Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet.  Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.  Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.  Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.  Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.  Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet.  Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen.  Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.  David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.  Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.  Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet.  Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola.  Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar.  Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst.  Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.  Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, samt docent i etik.  Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms Universitet.  Peder Thalén är professor i livsåskådningsvetenskap vid Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.  Linda Vikdahl är docent i religionsvetenskap och anställd som lektor vid Södertörns högskola.  Frederik Wallenstein är religionsvetare och ämnesdidaktiker. Han forskar och undervisar i religionshistoria och religionsdidaktik vid Stockholms universitet.  Katarina Westerlund är docent och lektor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  Anna Westman Kuhmunen är doktorand vid institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genus vid Stockholms universitet  Anna Wrammert är lektor i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gymnasielektor i religionskunskap.

Varje dag möts barn från olika kulturella och religiösa traditioner i förskola, i klassrum och på skolgårdar. Barns möte med religion är både komplext och dynamiskt – och i ett mångkulturellt samhälle är grundläggande kunskaper om religionernas värld nödvändigt för alla. Barn i religionernas värld lyfter fram perspektiv och frågeställningar som är relevanta för att förstå hur religion kan påverka barns liv i olika traditioner och delar av världen. Boken behandlar både barns plats inom några av världens större religioner, som kristendom, islam, judendom, buddhism och hinduism, och frågor om traditionsförmedling, etik och religionsfrihet. Genom en unik inblick i hur religioner uttrycks, tolkas och översätts i barns liv – i hemmet, i skolan, i vardagen och under årets högtider – ges perspektiv från stora världsreligioner och samtida andlighet. Författarna behandlar teman som traditionsförmedling, religionsfrihet, etik, undervisning och identitet. I denna andra upplaga har samtliga kapitel reviderats och nya kapitel har tillkommit. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och alla som vill fördjupa sig i barns plats i religion och religionsundervisning. Den erbjuder både teoretiska perspektiv och konkreta exempel, och fungerar som en introduktion till vidare studier om barn i religionernas värld. Jenny Berglund (red.) är professor i religionsdidaktik och verksam vid Stockholms universitet. Gunilla Gunner (red.) är docent i kyrkohistoria vid Åbo Akademi. Caroline Klintborg (red.) är docent i religionspedagogik och verksam vid Stockholms universitet.

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.