Undervisning i specifika ämnen

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

I de samhällsorienterande ämnena får elever lära sig om olika aspekter av vår sociala verklighet. SO för lärare 1–3  är tänkt som en hjälp för att skapa en intresseväckande och lärorik undervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap på lågstadiet. Boken kombinerar didaktik med metodik och är tänkt att inspirera till en undervisning där de olika ämnenas innehåll synliggörs, samtidigt som deras specifika innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en bred och djup samhällsorienterande kunskap.  

Denna andra upplaga av SO för lärare 1–3 är uppdaterad och utökad. Varje ämne får ett kapitel, som behandlar dess historia och hur ämnet beskrivs i Lgr22 med mål och centralt innehåll för lågstadiet. Läsaren får ta del av ämnesdidaktiska frågeställningar och aktuell ämnesdidaktisk forskning. I varje kapitel finns förslag på hur man kan skapa undervisning kring olika ämnesinnehåll och här presenteras ett stort antal konkreta, och detaljerat beskrivna, undervisningsupplägg. Ett av bokens kapitel behandlar ämnesövergripande arbete och visar hur läraren kan låta ämnen samspela i undervisningen. Ett kapitel ägnas åt bedömning av elevers kunskaper.   

Bokens författare har alla gedigen erfarenhet av att arbeta som lärare. De är nu verksamma som lärarutbildare vid Göteborgs universitet och arbetar med forskning som rör undervisning och lärande inom SO-området.   

Skolämnet idrott och hälsa syftar till att hjälpa barn och unga att utveckla allsidig rörelseförmåga, förmåga att ta hand om sin egen träning samt intresse för att vara fysiskt aktiv och vistas i naturen. Sedan tjugotalet år tillbaka ska idrott och hälsa, likt alla skolans ämnen, vara ett kunskapsämne. Vad kan detta innebära i praktiken?

I Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon belyser författaren utifrån aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete bakgrunden till varför kunskap och rörelse ofta antas stå i motsats till varandra, vilket inte alls behöver vara fallet. Författaren betonar att det behövs idrott och hälsa som vänder sig till alla elever, även de som har negativa erfarenheter av att röra sig. För att kunna organisera och leda sådan undervisning krävs lärare som själva förstår, kan delta i och förändra rörelsekulturer.

Boken behandlar frågor som: Vad är kunskap i idrott och hälsa? Vad innebär det att undervisa för lärande i idrott och hälsa i en målstyrd skola? Hur kan idrott och hälsa utvecklas för att möta kritiken om bristande jämställdhet och mångfald samt svårigheter att integrera elever med funktionsnedsättning?

Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Boken kan fungera som diskussionsunderlag för utveckling av undervisning och som läromedel i fortbildning av lärare och vid handledarutbildningar.

Sagt om boken"I 12 kapitel skärskådas skolämnet Idrott och hälsa. Författaren Håkan Larsson, utbildare i ämnet och dessutom professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, ringar först in situationen i dagens idrottsundervisning. Kapitel 8, 9 och 10 utgör sedan en verklig guldgruva för både blivande och redan verksamma idrottslärare. Här ges exempel på hur man till exempel med metoden ”paradoxal pedagogik” kan komma bort från inslag av tävlingsidrott i undervisningen och i stället fokusera på det kunskapsämne Idrott och hälsa enligt kursplanen bör vara. [...] Tydlig layout med underrubriker och i övrigt välskriven text gör boken lätt att ta till sig. Referenser och register avslutar." Agneta Eriksson, lektör, BTJ-häftet nr 4, 2017.

Om författarenHåkan Larsson är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Håkan har lång erfarenhet av forskning och undervisning inom området.

Hur kan matematikundervisningen bedrivas, så att alla elever förstår? I Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen delar författarna med sig av sina erfarenheter från stora forskningsprojekt. Här redogör de för de matematiska milstolpar som elever måste uppnå för att kunna gå vidare och hur de som hamnat i fallgropar kan få hjälp med att utveckla sina förmågor.

I matematiken finns många fallgropar som eleverna kan hamna i, och som gör att de inte klarar av nästa teoretiska moment. De misstag eleverna gör är systematiska, dvs. ett stort antal elever gör likartade fel. I den här boken får lärarna hjälp med att identifiera misstagen och kartlägga orsakerna till dessa, och de får förslag på vilka åtgärder som bör vidtas.

Boken tar upp problem som kan uppstå inom alla de olika momenten i matematikens centrala innehåll, från årskurs 1 i grundskolan till och med kursen Matematik 2 på gymnasiet.

Sagt om bokenÄntligen! Det här är en bok jag inte visste att jag väntat på, men som när jag fick i min hand genast insåg att jag saknat. [...] Om man som lärare inte känner till orsakerna till misstagen, så är det svårt att veta hur man ska hjälpa eleven. Just därför är Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen en ovärderlig hjälp." Cicki Nyberg, Tidningen Origo, 13 april 2017.

"Boken ger lärare hjälp med att identifiera misstagen och kartlägga orsakerna till dessa, här ges också förslag på åtgärder att vidta. I boken finns även bedömningsövningar för att understödja arbetet med bedömning av elevarbeten. Författarna har båda lång erfarenhet av matematikundervisning och har drivit egna forskningsprojekt. Dessa utgör tillsammans med annan forskning underlag för boken. Här behandlas alla områden inom det centrala innehållet för matematik, från årskurs 1 i grundskolan till och med matematik 2 på gymnasiet. En viktig bok för blivande och redan verksamma lärare som undervisar i matematik eftersom de flesta misstag som identifierats visar sig bero på brister i undervisningen." Gunilla Essén, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2016.

Om författarnaPer-Olof Bentley är lärarutbildare samt fil. dr i matematikdidaktik och docent vid Göteborgs universitet. Han har varit Skolverkets expert när det gäller djupanalysen av TIMSS-resultaten i Sverige. Christine Bentley är fil. dr i språkdidaktik, forskare och lärare med lång erfarenhet av matematikundervisning. Tillsammans har de genomfört ett stort forskningsprojekt om matematikutvecklingen i Lilla Edets kommun. De har dessutom analyserat orsakerna till elevers misstag i matematik i ett antal kommuner i västra Sverige.

Texterna är skrivna inom svenskämnet av elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets nivå 1 och 3. De är utförligt analyserade utifrån olika aspekter: innehåll, disposition och sammanhang och språk. Dessutom görs en helhetsbedömning och texterna betygssätts.

Boken visar både på spännvidden inom en årskurs eller nivå och skrivutvecklingen från grundskolan till gymnasiet.

Teori möter praktik

Författarna diskuterar dessutom centrala begrepp inom bedömningsforskningen. En nyhet i den här upplagan är ett nyskrivet avsnitt där författarna resonerar kring olika sätt att utveckla skrivförmågan, t.ex. med textbindning, språklig variation och stilmedel.

Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter på lärarprogrammen som verksamma lärare.

Bedömning av elevtext årskurs 3 och 6 utkommer ht 2026.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma lärare i ämnet svenska. Kopplingarna till autentiska elevtexter och resonemangen kring dem ger djupgående kunskaper inför lärares egna analyser och bedömningar. Språket i boken är tydligt och stringent. Formgivningen gör det lätt att navigera i innehållet. En mycket bra och användbar bok vid bedömning av elevtexter.”Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 20, 2025

Hur du som förskollärare kan möta, utmana och planera för barnens matematiklärande.

Matematikundervisning i förskolan är skriven för alla blivande såväl som yrkesverksamma förskolerektorer, förskollärare och arbetslag som vill förstå matematik som kunskapsområde för barn i förskoleåldern och hur förskolebarn tänker och resonerar matematiskt. Boken beskriver hur undervisning i matematik kan bedrivas och hur man som förskollärare tillsammans med barnen kan experimentera, upptäcka och utveckla förståelse för matematik och matematiska begrepp.

Den första utgåvan av Matematikundervisning i förskolan utkom 2018. Sedan dess har mycket hänt inom forskningen och därför har författarna uppdaterat och breddat bokens vetenskapliga grund. Det innebär bland annat att resultat från praktiknära forskning om de yngsta förskolebarnens matematiklärande har lagts till i den nya utgåvan samt att avsnitten om bilderböcker och digitala lärverktyg i förskolans matematikundervisning har uppdaterats.

Sagt om boken:”Det är en synnerligen viktig bok som underbygger och strukturerar förskolans matematikundervisning. Den ger pedagogen argument och verktyg till sitt arbete med detta och möter barnen i dess verklighet.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 22, 2025

Språklig medvetenhet stärker en individs språkliga repertoar och utvecklar språket, ordförrådet och språkförståelsen. Den gör språkanvändningen mer uttrycksfull, nyanserad och färgstark. Språklig medvetenhet bemäktigar.

Denna bok ger en fördjupad förståelse för, och konkreta tips på, hur språklig medvetenhet kan fungera som arbetsredskap för både pedagoger och elever. Därigenom kan de kollegiala samtalen fördjupas och hela förskolans eller skolans språkmiljö gynnas.

Språklig medvetenhet i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år riktar sig till alla yrkesverksamma i förskolan och skolan, liksom till lärarutbildare och blivande lärare. Den passar även barn- och skolbibliotekarier, föräldrar och alla som är nyfikna på hur viktigt det är med rövarspråket (jojätottotevovikoktotigogtot, fofakoktotisoskoktot!), vad det är för skillnad på Pakistan och Gamla stan eller kanske undrar hur mormors bil låter och om ”jaskabagåpåtoa” är en förkortning eller inte. ”En stark språklig medvetenhet, liksom en stark språklig kompetens, är en demokratisk rättighet som måste ges alla barn och elever för att de ska kunna använda språket som verktyg för att uttrycka och förstå sina behov, tankar och åsikter.”Ur kapitel 2

Sagt om boken:"Avslutningsvis får vi många förslag på hur man kan stödja och stimulera barnen i förskola och skola. En väl genomarbetad bok, lättläst med korta stycken, många exempel, ramar och färgade avsnitt. Den riktar sig till både yrkesverksamma pedagoger och blivande lärare i förskola och grundskola, och är perfekt att diskutera i grupp."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 21, 2024

Samhällskunskap är ett av de mest centrala ämnena i skolan för att ge elever de kunskaper och förmågor som behövs för att förstå och engagera sig i ett komplext och demokratiskt samhälle. I samhällskunskapsundervisningen berörs politiska, ekonomiska, sociala och juridiska samhällsfrågor. Men för att elever ska kunna förstå, analysera och diskutera dessa frågor måste också deras egna erfarenheter av samhället inkluderas. Den här boken ger ett stöd i genomförandet av en sådan komplex undervisning. Samhällskunskapsdidaktik belyser de utmaningar och möjligheter som kan uppstå i samhällskunskapsundervisningen. Den ger även konkreta råd om hur undervisningen kan planeras, genomföras och utvärderas. I boken flätas teori och praktik samman för att åskådliggöra vilka ställningstaganden och vägval som lärare kan stå inför i sin undervisning och vilka konsekvenser sådana vägval kan leda till. Innehållet i boken är anpassat till Lgr22 och Gy25, och lyfter dessutom frågor som har betydelse bortom läroplanens skrivelser. Boken riktar sig till blivande såväl som verksamma ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasielärare, men innehållet är också aktuellt för grundlärare eftersom resonemang och exempel kan anpassas för undervisning i årskurs 1–6. Bokens författare är professor Johan Sandahl och universitetslektor Mattias Björklund, båda verksamma som forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. De har också lång erfarenhet av samhällskunskapsundervisning i skolan.

Omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok – för dig som arbetar i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet.

Att förbereda – designa – en lektion som möter elevers olika behov i grupp är en utmaning. I stället för speciallösningar kan en differentierad undervisning hjälpa oss att hantera motstridiga krav genom att redan från början organisera klassrumsarbetet utifrån elevernas verklighet. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

Helena Wallberg förespråkar begreppet lektionsdesign i stället för lektionsplanering. Planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Design sätter processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplanen.

Det här är en omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok (2019) anpassad för dig som arbetar i förskoleklass till och med årskurs 6. Du som redan har läst och jobbat med lektionsdesign kommer att känna igen dig. Du kommer samtidigt att få såväl ny information som utvecklade förklaringar och fler exempel att inspireras av.

Boken Lektionsdesign F–6 ger konkreta tips, idéer och aktiviteter för en design som möjliggör en undervisning som möter olikheter samtidigt som den främjar delaktighet. Den ger också verktyg och reflektioner som kan användas i det kollegiala lärandet.

Nytt i Lektionsdesign F–6 jämfört med Lektionsdesign – en handbok: begreppslista, utförligare förklaring av innehållet i lektionsdesign, utvecklad beskrivning av och fler förslag på hur lektionens faser kan användas, exempel riktade till F–6 och olika ämnen, uppdaterade delar i forskning och fördjupning, fler aktiviteter för kollegial läsning, ny checklista för kollegialt samarbete som också kan användas som underlag för auskultation.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska, fil.mag. i specialpedagogik och författare till flera uppskattade böcker om lärande.

Omslag och grafisk form av Anna Hild.

Sagt om boken "Lektionsdesign F-6 är precis som föregångaren en högaktuell, initierad, idérik och tänkvärd bok med bra tips och förklaringar. Den rekommenderas för lärare och lärarstuderande. Helhetsbetyg: 4." /Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 9 2025

Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning.  Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning.  Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper.  Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap.  Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala.  Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.  Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet.  Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.  Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.  Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.  Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.  Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet.  Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen.  Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.  David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.  Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.  Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet.  Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola.  Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar.  Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst.  Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.  Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, samt docent i etik.  Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms Universitet.  Peder Thalén är professor i livsåskådningsvetenskap vid Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.  Linda Vikdahl är docent i religionsvetenskap och anställd som lektor vid Södertörns högskola.  Frederik Wallenstein är religionsvetare och ämnesdidaktiker. Han forskar och undervisar i religionshistoria och religionsdidaktik vid Stockholms universitet.  Katarina Westerlund är docent och lektor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  Anna Westman Kuhmunen är doktorand vid institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genus vid Stockholms universitet  Anna Wrammert är lektor i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gymnasielektor i religionskunskap.

Geografiämnets kärna, att försöka förstå hur hela jordytan fysiskt och rumsligt är ordnad med grundfrågorna ”vad finns var, och varför just där?”, förutsätter en kombination av ämnets teori och praktik. Att förstå sitt närområde och jämföra det med andra platser ger i förlängningen förståelse för andra platser och olika levnadsvillkor på jorden.

Boken ger stöd och förenklar för läraren att kombinera teori i klassrummet med fältstudier både i och utanför skolbyggnaden.  Lärarna får konkreta tips, struktur på arbetssätt och förslag på fältstudier. Den klargör vad geografi är och tar kort upp om geografiämnets olika delar. Delarna konkretiseras i de olika fältövningarna som finns per årskurs.

Social omsorg nivå 2 är ett tryckt läromedel som fördjupar elevernas kunskaper om social omsorg. Läromedlet är noggrant anpassat till ämnesplanen för Gy25 och riktar sig till elever som läser social omsorg nivå 2. Fokus ligger på att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse för fortsatt lärande inom social omsorg.Läromedlet har ett språkutvecklande förhållningssätt där varje kapitel bygger vidare på innehållet från Social omsorg nivå 1, med tydlig progression. Kapitlen kopplas till ämnets syfte och det centrala innehållet för nivå 2. Genom fallbeskrivningar, centrala begrepp och ordlistor uppmuntras eleverna att aktivt delta i sitt lärande. Dessutom innehåller varje kapitel tre olika typer av frågor som får eleverna att reflektera, fördjupa sig och kontinuerligt stämma av sina kunskaper. För att utveckla elevernas kommunikativa förmåga ingår övningar som tränar dem i att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga.Här finns:- Tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25 med fokus på nivå 2- Progression mellan nivå 1 och 2- Fallbeskrivningar och reflekterande frågor som kopplar innehållet till arbetet inom vård och omsorg- Kommunikativa övningar för praktisk tillämpning- Sammanfattningar och begreppsövningar som förstärker lärandet

Bokens syfte är att stärka lärares ämnesdidaktiska kunskaper för en insiktsfull användning av bollekar och bollspel i skola och på fritid. Till kapitlen finns exempel och frågeställningar med en ambition att utmana befintliga praktiker. Boken uppmärksammar bollspelsdidaktik och hur du som lärare/ledare kan forma och omforma din egen praktik.

Boken vänder sig till dig som är eller ska bli lärare i ämnet idrott och hälsa, eller är ledare för barn och ungdomar där bollekar och bollspel förekommer. Den berör särskilt hur du på ett relevant och intressant sätt kan motivera, planera, genomföra, anpassa och utvärdera din undervisning. Boken har också ett mer allmändidaktiskt innehåll kring lärar- och ledarskap överförbart till andra områden inom idrott och hälsa. Använd gärna boken parallellt med din egen praktik och bli nyfiken på hur du kan stimulera ungas lärande och utveckling med hjälp av bollekar och bollspel.

Om författarnaRedaktör för antologin är Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot skolämnet idrott och hälsa vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse är ungas lärande i och genom rörelse. Antologins medförfattare har alla en gedigen erfarenhet som lärarutbildare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. De ingår i ett skandinaviskt nätverk för högre utbildning i bollspel och är erfarna ledare inom föreningsidrott.

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.

Hur kan man som lärare hantera frågor som väcker starka känslor i klassrummet? Hur kan man arbeta konstruktivt med teman som riskerar att skapa oenighet bland eleverna? I dagens samhälle finns många frågor som orsakar starka känslor eller motsättningar mellan individer och grupper. Skolan är en del av samhället och en lärare som möter dessa frågor i klassrummet behöver kunna arbeta med dem på ett genomtänkt sätt.Känsliga och kontroversiella frågor i klassrummet är tänkt som ett handfast stöd för lärare i grundskolan. Författarna diskuterar ett stort antal frågor som kan bli aktuella i klassrummet, exempelvis migration, klimatoro, hedersproblematik, etiska och moraliska dilemman, ”svår” historia och ungas (o)säkerhet på nätet. Andra teman i boken är problematiken förenad med studiebesök där elever träffar människor med helt andra värderingar än de själva har, och när elever möter döden i sin närhet. I de olika kapitlen ges konkreta förslag på hur läraren kan arbeta med dessa och andra känsliga eller kontroversiella frågor.Boken riktar sig till yrkesverksamma lärare i grundskolan och till lärarstudenter i grund- och ämneslärarutbildningen. Den passar för enskilda studier, kollegiala samtal och seminarieverksamhet.Anna-Lena Lilliestam (red.) är fil. dr i pedagogiskt arbete och bedriver forskning inom de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Hon har arbetat på alla skolans stadier samt inom grund- och ämneslärarutbildningen.Sara Blanck är lärare i samhällskunskap, svenska och religionskunskap, fil. dr i pedagogiskt arbete, med inriktning mot de samhällsorienterande ämnenas didaktik, och biträdande universitetslektor.Olof Franck är professor i ämnesdidaktik, med inriktning mot samhällsorienterande ämnen, och docent i religionsfilosofi.Carina Holmqvist Lidh är universitetsadjunkt och arbetar i kurser inom lärarprogrammet med särskild inriktning mot religionskunskap för blivande f–3- och 4-6-lärare.David Lifmark är lärare i svenska och SO, fil. dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor.Annika Lilja är mellanstadielärare, docent i pedagogiskt arbete och lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen.Christina Osbeck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen.Cathrine Sjölund Åhsberg är doktor i ämnesdidaktik med inriktning historia och verksam som SO-lärare i grundskolan.

Alla elever har rätt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad innebär det i ­praktiken?

Inkluderande matematikundervisning – tidiga insatser i FK–6 ­ger teoretiska och didaktiska perspektiv på hur inkludering kan omsättas, såväl ­inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.

Här får du kunskap om orsaksförklaringar till särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartläggning för att ringa in behov och lämpliga åtgärder kan gå till. Med denna grund ligger fokus sedan på innehåll, planering och utvärdering av undervisningen och frågor som:

Den här boken vänder sig till dig som är blivande eller verksam lärare i FK–6, speciallärare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt från extra stöd till extra utmaningar. ­

Helena Roos är doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar på särskilda utbildningsbehov ­i ­matematik och inkludering. Hon undervisar­ även som lektor i matematikdidaktik­ på speciallärarprogrammet och grundlärarprogrammet.

Sagt om boken:

"Inkluderande matematikundervisning är en bok som ligger rätt i tiden, användbar i varje klassrum."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 17, 2020

"Jag sitter med din nya bok i händerna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna många! Jag kommer kunna hänvisa mycket till din bok, framför allt i samband med handledning.Specialpedagog

Kalender, mallar och pedagogiskt stöd – Året i förskolan är det pedagogiska arbetsverktyget som räcker hela året.

Året i förskolan är inte bara en kalender. Den är ett pedagogiskt arbetsverktyg som ger struktur, stöd och riktning genom hela förskoleåret – från introduktion och undervisning till reflektion, dokumentation och övergångar. Med sin grafiska utformning, struktur och innehåll är det här en årskalender som är oumbärlig i förskolans vardag och ett praktiskt stöd i det pedagogiska arbetet.

Året i förskolan tar sin utgångspunkt i uppdraget enligt Lpfö 18 (reviderad 2025). Här får arbetslaget ett gemensamt stöd som knyter an till vardagens planering med läroplanens mål och intentioner.

Varje månad har ett tydligt pedagogiskt fokus med genomtänkta texter, reflektionsfrågor och konkreta tips som hjälper arbetslaget att stanna upp, samtala och utveckla undervisningen mitt i vardagen. I veckouppslagen möts planering, dokumentation och läroplanscitat. Det gör kalendern till ett levande verktyg för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom innehåller Året i förskolan ett noggrant urval av mallar som svarar mot förskolans behov, för bland annat didaktisk planering av undervisningen, trygghetsvandring, riskbedömning, krisloggbok samt observation, dokumentation och reflektion.

Året i förskolan är spiralbunden. Den har tagits fram av Gothia Kompetens i samarbete med Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen.