Undervisning i specifika ämnen

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Ämneslärarens arbete innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:• skolans bildningsuppdrag• ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete• olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker• didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Ämneslärarens arbete.

Sagt om boken:

"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022

Omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok – för dig som arbetar i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet.

Att förbereda – designa – en lektion som möter elevers olika behov i grupp är en utmaning. I stället för speciallösningar kan en differentierad undervisning hjälpa oss att hantera motstridiga krav genom att redan från början organisera klassrumsarbetet utifrån elevernas verklighet. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

Helena Wallberg förespråkar begreppet lektionsdesign i stället för lektionsplanering. Planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Design sätter processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplanen.

Det här är en omarbetad och utökad version av Lektionsdesign – en handbok (2019) anpassad för dig som arbetar i förskoleklass till och med årskurs 6. Du som redan har läst och jobbat med lektionsdesign kommer att känna igen dig. Du kommer samtidigt att få såväl ny information som utvecklade förklaringar och fler exempel att inspireras av.

Boken Lektionsdesign F–6 ger konkreta tips, idéer och aktiviteter för en design som möjliggör en undervisning som möter olikheter samtidigt som den främjar delaktighet. Den ger också verktyg och reflektioner som kan användas i det kollegiala lärandet.

Nytt i Lektionsdesign F–6 jämfört med Lektionsdesign – en handbok: begreppslista, utförligare förklaring av innehållet i lektionsdesign, utvecklad beskrivning av och fler förslag på hur lektionens faser kan användas, exempel riktade till F–6 och olika ämnen, uppdaterade delar i forskning och fördjupning, fler aktiviteter för kollegial läsning, ny checklista för kollegialt samarbete som också kan användas som underlag för auskultation.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska, fil.mag. i specialpedagogik och författare till flera uppskattade böcker om lärande.

Omslag och grafisk form av Anna Hild.

Sagt om boken "Lektionsdesign F-6 är precis som föregångaren en högaktuell, initierad, idérik och tänkvärd bok med bra tips och förklaringar. Den rekommenderas för lärare och lärarstuderande. Helhetsbetyg: 4." /Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 9 2025

Hur kan man som lärare hantera frågor som väcker starka känslor i klassrummet? Hur kan man arbeta konstruktivt med teman som riskerar att skapa oenighet bland eleverna? I dagens samhälle finns många frågor som orsakar starka känslor eller motsättningar mellan individer och grupper. Skolan är en del av samhället och en lärare som möter dessa frågor i klassrummet behöver kunna arbeta med dem på ett genomtänkt sätt.Känsliga och kontroversiella frågor i klassrummet är tänkt som ett handfast stöd för lärare i grundskolan. Författarna diskuterar ett stort antal frågor som kan bli aktuella i klassrummet, exempelvis migration, klimatoro, hedersproblematik, etiska och moraliska dilemman, ”svår” historia och ungas (o)säkerhet på nätet. Andra teman i boken är problematiken förenad med studiebesök där elever träffar människor med helt andra värderingar än de själva har, och när elever möter döden i sin närhet. I de olika kapitlen ges konkreta förslag på hur läraren kan arbeta med dessa och andra känsliga eller kontroversiella frågor.Boken riktar sig till yrkesverksamma lärare i grundskolan och till lärarstudenter i grund- och ämneslärarutbildningen. Den passar för enskilda studier, kollegiala samtal och seminarieverksamhet.Anna-Lena Lilliestam (red.) är fil. dr i pedagogiskt arbete och bedriver forskning inom de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Hon har arbetat på alla skolans stadier samt inom grund- och ämneslärarutbildningen.Sara Blanck är lärare i samhällskunskap, svenska och religionskunskap, fil. dr i pedagogiskt arbete, med inriktning mot de samhällsorienterande ämnenas didaktik, och biträdande universitetslektor.Olof Franck är professor i ämnesdidaktik, med inriktning mot samhällsorienterande ämnen, och docent i religionsfilosofi.Carina Holmqvist Lidh är universitetsadjunkt och arbetar i kurser inom lärarprogrammet med särskild inriktning mot religionskunskap för blivande f–3- och 4-6-lärare.David Lifmark är lärare i svenska och SO, fil. dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor.Annika Lilja är mellanstadielärare, docent i pedagogiskt arbete och lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen.Christina Osbeck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen.Cathrine Sjölund Åhsberg är doktor i ämnesdidaktik med inriktning historia och verksam som SO-lärare i grundskolan.

I de samhällsorienterande ämnena får elever lära sig om olika aspekter av vår sociala verklighet. SO för lärare 1–3  är tänkt som en hjälp för att skapa en intresseväckande och lärorik undervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap på lågstadiet. Boken kombinerar didaktik med metodik och är tänkt att inspirera till en undervisning där de olika ämnenas innehåll synliggörs, samtidigt som deras specifika innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en bred och djup samhällsorienterande kunskap.  

Denna andra upplaga av SO för lärare 1–3 är uppdaterad och utökad. Varje ämne får ett kapitel, som behandlar dess historia och hur ämnet beskrivs i Lgr22 med mål och centralt innehåll för lågstadiet. Läsaren får ta del av ämnesdidaktiska frågeställningar och aktuell ämnesdidaktisk forskning. I varje kapitel finns förslag på hur man kan skapa undervisning kring olika ämnesinnehåll och här presenteras ett stort antal konkreta, och detaljerat beskrivna, undervisningsupplägg. Ett av bokens kapitel behandlar ämnesövergripande arbete och visar hur läraren kan låta ämnen samspela i undervisningen. Ett kapitel ägnas åt bedömning av elevers kunskaper.   

Bokens författare har alla gedigen erfarenhet av att arbeta som lärare. De är nu verksamma som lärarutbildare vid Göteborgs universitet och arbetar med forskning som rör undervisning och lärande inom SO-området.   

Geografiämnets kärna, att försöka förstå hur hela jordytan fysiskt och rumsligt är ordnad med grundfrågorna ”vad finns var, och varför just där?”, förutsätter en kombination av ämnets teori och praktik. Att förstå sitt närområde och jämföra det med andra platser ger i förlängningen förståelse för andra platser och olika levnadsvillkor på jorden.

Boken ger stöd och förenklar för läraren att kombinera teori i klassrummet med fältstudier både i och utanför skolbyggnaden.  Lärarna får konkreta tips, struktur på arbetssätt och förslag på fältstudier. Den klargör vad geografi är och tar kort upp om geografiämnets olika delar. Delarna konkretiseras i de olika fältövningarna som finns per årskurs.

Texterna är skrivna inom svenskämnet av elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets nivå 1 och 3. De är utförligt analyserade utifrån olika aspekter: innehåll, disposition och sammanhang och språk. Dessutom görs en helhetsbedömning och texterna betygssätts.

Boken visar både på spännvidden inom en årskurs eller nivå och skrivutvecklingen från grundskolan till gymnasiet.

Teori möter praktik

Författarna diskuterar dessutom centrala begrepp inom bedömningsforskningen. En nyhet i den här upplagan är ett nyskrivet avsnitt där författarna resonerar kring olika sätt att utveckla skrivförmågan, t.ex. med textbindning, språklig variation och stilmedel.

Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter på lärarprogrammen som verksamma lärare.

Bedömning av elevtext årskurs 3 och 6 utkommer ht 2026.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma lärare i ämnet svenska. Kopplingarna till autentiska elevtexter och resonemangen kring dem ger djupgående kunskaper inför lärares egna analyser och bedömningar. Språket i boken är tydligt och stringent. Formgivningen gör det lätt att navigera i innehållet. En mycket bra och användbar bok vid bedömning av elevtexter.”Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 20, 2025

Bokens syfte är att stärka lärares ämnesdidaktiska kunskaper för en insiktsfull användning av bollekar och bollspel i skola och på fritid. Till kapitlen finns exempel och frågeställningar med en ambition att utmana befintliga praktiker. Boken uppmärksammar bollspelsdidaktik och hur du som lärare/ledare kan forma och omforma din egen praktik.

Boken vänder sig till dig som är eller ska bli lärare i ämnet idrott och hälsa, eller är ledare för barn och ungdomar där bollekar och bollspel förekommer. Den berör särskilt hur du på ett relevant och intressant sätt kan motivera, planera, genomföra, anpassa och utvärdera din undervisning. Boken har också ett mer allmändidaktiskt innehåll kring lärar- och ledarskap överförbart till andra områden inom idrott och hälsa. Använd gärna boken parallellt med din egen praktik och bli nyfiken på hur du kan stimulera ungas lärande och utveckling med hjälp av bollekar och bollspel.

Om författarnaRedaktör för antologin är Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot skolämnet idrott och hälsa vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse är ungas lärande i och genom rörelse. Antologins medförfattare har alla en gedigen erfarenhet som lärarutbildare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. De ingår i ett skandinaviskt nätverk för högre utbildning i bollspel och är erfarna ledare inom föreningsidrott.

Att undervisa i geografi är viktigare än någonsin. Högaktuella frågor som rör hur människan och naturprocesser påverkar och förändrar platser och landskap lägger grunden för ämnet. Geografiämnet bidrar till elevers förståelse av planeten jorden och de processer som påverkar människans levnadsvillkor. Ämnet förklarar frågor, fenomen och processer som rör klimatförändringar, naturresurser, global konsumtion och produktion och varför människor bor på vissa platser.   

Bokens andra upplaga har anpassats till Lgr22, vilket inneburit att flertalet kapitel skrivits om. I bearbetningen har fler praktiska exempel bifogats, hämtade från aktuell didaktisk forskning och från erfarenheter av undervisningsutveckling tillsammans med lärare. Exemplen är anpassade till olika stadier. Ny geografididaktisk forskning har tillförts och nya författare har bidragit med uppdateringar, bland annat kring ämneskunskaper och bedömning med konkreta exempel på hur provfrågor kan skapas och bedömas för att förbereda eleverna inför de nationella proven i åk 9.  Ett nytt kapitel med inspirerande sätt att använda fiktiva kartor i geografiundervisningen har också tillkommit.   

Geografididaktik för lärare 4–9 belyser skolgeografins tvärvetenskapliga och integrerade karaktär som förenar natur- och kulturgeografi med rumsliga perspektiv. Boken förmedlar en vetenskaplig grund för de centrala frågor som ingår i ämnet. Vad geografisk kunskap är och vad det bidrar med till elevers förståelse av världen diskuteras liksom hur elever kan utveckla kunskaperna genom undervisning. Bokens didaktiska anslag bidrar med geografididaktiska utgångspunkter, modeller och begrepp som lärare kan använda för att utforma och genomföra undervisning. Teori varvas med konkreta undervisningstips och upplägg för längre och kortare moment. Skolämnets historia, geografiskt tänkande, bedömning, geografisk analys, fältstudier, kartografi, GIS, sambandsförståelse, förståelse för naturprocesser och hur elever kan lära sig hantera långa tidsperspektiv är något av innehållet.   

Geografididaktik för lärare 4–9 riktar sig främst till lärarstudenter och verksamma lärare i grundskolan, men även lärare som undervisar i gymnasieskolan har behållning av bokens geografididaktiska forskning, modeller, tips och förslag.  Bokens redaktörer är Lotta Dessen Jankell, doktor i ämnesdidaktik med inriktning mot geografi, Stockholms universitet, lärarutbildare och lärare i geografi, samt David Örbring doktor i geografididaktik och lektor vid Malmö Universitet. Övriga författare har lång erfarenhet av lärarutbildning och forskning inom geografididaktik och geografiundervisning. 

Hur du som förskollärare kan möta, utmana och planera för barnens matematiklärande.

Matematikundervisning i förskolan är skriven för alla blivande såväl som yrkesverksamma förskolerektorer, förskollärare och arbetslag som vill förstå matematik som kunskapsområde för barn i förskoleåldern och hur förskolebarn tänker och resonerar matematiskt. Boken beskriver hur undervisning i matematik kan bedrivas och hur man som förskollärare tillsammans med barnen kan experimentera, upptäcka och utveckla förståelse för matematik och matematiska begrepp.

Den första utgåvan av Matematikundervisning i förskolan utkom 2018. Sedan dess har mycket hänt inom forskningen och därför har författarna uppdaterat och breddat bokens vetenskapliga grund. Det innebär bland annat att resultat från praktiknära forskning om de yngsta förskolebarnens matematiklärande har lagts till i den nya utgåvan samt att avsnitten om bilderböcker och digitala lärverktyg i förskolans matematikundervisning har uppdaterats.

Sagt om boken:”Det är en synnerligen viktig bok som underbygger och strukturerar förskolans matematikundervisning. Den ger pedagogen argument och verktyg till sitt arbete med detta och möter barnen i dess verklighet.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 22, 2025

Sexualitet genomsyrar barns liv på flera sätt. Det kan handla om aspekter av identitet och relationer, känslor och kropp. Det kan också handla om sexualitet kopplat till gränser, våld och utsatthet.  Den här boken handlar om sexualitet som kunskapsinnehåll och som social dimension i grundskolan för elever från 6 till 12 år samt i fritidshemmet. I relation till sexualitet behandlas också identitet, relationer, samtycke och normer. Viktiga frågor för boken är: På vilka sätt är sexualitet relevant för barn i dessa åldrar? Vilka frågor är centrala idag och hur kan de behandlas i skola och fritidshem? Och hur kan kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer relateras till skolans övriga uppdrag?   Bokens kapitel lyfter teman som förutsättningar och förhållningssätt för undervisning, barns frågor om kropp och sexualitet, sexualitet och språk, bilder i barns vardag, barns sociala mediekulturer, religion och sexualitet samt undervisning om samtycke. Här ges konkreta verktyg för att skapa en inkluderande undervisning som kan ge alla elever användbar kunskap och spegla olika uppfattningar och möjliga livsval. Redaktörer är Jenny Bengtsson, fil.dr i pedagogiskt arbete och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och Eva Bolander, fil.dr och lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Bokens övriga författare är verksamma som sexualupplysare, lärarutbildare och forskare.  Karin Milles är professor i svenska vid Södertörns högskola.  Jonas Lemon arbetar som projektledare och sexualupplysare på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Hans Olsson är utbildad mellanstadielärare och arbetar som sakkunnig i sexualundervisning på Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.  Louise Peterson är lektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  Eva Reimers är professor i pedagogiskt arbete och senior forskare vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Anna Sparrman är professor vid Institutionen för Tema – Tema Barn, Linköpings universitet och professor II i barnkultur vid Institutt for kunstfag og kulturstudier, Högskolan Innlandet, Norge. Ylva Ågren är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Auli Arvola Orlander är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 

Sara Planting-Bergloo är disputerad i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

Den här boken handlar om bildpedagogik och hur man kan lära genom bilder. Begreppet bildpedagogik brukar knytas till bildämnet och bildundervisningen – det utrymme i skolan där eleverna främst får arbeta med bilder. Men i vissa avsnitt i boken sträcker sig begreppet vidare än så, och handlar då om hur bilder kan vara ett redskap för lärande i de flesta av skolans ämnen eller i stort sett i all undervisning.

I boken ges bland annat exempel på hur man kan arbeta ämnesintegrerat med bild och andra ämnen – som en väg till kunskap och lärande. Här beskrivs hur bilder kan användas som specialpedagogiskt redskap, hur man kan använda bild för att lära nyanlända svenska språket samt hur bildämnet kan stärka det talade och skrivna språket bland elever med annat modersmål än svenska. Dessutom belyses olika aspekter av bildämnet och bildundervisningen: ämnets tradition och potential, digitaliseringen av ämnet, ämnesdidaktiska frågor och bedömning och betygsättning. Det avslutande kapitlet handlar om hur barns bilder kan fungera som en visuell kunskapskälla i samtal om och utvärderingar av skolan samt som kulturhistoriskt källmaterial i forskning.

Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare på grundskolans olika stadier.

Om författarnaGunnar Åsén (red) är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och gästprofessor på Konstfack.

Övriga medverkande författare är: Pia Bohlin, Barbro Johansson, Linda Leib, Ulla Lind, Anders Marner, Stina Myringer Karlsson, Ann-Charlotte Säfbom, Lennart Åkman, Lisa Öhman och Hans Örtegren.

Barn och unga behöver få möjlighet att vara delaktiga, ta initiativ och påverka i frågor som är viktiga för dem. Detta kan de naturvetenskapliga ämnena i skolan bidra till. Utgångspunkten för den här boken är en undervisning som bidrar till elevernas handlingsberedskap – agens – det vill säga till deras möjligheter att förstå, ta ställning och agera i sin vardag och i viktiga samhällsfrågor. För att nå dit krävs en förändring av den undervisning som traditionellt bedrivits i de naturvetenskapliga ämnena – både vad gäller ämnesinnehåll och undervisningsformer.  I boken Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap – för agens i vardag och samhälle ges en teoretisk bakgrund om naturvetenskapernas didaktik samt ett antal konkreta exempel hämtade från olika naturvetenskapliga ämnen och olika delar av skolsystemet. Bland annat diskuteras hur eleverna kan få en förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap kommer till och vilken roll naturvetenskapen har i samhället. Förhoppningen är att du som läsare ska få redskap att reflektera och göra didaktiska val med sikte på en undervisning i naturvetenskap som engagerar eleverna och bidrar till agens i vardag och samhälle. Boken riktar sig till dig som är lärarstuderande eller verksam lärare och som ska undervisa eller undervisar i naturvetenskapliga ämnen på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt naturkunskap i gymnasieskolan.  Bokens författare är Lena Hansson, Lotta Leden och Anders Jönsson. Samtliga undervisar och forskar om naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lena Hansson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Anders Jönsson är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lotta Leden är universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.

Språklig medvetenhet stärker en individs språkliga repertoar och utvecklar språket, ordförrådet och språkförståelsen. Den gör språkanvändningen mer uttrycksfull, nyanserad och färgstark. Språklig medvetenhet bemäktigar.

Denna bok ger en fördjupad förståelse för, och konkreta tips på, hur språklig medvetenhet kan fungera som arbetsredskap för både pedagoger och elever. Därigenom kan de kollegiala samtalen fördjupas och hela förskolans eller skolans språkmiljö gynnas.

Språklig medvetenhet i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år riktar sig till alla yrkesverksamma i förskolan och skolan, liksom till lärarutbildare och blivande lärare. Den passar även barn- och skolbibliotekarier, föräldrar och alla som är nyfikna på hur viktigt det är med rövarspråket (jojätottotevovikoktotigogtot, fofakoktotisoskoktot!), vad det är för skillnad på Pakistan och Gamla stan eller kanske undrar hur mormors bil låter och om ”jaskabagåpåtoa” är en förkortning eller inte. ”En stark språklig medvetenhet, liksom en stark språklig kompetens, är en demokratisk rättighet som måste ges alla barn och elever för att de ska kunna använda språket som verktyg för att uttrycka och förstå sina behov, tankar och åsikter.”Ur kapitel 2

Sagt om boken:"Avslutningsvis får vi många förslag på hur man kan stödja och stimulera barnen i förskola och skola. En väl genomarbetad bok, lättläst med korta stycken, många exempel, ramar och färgade avsnitt. Den riktar sig till både yrkesverksamma pedagoger och blivande lärare i förskola och grundskola, och är perfekt att diskutera i grupp."Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 21, 2024

Att undervisa i historia är både roligt och utmanande. Historieämnets berättande tradition innebär att undervisningen lätt kan göras medryckande med hjälp av färgstarka händelser och personer. Eleverna kan ges möjlighet att leva sig in i levnadsvillkor under andra tider och betrakta sina egna liv som en del av historiens gång. Föreställningarna om dåtid, nutid och framtid samspelar med varandra, och det är lärarens uppdrag att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att relatera de olika tidsskikten till varandra. Detta är viktigt men inte alltid enkelt, och historieundervisningen ställer höga krav på både lärare och elever. 

Historiedidaktik i praktiken – för lärare 4-9 är en introduktion till undervisning i historia i grundskolan och tydligt grundad i historiedidaktisk teoribildning. Resonemangen i boken är praktiknära och knyter an till kursplanen i historia för grundskolan. 

Kärnan i boken utgörs av fyra kapitel som behandlar centrala kunskaper i historia:  historiska referensramskunskaper, hantering av historiska källor, historieanvändning och historiska begrepp. Dessa diskuteras utifrån ett undervisningsperspektiv, där lärarens didaktiska val står i centrum. I bokens övriga kapitel diskuteras specifika aspekter av historieämnet i relation till undervisningen: begreppet historiemedvetande, bedömning i historia, samt vad forskningen säger om yngre barns lärande av historia. 

Bokens andra upplaga är utvidgad till att omfatta både årskurserna 4-6 och 7-9, och kan även vara användbar för lärare på gymnasienivå.

Bokens redaktörer, Martin Stolare och Joakim Wendell, är båda verksamma vid Karlstads universitet.

Martin Stolare (red.) är professor i historia och forskare vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.  Joakim Wendell (red.) är historielärare och fil. dr. i historiedidaktik. Han är verksam vid Åsö vuxengymnasium och Karlstads universitet. Cecilia Axelsson Yngvéus är universitetslektor i historiedidaktik vid Malmö universitet.  Ingmarie Danielsson Malmros är lektor vid Malmö universitet. Patrik Johansson är gymnasielektor på Globala gymnasiet i Stockholm samt forskare vid Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD) vid Stockholms universitet. Madeleine Larsson är universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad. David Ludvigsson är biträdande professor i historia vid Linköpings universitet.  Kenneth Nordgren är professor i samhällsvetenskapernas didaktik och verksam vid Centrum för samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.  Anders Persson är lektor i historia vid Högskolan Dalarna.  Joel Rudnert är lektor i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet.  Johan Samuelsson är professor i historia och verksam vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.