Skolan och förskolan

Svensk skola hör till världens absolut bästa. Om du råkar ha högutbildade föräldrar. Om du inte har det, är det en helt annan historia. Varför accepterar vi att det är så här? Linnea Lindquist är skolledaren som utmanar och kräver ställningstagande. För allt börjar med att någon vågar vara obekväm och säger som det är: På den här skolan accepterar vi inte mobbning, islamism, stök, hedersförtryck, normbrytande beteende eller gangsterkultur – och det gör man ingen annanstans i samhället heller.Av rädsla att framstå som auktoritära och intoleranta har vi låtit hundratusentals elever komma ur den svenska skolan utan vare sig betyg eller framtidshopp. Det är en skam. Om man verkligen älskar sina elever är man inte rädd för att trampa dem på tårna. Då gör man allt som krävs för att de ska lyckas. Och om inte skolan utbildar eleverna, ger dem möjligheter att integreras och bidra till samhället – vem ska då göra det?*Linnea Lindquist är skolledare, debattör och skribent. Hon är lärare i samhällskunskap och religion, och har under nästan två decennier verkat i skolor i Stockholms och Göteborgs utanförskapsområden.

Att väcka rörelseglädje som består

Rörelse är lek, glädje och energi. Det är också ett av barns mest grundläggande behov. När barn får röra sig utvecklas inte bara kroppen, utan även tänkande, kreativitet, självkänsla och psykiskt välbefinnande.

Även om många barn har en inneboende lust att röra sig har förskolan en viktig roll i att erbjuda varierade, meningsfulla och tillgängliga sammanhang. Den här boken visar hur barns rörelseglädje kan stärkas – nu och genom livet.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet får du konkreta verktyg och inspirerande exempel för att tillvarata möjligheter i förskolans miljöer, undervisning, lek och i vardagen. Du får också stöd i hur rörelsearbetet kan följas upp och utvecklas systematiskt.

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget, bl a Pedagogiska relationer i förskolan och Språkets alla möjligheter.

Varför sitter vissa barn inte still? Varför låser sig känslor och varför leder tillsägelser till mer motstånd? Med stöd i neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogisk forskning förklarar Linnéa Skoog i boken Barn och beteenden i förskolan hur hjärnans utveckling, självreglering och känsloreglering påverkar barns agerande i vardagliga situationer.

Boken ger förskolans pedagoger en fördjupad och praktiskt förankrad förståelse för barns beteenden – hur barns arbetsminne, impulskontroll och kognitiva flexibilitet påverkar förskolans vardag och hur dessa förmågor kan stödjas genom guidad lek och stöttning.

Barn och beteenden i förskolan tar avstamp i välkända scener: samlingar som inte fungerar, barn som inte kan vänta, känsloutbrott som inte går att avbryta och beteenden som riskerar att tolkas som ovilja, trots att de bottnar i omognad eller stress. Här får du hjälp att förstå vad som händer i barnets hjärna och varför uppmaningar som ”lyssna”, ”sitt still” eller ”du är stor nu” ofta får motsatt effekt.

Boken tar även upp hur självreglering och exekutiva funktioner utvecklas i förskoleåldern, känsloregleringens betydelse för lärande, relationer och beteende, neuroplasticitet och hur miljö, bemötande och krav påverkar barns utveckling, socioekonomiska faktorers inverkan på stress, koncentration och emotionell reglering samt forskningsbaserade metoder och arbetssätt som kan stärka barns förmågor i vardagen.

Boken knyter samman teori och praktik genom konkreta exempel, reflektioner och metoder som kan användas direkt i förskolans arbete.

Linnéa Skoog är förskollärare med masterexamen i förskoledidaktik och ett särskilt intresse för neurovetenskap, självreglering och barns socioemotionella utveckling.

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström.

Sagt om boken"Boktiteln 'Barn och beteenden i förskolan' antyder fokus på hjärnans utveckling, men det föredömliga förhållningssätt som Skoog rekommenderar pedagoger uppfattas snarare tvärvetenskapligt. Författaren utgår från vardagliga situationer och hänvisar till förklaringar från forskning inom neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogik. Syftet är att stärka pedagogers förståelse för barns beteenden. [...] Språket är klart och välformulerat."/Marie Johansson, BTJ-häftet nr 10 2026

I den här boken presenteras en rad nya perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Boken behandlar följande områden:

Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, barnskötare, rektorer och huvudmän. Den kan med behållning också läsas av andra som är intresserade av förskolefrågor.

I boken medverkar såväl yngre som mer erfarna forskare inom förskolans område: Linn Eckeskog, Christian Eidevald, Ingela Elfström, Sven Persson, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Elisabeth Åsén Nordström och Gunnar Åsén.

Om författarenBokens redaktör, Gunnar Åsén, är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och har i cirka 40 år forskat om olika förskolefrågor. Han har medverkat i flera statliga utredningar och utvärderingar, bland annat som projektledare för Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.

Den svenska skolan har ett uttalat ansvar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Detta sker genom det pedagogiska uppdraget, som fokuserar de ungas lärande, och genom det sociala uppdraget, som handlar om att förmedla demokratiska värden och att ge eleverna det psykosociala stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Det skolsociala arbetet har en central roll när det gäller att navigera mellan och integrera dessa olika uppdrag i skolans vardag. Det här är en grundläggande bok om det sociala arbetet i och i relation till skolan. Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. Skolkuratorns arbete står i fokus men boken har även relevans för andra yrkesgrupper i skolan och inom socialtjänsten. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Åsa Backlund (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Sara Högdin (red.) är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.  Ylva Spånberger Weitz (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Anette Bolin är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Högskolan Väst.  Yvonne D-Wester är auktoriserad socionom och verksam som ordförande i Nämnden för socionomauktorisation. Gudrun Elvhage är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Hilma Forsman är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Malin Gren Landell är disputerad psykolog och psykoterapeut och verksam som egenföretagare.  Joakim Isaksson är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Petter Iwarsson är legitimerad psykoterapeut och socialpedagog med vidareutbildning inom handledning och familjebehandling. Han arbetar med psykoterapi, handledning och utbildning i egen regi samt som skolkurator. Hélène Lagerlöf är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som lektor vid Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola.  Inger Linblad är filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Terje Ogden är filosofie doktor i psykologi, verksam som seniorforskare vid Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge (NUBU) och har tidigare varit forskningsdirektör.  Susanne Severinsson är docent i pedagogiskt arbete och verksam som universitetslektor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Högskolan Väst där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.  Ellionor Triay Strömvall är jurist och statsvetare, med fokus på social hållbarhet och barns mänskliga rättigheter. Hon är verksam som affärsområdesansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Amesto. Bo Vinnerljung är professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt seniorforskare vid Enheten för klinisk epidemiologi/Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.  Vera Yllner är jurist och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Mattias Ymefors är socialpsykolog, verksam som enhetschef för stödenheten i Grästorps kommun och arbetade tidigare som samordnare för Team Agera.  Carolina Överlien är professor i socialt arbete och verksam som universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, och forskare på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Oslo. 

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, grupptryck, lärarens ledarskap, social identitet, prosociala beteenden, konflikter och mobbning.

I denna tredje upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning uppdaterats och utökats, inte minst den avslutande delen om antimobbningsarbetet. Även kapitlet om lärares ledarskap har i betydande grad bearbetats. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit.

Skolan är en plats där sociala relationer och grupper etableras, upprätthålls och förändras. Socialpsykologi relaterat till barn, ungdomar och skola utgör därför en viktig kunskap för lärare, specialpedagoger och personal inom elevhälsan. Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper. När skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och annan personal från elevhälsan arbetar med elever är det grundläggande att förstå att dessa elever är inbäddade i sociala grupper och sammanhang både i och utanför skolan, vilket påverkar deras attityder och beteenden i skolan, klassrummet och kamratgrupperna.

Boken vänder sig till lärar-, psykolog- och socionomstudenter, men även till studenter i pedagogik, specialpedagogik och pedagogiskt arbete, liksom till studenter i psykologi, sociologi och socialt arbete med intresse för sociala processer i skolan.

Sagt om boken"Detta är en introduktionsbok till socialpsykologin, men den vill också belysa och ge inspiration i lärares arbete med normer och värden. […] Förutom grundlig faktagenomgång av ett antal socialpsykologiska teorier och begrepp på området finns ett flertal illustrativa exempel från skolans värld. Boken är skriven på ett pedagogiskt sätt och till de stora förtjänsterna hör en synnerligen rik och aktuell referenslista liksom en begreppsordlista, som underlättar läsningen. Dess främsta målgrupp torde vara lärare samt kurser på universitetsnivå." BTJ häfte 13116020 Lektör Martin Järnek

Om författarnaRobert Thornberg är professor i pedagogik, och är verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Han har sedan början av 2000-talet forskat om sociala relationer och värdefrågor i skolan och har i över 10 år forskat om mobbning bland barn och ungdomar.

Skollagens och diskrimineringslagens krav på arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar syftar till att ge barn en trygg, respektfull och positiv vardag i skola och förskola, med likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Den här boken ger en översikt över lagkraven, diskrimineringsgrunderna och arbetet med normer och värderingar. Boken ger vägledning i hur arbetet mot sexuella trakasserier och kring sexualitet, samtycke och relationer (tidigare sex och samlevnad) kan utvecklas.Den tredje upplagan utgår från de uppdaterade lagkraven och ger stöd i hur arbetet kan göras vardagsnära och levande genom kartläggning tillsammans med barn och elever.

Skollagen och diskrimineringslagen ställer krav på struktur, dokumentation och planerat arbete med aktiva åtgärder. I boken finns en mängd tips, övningar och mallar som ger stöd i arbetet.

Boken är skriven för dig som har ansvar för att planera och leda arbetet med likabehandling, främst rektorer och förskolechefer. Den är också ett utmärkt stöd för övriga medarbetare inom förskola/skola och för vårdnadshavare som vill vara aktiva i arbetet med dessa frågor.

Sagt om bokenDet är en nyttig och nödvändig bok som möter rektorer, förskolechefer och all personal i deras verklighet och som ger ett mycket bra stöd i arbetet med normer och värderingar." Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 17, 2018.

Om författarnaKajsa Svaleryd är beteendevetare, jämställdhetsstrateg och utbildad i diskrimineringsrätt med mångårig erfarenhet av arbete i förskola, skola och högskola. Moa Hjertson är personalvetare och konsult inom likabehandling. Hon har erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer.

Ett uppslagsverk över rättsliga situationer som förekommer i förskolan.

Får en förskolas rektor införa barnanpassade matsalsmöbler med hänvisning till pedagogisk hänsyn? Har en separerad förälder rätt att hindra den andra vårdnadshavaren från att hämta deras gemensamma barn när det inte är hens ”vecka”? Hur ska du som pedagog agera om ett barn blir kränkt under sin tid i förskolan? Svar på dessa frågor och fler får du i denna praktiska handbok av juristen och utbildningsexperten Maria Refors Legge.

Juridiken präglar och påverkar förskolepedagogers vardag. Den styr hanteringen av särskilt stöd, förskolans arbetsmiljö samt vuxnas och barns skydd mot kränkande behandling och diskriminering. Den här boken ger dig en lättillgänglig och juridisk guide till de rättsliga dilemman som uppstår i förskolan och hur du kan lösa dessa med rätten på din sida.

Med hjälp av vardagsnära scenarier illustrerar Maria Refors Legge rättsliga frågeställningar som aktualiseras i förskolans värld. De dilemman som löper genom boken bygger på såväl intervjuer med förskollärare och barnskötare som beslut från skolmyndigheterna och rättsfall från Sveriges domstolar.

Boken vänder sig till dig som är förskollärare, förskollärarstudent, barnskötare eller arbetar i någon annan form i förskolan.

Maria Refors Legge är jurist och doktor i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet och är en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet.

Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.

Kalender, mallar och pedagogiskt stöd – Året i förskolan är det pedagogiska arbetsverktyget som räcker hela året.

Året i förskolan är inte bara en kalender. Den är ett pedagogiskt arbetsverktyg som ger struktur, stöd och riktning genom hela förskoleåret – från introduktion och undervisning till reflektion, dokumentation och övergångar. Med sin grafiska utformning, struktur och innehåll är det här en årskalender som är oumbärlig i förskolans vardag och ett praktiskt stöd i det pedagogiska arbetet.

Året i förskolan tar sin utgångspunkt i uppdraget enligt Lpfö 18 (reviderad 2025). Här får arbetslaget ett gemensamt stöd som knyter an till vardagens planering med läroplanens mål och intentioner.

Varje månad har ett tydligt pedagogiskt fokus med genomtänkta texter, reflektionsfrågor och konkreta tips som hjälper arbetslaget att stanna upp, samtala och utveckla undervisningen mitt i vardagen. I veckouppslagen möts planering, dokumentation och läroplanscitat. Det gör kalendern till ett levande verktyg för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom innehåller Året i förskolan ett noggrant urval av mallar som svarar mot förskolans behov, för bland annat didaktisk planering av undervisningen, trygghetsvandring, riskbedömning, krisloggbok samt observation, dokumentation och reflektion.

Året i förskolan är spiralbunden. Den har tagits fram av Gothia Kompetens i samarbete med Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen.

Enligt förskolans läroplan ska varje barn ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Barnen ska stimuleras att aktivt undersöka sin omvärld och tänka själva kring naturvetenskap. De ska också ges möjlighet dela sina tankar och uttrycka dem på ett kreativt sätt. Men hur gör man det i praktiken? Hur kan man som pedagog stötta ett barn så att det utvecklas i sin förmåga att ställa frågor och undersöka? Hur stöttar man barns reflektioner kring de erfarenheter de får via undersökande verksamhet? Och hur gör man det på ett sätt som stämmer med förskolans värdegrund och övriga uppdrag?I den här boken ger författarna en mängd konkreta och inspirerande exempel på hur några förskolor har valt att arbeta med naturvetenskap. Den forskning som boken bygger på visar att pedagogernas förhållningssätt till naturvetenskap, snarare än valet av innehåll, är avgörande för om barnen verkligen erbjuds en möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Bokens exempel utgår därför från olika förhållningssätt som man kan ha i samband med naturvetenskapliga aktiviteter. Till varje kapitel hör en eller flera faktarutor där det naturvetenskapliga innehållet förklaras och knyts till generella bärande idéer inom naturvetenskapen. I den andra upplagan av boken har texterna uppdaterats så att de stämmer överens med de nya skrivningarna i förskolans läroplan där begreppen undervisning, förundran och hållbar utveckling har förts in. Boken spänner över stora delar av det naturvetenskapliga fältet, och visar att det finns många olika sätt att låta barn möta naturvetenskap på. Exemplen i boken vidgar gränserna för hur man kan arbeta med naturvetenskap i förskolan och öppnar för möjligheter till många lustfyllda, engagerande och lärande stunder med barnen.

Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar på Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik.

Sofie Areljung är doktorand vid Umeå universitet, där hon arbetar med ett avhandlingsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Karin Due är fil.dr i fysikdidaktik och arbetar som lärarutbildare vid Umeå universitet, bland annat på förskoleprogrammet.

Christina Ottander är fil.dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Umeå universitet.

Britt Tellgren är fil.dr i pedagogik och verksam som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Äntligen möts forskning och praktik kring det systematiska kvalitetsarbetet - och det utifrån olika perspektiv och yrkesroller. I den här boken får du 17 olika perspektiv på systematisk kvalitetsarbete. En antologi där forskare och praktiker delar tankar och erfarenheter av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Bland kapitelförfattarna: Jonna Bornemark, Erika Wallin Ingrid Pramling-Samuelsson, Pia Williams, Karin Alnervik, Maria Elbrand och Förskolepoddens Josefin Malm och Sofie Källhage. Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.Vi vet vad vi ska göra Utvecklingsarbete i förskolan är idag en naturlig del av verksamheten. Men vi gör olika och den olikheten innebär möjligheter. I den här antologin ger 17 författare - utifrån olika yrkesroller - sina bilder av hur ett systematisk kvalitetsarbete, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, kan gå till.

Men det är hur:et som ofta upplevs som en utmaning Boken bjuder på strategier och konkreta exempel på framgångsrika arbetssätt för ett systematiskt kvalitetsarbete där målet är att utveckla förskolans utbildning. Men också hur man gör det enkelt, roligt och meningsfullt.

Vi gör olika och det är dags att vi lär av och med varandra Innehållet är uppdelad i fyra olika delar: Uppdraget, kvalitet och dokumentation, reflektion och systematiskt kvalitetsarbete i alla led. 

Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 5 - Briljant!"Läsaren bjuds praktiknära, teoretiska och forskningsbaserade texter och exempel, även exempel tolkade ur ett filosofis perspektiv. Vardagen är närvarande liksom kopplingen till läroplanen och uppdraget. Förskolan har ett samhällsuppdrag och måste ständigt utvecklas. Förskolans systematiska kvalitetsarbete ger utmärkt stöd och inspiration i detta arbete med syfte att skapa medvetenhet, högre kvalitet och göra skillnad för förskolans alla barn." Btj-häftet nr 1 2024Om redaktörenErika Wallin är legitimerad förskollärare, utvecklingsledare och forskare. 

KapitelförfattareEllinor Bengtsson, Erika Wallin, Frida Lindroth, Ingrid Pramling Samuelsson, Jan Håkansson, Jonna Bornemark, Josefin Malm, Karin Alnervik, Karin Widegren, Linda Gustafsson, Linda Johnston Bergsten, Linda Larsson, Maria Elbrand, Pia Williams, Sanna Wisäter, Sara Reynolds och Sofie Källhage.

Innehåll

Inledning

UPPDRAGET

1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan förutsättningar och främjande faktorer

2. Riktning, struktur och samsyn en förutsättning för ett kvalitetsutvecklande arbete

3. Hur blir systematiskt kvalitetsarbete enkelt, roligt och meningsfullt?

4. Kvalitetsarbete med utgångspunkt i förskolans återkommande vardagssituationer

Reflektionsfrågor

KVALITET OCH DOKUMENTATION

5. Kvalitet i förskolan för barnens skull

6. Att låta det viktigaste ta plats i förskolans systematiska kvalitetsarbete

7. Betydelsen av att uppleva dokumentationsarbete som något användbart

Reflektionsfrågor

REFLEKTION

8. Med blicken på oss själva att utveckla vår undervisning genom systematiskt kvalitetsarbete

9. Reflektion som motor i vårt systematiska kvalitetsarbete

10. Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete

Reflektionsfrågor

SKA I ALLA LED

11. SKA i styrkedjan från barn till huvudman och tillbaka

12. Kan man ha ett kvalitetsarbete som letar efter känslan?

12 a. Små vardagliga handlingar som kan bli stora tillsammans över tid

12 b. Känslans roll i kvalitetsarbete: lektioner från Lerum och en gammal dualist

13. Konsten att skapa förändring

Reflektionsfrågor

Referenser

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

HUR VÄNDER MAN UTVECKLINGEN I EN SKOLA – OCH EN HEL FÖRORT – NÄR ALLA REDAN GETT UPP? När Marco Damgaard klev in genom dörrarna till Tingbjerg skola var området känt som ett av Danmarks mest utsatta. Gängvåld, låg framtidstro och en skola i fritt fall hade skapat en känsla av hopplöshet. Elva år senare talar man om miraklet i Tingbjerg. Elevantalet har ökat dramatiskt, motivationen och ­resultaten likaså, brottsnivåerna har fallit och skolan har gått från symbol för misstro till ett internationellt exempel på vad som faktiskt fungerar. Miraklet i Tingbjerg är en konkret och inspirerande bok om ledarskap och socialt ansvar. Det är en ofiltrerad berättelse om vad som händer när en skolledare vägrar att acceptera att vissa barn är dömda att misslyckas. Om modiga lärare, föräldrar som vågar förändras, ungdomar som hittar sin röst — och om hur en hel stadsdel reser sig när någon äntligen säger: Vi kan bättre.*Marco Damgaard (f. 1985) är tidigare rektor för Tingbjerg skola i Köpenhamn och numera borgmästare i Herlevs kommun.Diamant Salihu, grävande journalist och författare till bästsäljarna Tills alla dör och När ingen lyssnar, har skrivit svensk introduktion till boken.

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

Organisera lärmiljöer i förskolan för lek och kreativitet. Varför är det viktigt att arbeta med lärmiljön och hur kan du göra? 

Förskolans läroplan säger att du som pedagog ska forma miljöer som är utmanande, stimulerande och lockar till lek och aktivitet – men inte hur. I den här boken går Erika Wallin igenom alla delar du kan tänkas stöta på i arbetet för en kreativ, hållbar och lekfull miljö där alla barn får chansen att blomstra.

Spelar det någon roll var i rummet jag som pedagog befinner mig? Hur viktigt är det egentligen att städa bort allt efter en lek? Och var sak har väl sin plats – eller?

Hur en miljö som lockar till lek och lärande ser ut måste varje förskola själv avgöra. Som pedagog måste du planera det utifrån ditt eget sammanhang och de barn som befinner sig hos dig här och nu. Görs det på ett genomtänkt sätt kan miljöerna hjälpa dig att ligga steget före och stötta dig i ditt arbete.

Boken innehåller inga pekpinnar eller manualer. I stället skriver förskollärare Erika Wallin om tanken bakom, ”den snåriga vägen innan det blir så där bra som bilderna vi inspireras av visar. Fallgroparna vi kan hamna i, motgångarna vi kan möta och valen vi måste göra.”

Författaren Erika Wallin är legitimerad förskollärare med över 20 års erfarenhet, specialiserad på praktisk kunskap med inriktning på utvecklingsarbete i förskolan. Hon arbetar idag som fortbildare och utvecklingsledare för förskolan.

Hur kan vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan ekologiskt, socialt och ekonomiskt? Det handlar om arbetssätt, innehåll och förhållningssätt i vardagen. Skräpplockning och sopsortering ligger nära till hands, men det finns många andra sätt att arbeta med hållbarhet tillsammans med barnen, varsamt och nyfiket. Mycket gör vi kanske redan, men behöver få en ny syn på?  

Erika Wallin har 20 års erfarenhet som förskollärare. Nu arbetar hon som utvecklingsledare och fortbildare, samt har en masterexamen i praktisk kunskap inriktad på utvecklingsarbete i förskolan.  I den här antologin samlar hon yrkesverksamma förskollärare, forskare och experter som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Kapitlen ger olika infallsvinklar på vad arbetet med hållbar utveckling kan innebära och hur det kan bli en naturlig del i förskolans undervisning.  

Det mest uppenbara är kanske det ekologiska perspektivet, hur vi värnar naturen. Vi plockar skräp och sorterar sopor, men det finns så mycket mer att upptäcka! Genom att odla eller arbeta med estetik utomhus ger vi barnen möjlighet att lära känna naturen på nya sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan vi också följa projekt som pågår i andra länder, exempelvis hur haven och korallreven rensas från skräp.  

Social hållbar utveckling handlar om relationer, hur vi är mot varandra och hur vi kan hitta hållbara sätt att samspela, både i barngruppen och i kontakten mellan barn och vuxna. Vill vi bidra till en fredlig värld kan vi också lära oss mer om hur människor i andra delar av världen lever.  

Ekonomisk hållbar utveckling innebär att ta vara på jordens resurser och oss själva. Hur kan vi hushålla med papper i förskolan? På vilket sätt kan återvunnet material ge nya idéer i skapandet och öka kreativiteten? Ger vi barnen tillgång till så mycket fysisk aktivitet de behöver för att lägga grunden till hållbara levnadsvanor?

Om vi ska kunna hitta nya levnadsvanor och nå upp till målen i Agenda 2030 (FN, 2015) kommer vi att behöva förmågor som fantasi och kreativitet. Vi behöver vara innovativa och se nya lösningar utanför de ramar som vi vanligtvis förhåller oss till. Hur hjälper materialen oss pedagoger att kommunicera med barnen utifrån ett hållbart syfte? Hur stöttar materialet barnens utveckling när det gäller fantasi och kreativitet?   Pernilla Thor, kap 9.  

Om fisken har ätit plast kan vi inte äta fisken, då kan ju vi dö! säger Vilmer. Ett barns tankar om skräp i haven, kapitel 1.  

Vi kunde tydligt se ett förändrat kunnande hos barnen där drivkraften att påverka var väldigt stark. /.../ Deras drivkraft berodde på tron att kunna förändra världen. Detta var ingen saga, utan ett projekt förankrat i verkligheten, vilket gjorde att det blev på riktigt viktigt för barnen.   Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner, kapitel 1

Innehåll

Förord  

Inledning: Att bygga kulturer för hållbarhet Eva Ärlemalm-Hagser  

Kapitel 1: På riktigt viktigt hållbarhet med hajen Kaj Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner  

Kapitel 2: Världen utanför förskolan Gitarren Markus Sandström  

Kapitel 3: Social hållbar utveckling i lek och genom lek Erika Wallin  

Kapitel 4: Undervisning med fokus på barnens handlingskompetens Maria Hedefalk  

Kapitel 5: Från frö till planta ett odlingsprojekt med de yngsta barnen Sara Krokström  

Kapitel 6: Hållbar utveckling i förskolans vardag Erika Wallin  

Kapitel 7: I varje möte om, genom och för demokrati med förskolans yngsta Åsa Lernberg  

Kapitel 8: Hälsa, fysisk aktivitet och hållbar utveckling Ann-Christin Sollerhed  

Kapitel 9: Hållbar utveckling genom miljö och material Pernilla Thor  

Kapitel 10: Estetik och Land Art i ett hållbart samhälle Carina Eriksson och Alexandra Hedberg  

Kapitel 11: Hållbart samtal för ett hållbart lärande Susanne Thulin  

Kapitel 12: Varsamhet läroplanens finaste ord? Anna Thoresson  

Anteckningar

Med Ekologins nyanser - undervisning och lärande för hållbar utveckling i förskolan vill författarna entusiasmera blivande förskollärare, yrkesverksamma förskollärare, pedagoger och rektorer att ta sig an och fördjupa arbetet med hållbarhetsfrågorna i förskolan. Boken beskriver hur en utforskande undervisning med direkta naturmöten, kreativa infall och hållbara vanor kan utvecklas.

En rad mikroprojekt med förskolans yngsta, mellanstora och äldsta barn lyfts fram och synliggör progressionen i ekologi- och hållbarhetsarbetet och visar förskollärarnas och pedagogernas betydande roll i undervisningen.

Syftet med boken är att bistå med klargörande och inspirerande exempel från förskolans ekologi- och hållbarhetsarbete, samt att erbjuda läsaren flera användbara verktyg inom förskoledidaktik, NV-didaktik och didaktik för hållbar utveckling. Författarna klargör även rektors ledarskap och ansvar med hjälp av didaktiska ledarskapsprinciper, för att stödja och utveckla arbetet utifrån ett övergripande helhetsperspektiv. Bokens olika modeller, verktyg och påminnelser kan användas när ambitionen är att påbörja, stödja och utveckla förskolans undervisning på området.

I nära samarbete och utifrån olika professionskompetenser beskriver författarna en undervisning i ekologi och hållbar utveckling i förskolan där olika teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper vävs samman.

Om författarnaCecilia Caiman är universitetslektor, forskare och lärarutbildare. Inger Björklund är rektor och Yvonne Möller är pedagogista.

Syftet med boken är att få dig som pedagog att känna lusten, glädjen och motivation till skapandet och estetikens alla olika uttryckssätt, att våga prova, undersöka och experimentera! I boken får du nödvändiga verktyg för hur man på förskolan kan arbeta och utvecklas i de olika estetiska uttryckssätten för att ta steget mot en adekvat estetisk kompetens. I boken finns genomgående exempel från verksamheten samt frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner som extramaterial.

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.