Skolan och förskolan

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig till förskolan. Det finns inga uppnåendemål för barnen.

Förskolans värdegrund och uppdrag och den andra delen är Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.

Förändringarna i läroplanen innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare.

Beställ ditt eget exemplar och ta del av den läroplan som gäller från1 augusti 2025.

Du som har beställt och fått leverans av Läroplanen som började gälla den 1 juli 2025. Här får du en länk till rättelsebladet där du kan ta del av ändringarna som gäller från den 1 augusti 2025. Rättelseblad

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå och består av en faktabok och en övningsbok. Faktaboken är strukturerad i fyra block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. Genom denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Övningsboken är uppdelad i instuderingsfrågor, diskussionsunderlag, övningsuppgifter och facit med utförliga lösningar.

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå och består av en faktabok och en övningsbok. Faktaboken är strukturerad i fyra block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. Genom denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Övningsboken är uppdelad i instuderingsfrågor, diskussionsunderlag, övningsuppgifter och facit med utförliga lösningar.

Den nionde upplagan har uppdaterats med hur ett förändrat förhållningssätt till hållbarhetsfrågor, ökad digitalisering och förändringar i omvärlden påverkar svenska företag. I faktaboken har det tillkommit en formelsamling och exemplen har lyfts fram för att tydligare särskilja dem från den löpande texten. Nytt är också att varje kapitel avslutas med en sammanfattning för att förstärka förståelsen, skapa överskådlighet och underlätta inlärningen.

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med? Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier. Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling. I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad

Vilka språkliga färdigheter utvecklas genom olika metoder och aktiviteter i förskolan? Vad kan vi egentligen förvänta oss av barns språkliga förmåga under deras förskoletid? Och hur kan vi ge språkligt stöd utifrån vår kunskap om språkets struktur och barns utveckling?

Begreppet ”språkutvecklande arbetssätt i förskolan” innefattar tre centrala delar – språk, utveckling och arbetssätt – och i Barns språkutveckling vävs dessa samman till en helhet. Här ges insikter om språkets olika beståndsdelar, om barns språkutveckling samt om hur didaktiska metoder kan stimulera språket ur flera perspektiv. Syftet är att stödja både yrkesverksamma förskollärare och studenter att knyta relevant teori till det dagliga arbetet med barns språk och kommunikation.

Språkexponeringen behöver hålla hög kvalitet och utgå från både barnets befintliga språknivå och dess fortsatta utveckling. Barns språkutveckling vänder sig till dig som vill arbeta medvetet och systematiskt med språk i förskolans praktik – med ett helhetsperspektiv på vad språk är och hur det kan främjas.

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som förenar kunskap om barns språkutveckling med praktiska arbetssätt – ovärderlig för förskollärare, lärarutbildare och studenter i språkutvecklande arbete på vetenskaplig grund.”Christian Eidevald, leg. förskollärare och gästprofessor i pedagogik, Södertörns högskola

”Äntligen! Det har länge saknats ett samlat verk där språkutveckling och didaktik beskrivs och relateras till varandra. Synsätt och terminologi inom lingvistik och didaktik skiljer sig åt på många sätt. Författarna beskriver såväl skillnader som likheter och reder ut den väv av förmågor och handlingar som utgör barns språk under förskoleåldern. De många exemplen och den tydliga genomgången av grundläggande svensk grammatik gör detta till viktig läsning även för skolan.”Tove Nilsson Gerholm, docent i barns språkutveckling, institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

”Med vetenskaplig grund tar den här efterlängtade boken ett helhetsgrepp om språk, barns språkutveckling och hur pedagogiska arbetssätt kan främja det viktiga arbetet med språk i förskolan. Den hjälper förskollärare att omsätta teori i praktik för att på bästa sätt stärka varje barns språkliga utveckling.”Katja Taimela, rektor, Södertälje kommun

”Barns språkutveckling. Som grund för språkutvecklande arbetssätt är både en teoretisk och praktisk bok med exempel på hur språket fungerar, hur barnet använder språket och hur pedagogerna arbetar. Det här är en bok tänkt att använda under studierna. Den kommer med stor sannolikhet att finnas på högskolornas litteraturlistor, men den passar även att återkomma till för de förskollärare som redan arbetar, till exempel som studiematerial för fortbildning.” Helhetsbetyg 5/5.Tin Carleson, BTJ-häftet nr 17, 2025

Med ett dynamiskt och vidgat språkbegrepp ses språk som en uttrycksresurs för meningsskapande, för dialog och för reflektion. Att stödja barns språkutveckling i förskolan utifrån en dynamisk språksyn innebär att göra barn uppmärksamma på och medvetna om språkets resurser. I boken visas hur man genom att öppna upp möjlighetsrum kan skapa miljöer och situationer för dialogiska möten och meningsskapande men även hur språkande kan användas för att få barn att komma till uttryck.

Centrala aspekter och teorier som presenteras kopplas tydligt till exempel från undervisningspraktik och forskning, vilket ger läsaren ingångar till en komplex förståelse av vad språk, språkande och (fler)språkighet kan vara och bli. Härigenom kommer även barnens röster - verbala, kroppsliga, estetiska - till uttryck. Varje kapitel avslutas med en pedagogisk slutsats som kan ligga till grund för samtal och diskussion.

Boken vänder sig till förskollärarstuderande och till alla som arbetar pedagogiskt med yngre barn.

Om författarenAnnika Åkerblom är docent i pedagogik och har lång erfarenhet av undervisning och forskning som rör förskolebarns språkanvändning, meningsskapande och flerspråkande.

Resiliens i förskolan ger både teoretisk kunskap och praktiska exempel på hur du som personal i förskolan målmedvetet kan utveckla barns flexibilitet och förmåga att anpassa sig till vardagens förändringar eller kriser. Det mellanmänskliga samspelet är en röd tråd i arbetssätten som beskrivs, liksom strävan att lyfta barns styrkor och skapa möjlighet till delaktighet och handlingskraft.

Boken ger ett brett perspektiv på resiliens och skiftar fokus från risker till resurser, från individ till grupp och omvärld. Den vänder sig till dig som vill lyssna in, bekräfta och utmana barnen i en trygg gemenskap för ökat välmående och lärande.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig såväl till verksamma i förskolan som till lärarstuderande och är gediget baserad i internationell forskning, omfattande kunskap och konkreta exempel. Texten kommunicerar aktivt med läsaren och ställer ett stort antal frågor som utgör utmärkta underlag för kollegiala samtal eller diskussioner i grundutbildningen. En bok att läsa och använda!”Ingegerd Tallberg Broman, förskolepsykolog, professor em i pedagogik vid Malmö universitet

”Den här boken är ett välskrivet, intressant och konstruktivt bidrag till att åskådliggöra resiliensbegreppet i förskolan. [...] Att innehållet är nära knutet till formuleringar i styrdokument från svensk och finsk förskola är bra. Det bidrar till att stärka synen på barn som kapabla och kunniga och ger tyngd åt alla barns rätt till lärande, utveckling, lek, trygghet och välbefinnande i en resilient förskoleverksamhet av hög kvalitet.”Pia Williams, professor vid Göteborgs universitet

Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, grupptryck, lärarens ledarskap, social identitet, prosociala beteenden, konflikter och mobbning.

I denna tredje upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning uppdaterats och utökats, inte minst den avslutande delen om antimobbningsarbetet. Även kapitlet om lärares ledarskap har i betydande grad bearbetats. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit.

Skolan är en plats där sociala relationer och grupper etableras, upprätthålls och förändras. Socialpsykologi relaterat till barn, ungdomar och skola utgör därför en viktig kunskap för lärare, specialpedagoger och personal inom elevhälsan. Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper. När skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och annan personal från elevhälsan arbetar med elever är det grundläggande att förstå att dessa elever är inbäddade i sociala grupper och sammanhang både i och utanför skolan, vilket påverkar deras attityder och beteenden i skolan, klassrummet och kamratgrupperna.

Boken vänder sig till lärar-, psykolog- och socionomstudenter, men även till studenter i pedagogik, specialpedagogik och pedagogiskt arbete, liksom till studenter i psykologi, sociologi och socialt arbete med intresse för sociala processer i skolan.

Sagt om boken"Detta är en introduktionsbok till socialpsykologin, men den vill också belysa och ge inspiration i lärares arbete med normer och värden. […] Förutom grundlig faktagenomgång av ett antal socialpsykologiska teorier och begrepp på området finns ett flertal illustrativa exempel från skolans värld. Boken är skriven på ett pedagogiskt sätt och till de stora förtjänsterna hör en synnerligen rik och aktuell referenslista liksom en begreppsordlista, som underlättar läsningen. Dess främsta målgrupp torde vara lärare samt kurser på universitetsnivå." BTJ häfte 13116020 Lektör Martin Järnek

Om författarnaRobert Thornberg är professor i pedagogik, och är verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Han har sedan början av 2000-talet forskat om sociala relationer och värdefrågor i skolan och har i över 10 år forskat om mobbning bland barn och ungdomar.

Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik?I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek.Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig del av alla mellanmänskliga relationer. Omsorg hör också till kunskapsrepertoaren hos alla som arbetar i förskolan, men är en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör.

För att synliggöra denna tysta och omätbara kunskap behöver vi utöka vår begreppsapparat och förståelsehorisont. Genom att språkliggöra vårt arbete kan vi beskriva och kommunicera vad omsorg är och innebär. Nu, mer än någonsin, behöver vi ta oss bortom mäthysteri till förmån för tillit, omsorg och professionell autonomi, där ett större fokus läggs på mjuka och mellanmänskliga värden. Alla barn behöver känna sig trygga, trivas och lära sig att vara tillsammans med andra, vilket i sin tur möjliggörs av att all personal har omdöme och förmåga att i varje situation visa omsorg.

I denna antologi utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Alla kapitel i denna reviderade utgåva har uppdaterats i relation till styrdokument och nya forskningsrön, och två kapitel har tillkommit.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund vänder sig till studerande på förskollärarutbildningar samt till yrkesverksamma pedagoger, rektorer och andra med ledningsuppdrag i förskolan.

”Varje kapitel är uppdaterat utifrån förändrade styrdokument och ny forskning och boken har fått två nya kapitel om det professionella, situationsbundna omdömet och om vikten av beröring som pedagogisk handling. Det är föredömligt och viktigare än någonsin att de mjuka kunskaperna lyfts fram och att de inlemmas i förskolans kunskapsuppdrag. Denna bok ger rektorer, pedagoger och arbetslag en utmärkt grund till att gå vidare i sitt relations- och trygghetsskapande arbete.” Helhetsbetyg: 5/5.Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 20, 2025

Den tredje uppdaterad utgåvan av den Läroplan för grundskola, som utkom 2022. Nyheter är att värdegrunden är updaterad från den 1 augusti 2025. Det innäber att skolan ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler (1).

2024 gjordes det tillägg om läroböcker, läromedel, lärverktyg och skolbibliotek (2.2 och 2.8). Här finns också ett förtydliganden om rektorns ansvar att erbjuda strukturerad undervisning under lärares ledning (2.8).

Läroplanen beskriver skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. Läroplanen innehåller också kursplaner med tillhörande betygskriterier.

Beställ ditt exemplar av läroplanen för att ta del av förändringarna som kommer att påverka undervisningen i höst. Den nya läroplanen gäller från 1 augusti 2025.

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Den svenska skolan har ett uttalat ansvar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Detta sker genom det pedagogiska uppdraget, som fokuserar de ungas lärande, och genom det sociala uppdraget, som handlar om att förmedla demokratiska värden och att ge eleverna det psykosociala stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Det skolsociala arbetet har en central roll när det gäller att navigera mellan och integrera dessa olika uppdrag i skolans vardag. Det här är en grundläggande bok om det sociala arbetet i och i relation till skolan. Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. Skolkuratorns arbete står i fokus men boken har även relevans för andra yrkesgrupper i skolan och inom socialtjänsten. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Åsa Backlund (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Sara Högdin (red.) är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.  Ylva Spånberger Weitz (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Anette Bolin är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Högskolan Väst.  Yvonne D-Wester är auktoriserad socionom och verksam som ordförande i Nämnden för socionomauktorisation. Gudrun Elvhage är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Hilma Forsman är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Malin Gren Landell är disputerad psykolog och psykoterapeut och verksam som egenföretagare.  Joakim Isaksson är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Petter Iwarsson är legitimerad psykoterapeut och socialpedagog med vidareutbildning inom handledning och familjebehandling. Han arbetar med psykoterapi, handledning och utbildning i egen regi samt som skolkurator. Hélène Lagerlöf är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som lektor vid Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola.  Inger Linblad är filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Terje Ogden är filosofie doktor i psykologi, verksam som seniorforskare vid Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge (NUBU) och har tidigare varit forskningsdirektör.  Susanne Severinsson är docent i pedagogiskt arbete och verksam som universitetslektor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Högskolan Väst där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.  Ellionor Triay Strömvall är jurist och statsvetare, med fokus på social hållbarhet och barns mänskliga rättigheter. Hon är verksam som affärsområdesansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Amesto. Bo Vinnerljung är professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt seniorforskare vid Enheten för klinisk epidemiologi/Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.  Vera Yllner är jurist och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Mattias Ymefors är socialpsykolog, verksam som enhetschef för stödenheten i Grästorps kommun och arbetade tidigare som samordnare för Team Agera.  Carolina Överlien är professor i socialt arbete och verksam som universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, och forskare på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Oslo. 

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

Skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan

Barn har rätt till delaktighet och inflytande i förskolan, det säger både lagen och styrdokumenten. För att skapa förutsättningarna för delaktighet och inflytande krävs ökad reflektion i förskolans systematiska kvalitetsarbete med särskilt fokus på hållbar utveckling. Men hur gör vi och var börjar vi?

Boken uppmuntrar till att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan – genom reflektion, hållbart tänkande och inte minst mod.

I boken lyfter författaren Marie Kvarnryd fram viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande: inlyssnande förhållningssätt, reflektion, språkets betydelse, förskolans organisation och förskollärarens medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Utifrån erfarenheter som pedagogista och möten med förskollärare och rektorer samt med förankring i forskning ger författaren konkreta verktyg att använda i verksamheten, till exempel ett pedagogiskt årshjul.

Barns delaktighet och inflytande tar bland annat upp likvärdig förskola, jämställt deltagande, pedagogisk dokumentation, interkulturellt förhållningssätt och estetikens språk. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med reflektionsfrågor och ett processarbete med observationer och uppgifter att genomföra i verksamheten.

Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskola och kan också användas inom förskollärar- och barnskötarutbildningar. 

Marie Kvarnryd är legitimerad förskollärare, pedagogista och universitetsadjunkt vid Mälardalens Universitet. Hon undervisar på förskollärarprogrammet, på uppdragsutbildningar och inom Samverkan för bästa skola (SBS) för Skolverket. Till grund för boken ligger hennes studie Att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande – en studie om förskollärares strategiska och kommunikativa handlande.

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.