Skolan och förskolan

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 

Innehållets didaktik i förskolan ger förskollärare verktyg och stöd att utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens. Boken tar avstamp i barnens nyfikenhet, intressen och vilja att dela sina erfarenheter med andra och binder samman läroplanens intentioner med den pedagogiska verksamheten på förskolan.

Här finns en rad konkreta lärandeobjekt där bland annat matematiska, naturvetenskapliga, estetiska, tekniska, samhälleliga och etiska aspekter vävs samman med olika former av lek. Det handlar således om att hjälpa barnen att utveckla förmågor som att se, uppfatta och erfara sin omvärld.

Teoretiska resonemang kopplade till praktiska tillämpningar i barngruppen gör denna bok till en ”didaktisk idébank” för förskollärarstudenter och verksamma inom förskolan.

Om författarnaIngrid Pramling Samuelsson är senior professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet. Camilla Björklund är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Medförfattare är Eva Ahlskog-Björkman, Rauni Karlsson, Marina Lundkvist, Maria Magnusson, Hanna Palmér, Mikaela Svanbäck-Laaksonen, Kristina Thorshag, Susanne Thulin, Cecilia Wallerstedt och Annika Åkerblom.

Kompisar Goda vanor

I fem berättelser visar Kanin, Igelkott och de andra kompisarna vad kroppen och knoppen behöver för att må bra. Berättelserna tar utgångspunkt i händelser som barnen kan känna igen från sin vardag och uppmuntrar till rörelseglädje, näringsriktiga måltider och en hälsosam livsstil. Böckerna i boxen är ett verktyg för att utforska, ställa frågor, samtala om och stimulera intresset för hälsa och välbefinnande. Titlarna är Goda smaker, Lugna stunder, Snälla tankar, Roliga rörelser samt Rena händer och säljs samlade i en box.

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med? Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier. Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling. I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå och består av en faktabok och en övningsbok. Faktaboken är strukturerad i fyra block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. Genom denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Övningsboken är uppdelad i instuderingsfrågor, diskussionsunderlag, övningsuppgifter och facit med utförliga lösningar.

Den nionde upplagan har uppdaterats med hur ett förändrat förhållningssätt till hållbarhetsfrågor, ökad digitalisering och förändringar i omvärlden påverkar svenska företag. I faktaboken har det tillkommit en formelsamling och exemplen har lyfts fram för att tydligare särskilja dem från den löpande texten. Nytt är också att varje kapitel avslutas med en sammanfattning för att förstärka förståelsen, skapa överskådlighet och underlätta inlärningen.

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning.

Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå och består av en faktabok och en övningsbok. Faktaboken är strukturerad i fyra block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. Genom denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Övningsboken är uppdelad i instuderingsfrågor, diskussionsunderlag, övningsuppgifter och facit med utförliga lösningar.

STÖDJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT: Så hjälper du barn i förskolan att utvecklas är boken för alla som möter barn i förskoleåldern, pedagoger,föräldrar och familjehemsföräldrar.

Levande och personligt berättar förskolepedagogen Karin Hedström, som också är Marte Meo-vägledare och specialpedagog, om hur man kan göra. Hon har mer än fyrtio års erfarenhet av arbete i förskolan och handledning till pedagoger och vuxna som finns runt barn.

Mötet i ögonblicket är viktigare än spännande stimulans säger hon och förklarar: Det spelar ingen roll vilken stimulans, eller hur mycket planerad undervisning barnen får,om inte det genuina mötet finns med. För att kunna ha nytta av all stimulans som ges behöver dörren för att kunna ta emot vara öppen. Nyckeln till den dörren handlar om mötet, samspelet och den vuxnes förmåga att ta in barnets perspektiv.

"Ett stödjande förhållningssätt handlar om att bygga tillitsfulla relationer.

Boken har två delar: I den första får vi kunskaper och insikter om stödjande förhållningssätt i praktiken. Rikligt med exempelsituationer ur Karins egen erfarenhet gör innehållet konkret och tydligt. I den delen tas bland annat livskompetenser och anknytning upp.

I den andra får vi viktiga kunskaper om barns utveckling ur social, motorisk, emotionell, språklig och kognitiv synvinkel. Exekutiva funktioner som arbetsminne, impulskontroll och förmåga att förstå andras signaler är några av de förmågor som tas upp.

Som en röd tråd genom hela boken löper inbjudan till läsaren att reflektera kring exempelsituationer utifrån Karins erfarenheter och aktuell teori inom området.

Boken passar alla som möter barn i förskoleåldern. Genom sittpedagogiska upplägg fungerar den utmärkt som kurslitteratur.

Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig del av alla mellanmänskliga relationer. Omsorg hör också till kunskapsrepertoaren hos alla som arbetar i förskolan, men är en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör.

För att synliggöra denna tysta och omätbara kunskap behöver vi utöka vår begreppsapparat och förståelsehorisont. Genom att språkliggöra vårt arbete kan vi beskriva och kommunicera vad omsorg är och innebär. Nu, mer än någonsin, behöver vi ta oss bortom mäthysteri till förmån för tillit, omsorg och professionell autonomi, där ett större fokus läggs på mjuka och mellanmänskliga värden. Alla barn behöver känna sig trygga, trivas och lära sig att vara tillsammans med andra, vilket i sin tur möjliggörs av att all personal har omdöme och förmåga att i varje situation visa omsorg.

I denna antologi utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Alla kapitel i denna reviderade utgåva har uppdaterats i relation till styrdokument och nya forskningsrön, och två kapitel har tillkommit.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund vänder sig till studerande på förskollärarutbildningar samt till yrkesverksamma pedagoger, rektorer och andra med ledningsuppdrag i förskolan.

”Varje kapitel är uppdaterat utifrån förändrade styrdokument och ny forskning och boken har fått två nya kapitel om det professionella, situationsbundna omdömet och om vikten av beröring som pedagogisk handling. Det är föredömligt och viktigare än någonsin att de mjuka kunskaperna lyfts fram och att de inlemmas i förskolans kunskapsuppdrag. Denna bok ger rektorer, pedagoger och arbetslag en utmärkt grund till att gå vidare i sitt relations- och trygghetsskapande arbete.” Helhetsbetyg: 5/5.Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 20, 2025

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

Vilka språkliga färdigheter utvecklas genom olika metoder och aktiviteter i förskolan? Vad kan vi egentligen förvänta oss av barns språkliga förmåga under deras förskoletid? Och hur kan vi ge språkligt stöd utifrån vår kunskap om språkets struktur och barns utveckling?

Begreppet ”språkutvecklande arbetssätt i förskolan” innefattar tre centrala delar – språk, utveckling och arbetssätt – och i Barns språkutveckling vävs dessa samman till en helhet. Här ges insikter om språkets olika beståndsdelar, om barns språkutveckling samt om hur didaktiska metoder kan stimulera språket ur flera perspektiv. Syftet är att stödja både yrkesverksamma förskollärare och studenter att knyta relevant teori till det dagliga arbetet med barns språk och kommunikation.

Språkexponeringen behöver hålla hög kvalitet och utgå från både barnets befintliga språknivå och dess fortsatta utveckling. Barns språkutveckling vänder sig till dig som vill arbeta medvetet och systematiskt med språk i förskolans praktik – med ett helhetsperspektiv på vad språk är och hur det kan främjas.

Sagt om boken:

”En efterlängtad bok som förenar kunskap om barns språkutveckling med praktiska arbetssätt – ovärderlig för förskollärare, lärarutbildare och studenter i språkutvecklande arbete på vetenskaplig grund.”Christian Eidevald, leg. förskollärare och gästprofessor i pedagogik, Södertörns högskola

”Äntligen! Det har länge saknats ett samlat verk där språkutveckling och didaktik beskrivs och relateras till varandra. Synsätt och terminologi inom lingvistik och didaktik skiljer sig åt på många sätt. Författarna beskriver såväl skillnader som likheter och reder ut den väv av förmågor och handlingar som utgör barns språk under förskoleåldern. De många exemplen och den tydliga genomgången av grundläggande svensk grammatik gör detta till viktig läsning även för skolan.”Tove Nilsson Gerholm, docent i barns språkutveckling, institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

”Med vetenskaplig grund tar den här efterlängtade boken ett helhetsgrepp om språk, barns språkutveckling och hur pedagogiska arbetssätt kan främja det viktiga arbetet med språk i förskolan. Den hjälper förskollärare att omsätta teori i praktik för att på bästa sätt stärka varje barns språkliga utveckling.”Katja Taimela, rektor, Södertälje kommun

”Barns språkutveckling. Som grund för språkutvecklande arbetssätt är både en teoretisk och praktisk bok med exempel på hur språket fungerar, hur barnet använder språket och hur pedagogerna arbetar. Det här är en bok tänkt att använda under studierna. Den kommer med stor sannolikhet att finnas på högskolornas litteraturlistor, men den passar även att återkomma till för de förskollärare som redan arbetar, till exempel som studiematerial för fortbildning.” Helhetsbetyg 5/5.Tin Carleson, BTJ-häftet nr 17, 2025

Folkbildning har varit en av de starkaste sammanhållande krafterna i det svenska samhället. Den förenade bildningens frigörande kraft med ansvar, ordning och gemensamma värden samlade människor över politiska, sociala och kulturella gränser. Genom sina pedagogiska metoder har folkbildningen stärkt tillit, samarbetsförmåga och ett gemensamt kunskapskapital hos unga och gamla, oavsett bakgrund.

Idag, när folkbildningens roll ifrågasätts och försvagas, ser vi konsekvenserna i form av minskad läsning, ökade motsättningar och osäkerhet kring demokrati, kunskap och samhällsvärden.

I Till folkbildningens försvar belyser Sverker Sörlin folkbildningens rika historia, kritiska betydelse för framtiden samt hur vi kan säkerställa dess fortsatta existens.

Sagt om boken:”Alarmism – som kan vara värd att lyssna på” Fredrik Sixtensson, SvD 

”I Till folkbildningens försvar får läsaren en grundlig genomgång av den svenska folkbildningens idé, dess utveckling och betydelse för demokratin och för människors utveckling. Sörlin lyckas med sitt syfte att tydliggöra folkbildningen som han anser har blivit alltför diffus och ofullständigt känd för många beslutsfattare. […] Avslutningsvis kopplar han samman folkbildningens framtidsfrågor med ett intressant resonemang utifrån att demokratin är satt under press på den globala nivån, tendenser som han tycker sig se också i Sverige. […] Boken kan med fördel användas i olika typer av utbildningssammanhang.” Helhetsbetyg: 5/5Christer Olsson, BTJ-häftet nr 20, 2026

Med ett dynamiskt och vidgat språkbegrepp ses språk som en uttrycksresurs för meningsskapande, för dialog och för reflektion. Att stödja barns språkutveckling i förskolan utifrån en dynamisk språksyn innebär att göra barn uppmärksamma på och medvetna om språkets resurser. I boken visas hur man genom att öppna upp möjlighetsrum kan skapa miljöer och situationer för dialogiska möten och meningsskapande men även hur språkande kan användas för att få barn att komma till uttryck.

Centrala aspekter och teorier som presenteras kopplas tydligt till exempel från undervisningspraktik och forskning, vilket ger läsaren ingångar till en komplex förståelse av vad språk, språkande och (fler)språkighet kan vara och bli. Härigenom kommer även barnens röster - verbala, kroppsliga, estetiska - till uttryck. Varje kapitel avslutas med en pedagogisk slutsats som kan ligga till grund för samtal och diskussion.

Boken vänder sig till förskollärarstuderande och till alla som arbetar pedagogiskt med yngre barn.

Om författarenAnnika Åkerblom är docent i pedagogik och har lång erfarenhet av undervisning och forskning som rör förskolebarns språkanvändning, meningsskapande och flerspråkande.

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig till förskolan. Det finns inga uppnåendemål för barnen.

Förskolans värdegrund och uppdrag och den andra delen är Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.

Förändringarna i läroplanen innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare.

Beställ ditt eget exemplar och ta del av den läroplan som gäller från1 augusti 2025.

Du som har beställt och fått leverans av Läroplanen som började gälla den 1 juli 2025. Här får du en länk till rättelsebladet där du kan ta del av ändringarna som gäller från den 1 augusti 2025. Rättelseblad

Den tredje uppdaterad utgåvan av den Läroplan för grundskola, som utkom 2022. Nyheter är att värdegrunden är updaterad från den 1 augusti 2025. Det innäber att skolan ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler (1).

2024 gjordes det tillägg om läroböcker, läromedel, lärverktyg och skolbibliotek (2.2 och 2.8). Här finns också ett förtydliganden om rektorns ansvar att erbjuda strukturerad undervisning under lärares ledning (2.8).

Läroplanen beskriver skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. Läroplanen innehåller också kursplaner med tillhörande betygskriterier.

Beställ ditt exemplar av läroplanen för att ta del av förändringarna som kommer att påverka undervisningen i höst. Den nya läroplanen gäller från 1 augusti 2025.

Att bli förskollärare ger en bred och heltäckande introduktion till förskolläraryrket. I boken presenteras förskolans utbildning och förskollärarprofessionen utifrån både teoretiska och praktiska perspektiv.

Denna andra upplaga av boken är utvecklad utifrån förskolans reviderade läroplan Lpfö 18, med nyskrivna avsnitt kring förskolans uppdrag, utbildning och undervisning samt kompletterad med ny forskning. Slutkapitlet om förskolans arbete för hållbarhet är helt omskrivet utifrån Lpfö 18, ny forskning samt barns och ungdomars engagemang för en hållbar värld.

Boken är uppbyggd kring fyra delar; professionsperspektivet, verksamhetsperspektivet, barnperspektivet och bildningsperspektivet. Varje del inleds med en kort beskrivning av och motivering till det valda perspektivet. I boken finns bidrag från 25 svenska professorer som i sin forskning har fokus på förskolan. Bidragen visar den rika variation av forskning som har utvecklats om förskolan under de senaste 35 åren.

Författarna sätter också in förskolans nutida verksamhet i ett historiskt perspektiv. Ett kännetecken är dess helhetssyn på barnet som lärande, lekande och aktivt utforskande. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket speglas genomgående i boken med introducerande texter, vetenskapliga bidrag, exempel från förskolans levda praktik liksom kopplingar till förskolans pionjärer och styrdokument genom historien.

Boken är i första hand tänkt för studenter på förskollärarprogrammet men även som inspiration till handledare i förskollärarutbildningen och yrkesverksamma inom förskolan.

Om författarna:Ingrid Engdahl, docent i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är Europaordförande för OMEP, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år.

Eva Ärlemalm-Hagsér är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola och ansvarar bland annat för förskollärarutbildningen där.

Medverkande professorer är i alfabetisk ordning:Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Camilla Björklund, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Caroline Liberg, Marita Lindahl, Annica Löfdahl Hultman, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Lena Rubinstein Reich, Karin Rönnerman, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.

Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik?I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek.Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

Den här boken beskriver hur barns rörelsemönster ser ut och vilka faktorer och arbetssätt som påverkar nivån av fysisk aktivitet hos förskolebarn. De fakta som presenteras bygger på en gedigen sammanställning av kunskapsläget och författarens omfattande forskning.

Med konkreta exempel och rekommendationer, utvärderingsformulär och diskussionsfrågor ges förskolepersonal handfasta verktyg att skapa förändring i såväl sitt vardagliga arbete som i sin utomhus- och inomhusmiljö, för att gynna fysisk aktivitet och hälsa hos alla förskolebarn.