Skolan och förskolan

Svensk skola hör till världens absolut bästa. Om du råkar ha högutbildade föräldrar. Om du inte har det, är det en helt annan historia. Varför accepterar vi att det är så här? Linnea Lindquist är skolledaren som utmanar och kräver ställningstagande. För allt börjar med att någon vågar vara obekväm och säger som det är: På den här skolan accepterar vi inte mobbning, islamism, stök, hedersförtryck, normbrytande beteende eller gangsterkultur – och det gör man ingen annanstans i samhället heller.Av rädsla att framstå som auktoritära och intoleranta har vi låtit hundratusentals elever komma ur den svenska skolan utan vare sig betyg eller framtidshopp. Det är en skam. Om man verkligen älskar sina elever är man inte rädd för att trampa dem på tårna. Då gör man allt som krävs för att de ska lyckas. Och om inte skolan utbildar eleverna, ger dem möjligheter att integreras och bidra till samhället – vem ska då göra det?*Linnea Lindquist är skolledare, debattör och skribent. Hon är lärare i samhällskunskap och religion, och har under nästan två decennier verkat i skolor i Stockholms och Göteborgs utanförskapsområden.

I den här boken presenteras en rad nya perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Boken behandlar följande områden:

Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, barnskötare, rektorer och huvudmän. Den kan med behållning också läsas av andra som är intresserade av förskolefrågor.

I boken medverkar såväl yngre som mer erfarna forskare inom förskolans område: Linn Eckeskog, Christian Eidevald, Ingela Elfström, Sven Persson, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Elisabeth Åsén Nordström och Gunnar Åsén.

Om författarenBokens redaktör, Gunnar Åsén, är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och har i cirka 40 år forskat om olika förskolefrågor. Han har medverkat i flera statliga utredningar och utvärderingar, bland annat som projektledare för Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.

Ett uppslagsverk över rättsliga situationer som förekommer i förskolan.

Får en förskolas rektor införa barnanpassade matsalsmöbler med hänvisning till pedagogisk hänsyn? Har en separerad förälder rätt att hindra den andra vårdnadshavaren från att hämta deras gemensamma barn när det inte är hens ”vecka”? Hur ska du som pedagog agera om ett barn blir kränkt under sin tid i förskolan? Svar på dessa frågor och fler får du i denna praktiska handbok av juristen och utbildningsexperten Maria Refors Legge.

Juridiken präglar och påverkar förskolepedagogers vardag. Den styr hanteringen av särskilt stöd, förskolans arbetsmiljö samt vuxnas och barns skydd mot kränkande behandling och diskriminering. Den här boken ger dig en lättillgänglig och juridisk guide till de rättsliga dilemman som uppstår i förskolan och hur du kan lösa dessa med rätten på din sida.

Med hjälp av vardagsnära scenarier illustrerar Maria Refors Legge rättsliga frågeställningar som aktualiseras i förskolans värld. De dilemman som löper genom boken bygger på såväl intervjuer med förskollärare och barnskötare som beslut från skolmyndigheterna och rättsfall från Sveriges domstolar.

Boken vänder sig till dig som är förskollärare, förskollärarstudent, barnskötare eller arbetar i någon annan form i förskolan.

Maria Refors Legge är jurist och doktor i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet och är en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet.

Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.

Äntligen möts forskning och praktik kring det systematiska kvalitetsarbetet - och det utifrån olika perspektiv och yrkesroller. I den här boken får du 17 olika perspektiv på systematisk kvalitetsarbete. En antologi där forskare och praktiker delar tankar och erfarenheter av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Bland kapitelförfattarna: Jonna Bornemark, Erika Wallin Ingrid Pramling-Samuelsson, Pia Williams, Karin Alnervik, Maria Elbrand och Förskolepoddens Josefin Malm och Sofie Källhage. Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.Vi vet vad vi ska göra Utvecklingsarbete i förskolan är idag en naturlig del av verksamheten. Men vi gör olika och den olikheten innebär möjligheter. I den här antologin ger 17 författare - utifrån olika yrkesroller - sina bilder av hur ett systematisk kvalitetsarbete, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, kan gå till.

Men det är hur:et som ofta upplevs som en utmaning Boken bjuder på strategier och konkreta exempel på framgångsrika arbetssätt för ett systematiskt kvalitetsarbete där målet är att utveckla förskolans utbildning. Men också hur man gör det enkelt, roligt och meningsfullt.

Vi gör olika och det är dags att vi lär av och med varandra Innehållet är uppdelad i fyra olika delar: Uppdraget, kvalitet och dokumentation, reflektion och systematiskt kvalitetsarbete i alla led. 

Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 5 - Briljant!"Läsaren bjuds praktiknära, teoretiska och forskningsbaserade texter och exempel, även exempel tolkade ur ett filosofis perspektiv. Vardagen är närvarande liksom kopplingen till läroplanen och uppdraget. Förskolan har ett samhällsuppdrag och måste ständigt utvecklas. Förskolans systematiska kvalitetsarbete ger utmärkt stöd och inspiration i detta arbete med syfte att skapa medvetenhet, högre kvalitet och göra skillnad för förskolans alla barn." Btj-häftet nr 1 2024Om redaktörenErika Wallin är legitimerad förskollärare, utvecklingsledare och forskare. 

KapitelförfattareEllinor Bengtsson, Erika Wallin, Frida Lindroth, Ingrid Pramling Samuelsson, Jan Håkansson, Jonna Bornemark, Josefin Malm, Karin Alnervik, Karin Widegren, Linda Gustafsson, Linda Johnston Bergsten, Linda Larsson, Maria Elbrand, Pia Williams, Sanna Wisäter, Sara Reynolds och Sofie Källhage.

Innehåll

Inledning

UPPDRAGET

1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan förutsättningar och främjande faktorer

2. Riktning, struktur och samsyn en förutsättning för ett kvalitetsutvecklande arbete

3. Hur blir systematiskt kvalitetsarbete enkelt, roligt och meningsfullt?

4. Kvalitetsarbete med utgångspunkt i förskolans återkommande vardagssituationer

Reflektionsfrågor

KVALITET OCH DOKUMENTATION

5. Kvalitet i förskolan för barnens skull

6. Att låta det viktigaste ta plats i förskolans systematiska kvalitetsarbete

7. Betydelsen av att uppleva dokumentationsarbete som något användbart

Reflektionsfrågor

REFLEKTION

8. Med blicken på oss själva att utveckla vår undervisning genom systematiskt kvalitetsarbete

9. Reflektion som motor i vårt systematiska kvalitetsarbete

10. Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete

Reflektionsfrågor

SKA I ALLA LED

11. SKA i styrkedjan från barn till huvudman och tillbaka

12. Kan man ha ett kvalitetsarbete som letar efter känslan?

12 a. Små vardagliga handlingar som kan bli stora tillsammans över tid

12 b. Känslans roll i kvalitetsarbete: lektioner från Lerum och en gammal dualist

13. Konsten att skapa förändring

Reflektionsfrågor

Referenser

Varför sitter vissa barn inte still? Varför låser sig känslor och varför leder tillsägelser till mer motstånd? Med stöd i neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogisk forskning förklarar Linnéa Skoog i boken Barn och beteenden i förskolan hur hjärnans utveckling, självreglering och känsloreglering påverkar barns agerande i vardagliga situationer.

Boken ger förskolans pedagoger en fördjupad och praktiskt förankrad förståelse för barns beteenden – hur barns arbetsminne, impulskontroll och kognitiva flexibilitet påverkar förskolans vardag och hur dessa förmågor kan stödjas genom guidad lek och stöttning.

Barn och beteenden i förskolan tar avstamp i välkända scener: samlingar som inte fungerar, barn som inte kan vänta, känsloutbrott som inte går att avbryta och beteenden som riskerar att tolkas som ovilja, trots att de bottnar i omognad eller stress. Här får du hjälp att förstå vad som händer i barnets hjärna och varför uppmaningar som ”lyssna”, ”sitt still” eller ”du är stor nu” ofta får motsatt effekt.

Boken tar även upp hur självreglering och exekutiva funktioner utvecklas i förskoleåldern, känsloregleringens betydelse för lärande, relationer och beteende, neuroplasticitet och hur miljö, bemötande och krav påverkar barns utveckling, socioekonomiska faktorers inverkan på stress, koncentration och emotionell reglering samt forskningsbaserade metoder och arbetssätt som kan stärka barns förmågor i vardagen.

Boken knyter samman teori och praktik genom konkreta exempel, reflektioner och metoder som kan användas direkt i förskolans arbete.

Linnéa Skoog är förskollärare med masterexamen i förskoledidaktik och ett särskilt intresse för neurovetenskap, självreglering och barns socioemotionella utveckling.

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström.

Sagt om boken"Boktiteln 'Barn och beteenden i förskolan' antyder fokus på hjärnans utveckling, men det föredömliga förhållningssätt som Skoog rekommenderar pedagoger uppfattas snarare tvärvetenskapligt. Författaren utgår från vardagliga situationer och hänvisar till förklaringar från forskning inom neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogik. Syftet är att stärka pedagogers förståelse för barns beteenden. [...] Språket är klart och välformulerat."/Marie Johansson, BTJ-häftet nr 10 2026

FÖRSÖK MED UTE är en lärarbok om utomhuspedagogik, en undervisningsform där upplevelsen står i centrum och där alla sinnen stimuleras. Att lära utomhus gynnar alla elever, men är särskilt betydelsefullt för elever med läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Arbetssättet bygger på lustfylld lek, rörelse och samarbete och skapar goda förutsättningar för lärande. Den här boken vill inspirera fler lärare att flytta undervisningen utomhus.

FÖRSÖK MED UTE innehåller konkreta aktiviteter, övningar och kopieringsunderlag för undervisning i utomhusmiljö, på skolgården, i närmsta park eller i skogen. Följande ämnen finns representerade:

FÖRSÖK MED UTE är ett läromedel för dig som vill ha ett komplement till klassrumsundervisningen, men som samtligt vill öva skolämnena. Och för dig som vill ha lite äventyr!

Författaren Elin Gädda är erfaren lågstadielärare med mångårig erfarenhet av utomhuspedagogik. Alla aktiviteter i boken är beprövade i undervisning med många olika elevgrupper. Elin har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris. Dessutom är hon en uppskattad föredragshållare som generöst delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Kalender, mallar och pedagogiskt stöd – Året i förskolan är det pedagogiska arbetsverktyget som räcker hela året.

Året i förskolan är inte bara en kalender. Den är ett pedagogiskt arbetsverktyg som ger struktur, stöd och riktning genom hela förskoleåret – från introduktion och undervisning till reflektion, dokumentation och övergångar. Med sin grafiska utformning, struktur och innehåll är det här en årskalender som är oumbärlig i förskolans vardag och ett praktiskt stöd i det pedagogiska arbetet.

Året i förskolan tar sin utgångspunkt i uppdraget enligt Lpfö 18 (reviderad 2025). Här får arbetslaget ett gemensamt stöd som knyter an till vardagens planering med läroplanens mål och intentioner.

Varje månad har ett tydligt pedagogiskt fokus med genomtänkta texter, reflektionsfrågor och konkreta tips som hjälper arbetslaget att stanna upp, samtala och utveckla undervisningen mitt i vardagen. I veckouppslagen möts planering, dokumentation och läroplanscitat. Det gör kalendern till ett levande verktyg för systematiskt kvalitetsarbete.

Dessutom innehåller Året i förskolan ett noggrant urval av mallar som svarar mot förskolans behov, för bland annat didaktisk planering av undervisningen, trygghetsvandring, riskbedömning, krisloggbok samt observation, dokumentation och reflektion.

Året i förskolan är spiralbunden. Den har tagits fram av Gothia Kompetens i samarbete med Malin Ring, chefredaktör för Förskoletidningen.

Organisera lärmiljöer i förskolan för lek och kreativitet. Varför är det viktigt att arbeta med lärmiljön och hur kan du göra? 

Förskolans läroplan säger att du som pedagog ska forma miljöer som är utmanande, stimulerande och lockar till lek och aktivitet – men inte hur. I den här boken går Erika Wallin igenom alla delar du kan tänkas stöta på i arbetet för en kreativ, hållbar och lekfull miljö där alla barn får chansen att blomstra.

Spelar det någon roll var i rummet jag som pedagog befinner mig? Hur viktigt är det egentligen att städa bort allt efter en lek? Och var sak har väl sin plats – eller?

Hur en miljö som lockar till lek och lärande ser ut måste varje förskola själv avgöra. Som pedagog måste du planera det utifrån ditt eget sammanhang och de barn som befinner sig hos dig här och nu. Görs det på ett genomtänkt sätt kan miljöerna hjälpa dig att ligga steget före och stötta dig i ditt arbete.

Boken innehåller inga pekpinnar eller manualer. I stället skriver förskollärare Erika Wallin om tanken bakom, ”den snåriga vägen innan det blir så där bra som bilderna vi inspireras av visar. Fallgroparna vi kan hamna i, motgångarna vi kan möta och valen vi måste göra.”

Författaren Erika Wallin är legitimerad förskollärare med över 20 års erfarenhet, specialiserad på praktisk kunskap med inriktning på utvecklingsarbete i förskolan. Hon arbetar idag som fortbildare och utvecklingsledare för förskolan.

Skollagens och diskrimineringslagens krav på arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar syftar till att ge barn en trygg, respektfull och positiv vardag i skola och förskola, med likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Den här boken ger en översikt över lagkraven, diskrimineringsgrunderna och arbetet med normer och värderingar. Boken ger vägledning i hur arbetet mot sexuella trakasserier och kring sexualitet, samtycke och relationer (tidigare sex och samlevnad) kan utvecklas.Den tredje upplagan utgår från de uppdaterade lagkraven och ger stöd i hur arbetet kan göras vardagsnära och levande genom kartläggning tillsammans med barn och elever.

Skollagen och diskrimineringslagen ställer krav på struktur, dokumentation och planerat arbete med aktiva åtgärder. I boken finns en mängd tips, övningar och mallar som ger stöd i arbetet.

Boken är skriven för dig som har ansvar för att planera och leda arbetet med likabehandling, främst rektorer och förskolechefer. Den är också ett utmärkt stöd för övriga medarbetare inom förskola/skola och för vårdnadshavare som vill vara aktiva i arbetet med dessa frågor.

Sagt om bokenDet är en nyttig och nödvändig bok som möter rektorer, förskolechefer och all personal i deras verklighet och som ger ett mycket bra stöd i arbetet med normer och värderingar." Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 17, 2018.

Om författarnaKajsa Svaleryd är beteendevetare, jämställdhetsstrateg och utbildad i diskrimineringsrätt med mångårig erfarenhet av arbete i förskola, skola och högskola. Moa Hjertson är personalvetare och konsult inom likabehandling. Hon har erfarenhet av att driva likabehandlingsarbete, såväl inom myndigheter och offentlig verksamhet som i privata organisationer.

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Konkreta verktyg och beprövade metoder för att skapa en trygg, stressfri och känslosmart förskola där både barn och pedagoger kan må och fungera bättre.

Allt fler pedagoger vittnar om att barn i dag har svårare att hantera sina känslor, att leka och att komma till ro. Många barn är stressade och påverkas av en vardag där krav och intryck kan bli överväldigande. I en tid där oro och utanförskap riskerar att få långtgående konsekvenser behöver förskolan vara en trygg och hälsofrämjande miljö.

Boken ger dig kunskap om barns emotionella och sociala utveckling och hur stress påverkar hjärnan och förmågan att fungera i grupp. Konkreta metoder visar hur du kan arbeta med känslor, självreglering och traumamedveten omsorg. Du får också verktyg för att stärka ditt eget välmående – för att kunna vara den trygga och närvarande pedagog barnen behöver. 

Med tydliga exempel och praktiska övningar får du stöd i att bemöta och bekräfta barnens känslor utan att förstärka negativa reaktioner, stötta barn i konflikter och hjälpa dem att utveckla ett språk för känslor samt skapa en lugn och harmonisk förskolemiljö genom små förändringar i vardagen.

Boken bygger på forskning och beprövad erfarenhet och ger dig handfasta strategier som är enkla att omsätta i vardagen.

Maria-Pia Gottberg är föreläsare och utbildare med lång erfarenhet av att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan.

Formgivare omslag: Pernilla Qvist.

Sagt om boken "Gottbergs utgångspunkt i Stressfri och hälsofrämjande förskola är att många barn idag är stressade och har svårt för att hantera sina känslor, något som kan leda till utanförskap både i barngruppen och senare i livet. [...] Maria-Pia Gottbergs praktiska exempel är vetenskapligt grundade, inspirerande och okomplicerade när man förstår hur man kan tänka, vad man kan säga, hur man kan träna sig i att lyssna och inte minst hur man som pedagog kan arbeta med sig själv för att vara en trygg och närvarande vuxen. Helhetsbetyg: 4." /Helene Ehriander, BTJ-häftet nr 11 2025

Att väcka rörelseglädje som består

Rörelse är lek, glädje och energi. Det är också ett av barns mest grundläggande behov. När barn får röra sig utvecklas inte bara kroppen, utan även tänkande, kreativitet, självkänsla och psykiskt välbefinnande.

Även om många barn har en inneboende lust att röra sig har förskolan en viktig roll i att erbjuda varierade, meningsfulla och tillgängliga sammanhang. Den här boken visar hur barns rörelseglädje kan stärkas – nu och genom livet.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet får du konkreta verktyg och inspirerande exempel för att tillvarata möjligheter i förskolans miljöer, undervisning, lek och i vardagen. Du får också stöd i hur rörelsearbetet kan följas upp och utvecklas systematiskt.

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget, bl a Pedagogiska relationer i förskolan och Språkets alla möjligheter.

Så skapas samsyn i förskolan – för en likvärdig utbildning.

Hur kan en välplanerad struktur minska stress, frigöra tid och skapa bättre förutsättningar för barnens lärande i förskolan? I den här boken visar Sanna Wisäter hur man steg för steg skapar trygghet, tydlighet och kvalitet för både barn och pedagoger där alla vet vad, hur och varför något görs. Det höjer kvaliteten och ökar likvärdigheten i förskolan.

Boken visar hur en genomtänkt fördelning av ansvar, planering av tid och anpassning av miljön kan skapa tydlighet och arbetsro i förskolans vardag. Genom exempel på arbetslagets samspel, kommunikation och ledarskap i vardagen får läsaren verktyg att utveckla en hållbar struktur som stödjer både barn och pedagoger.

Boken bygger på tre nivåer av struktur – ramstruktur, yttre struktur och inre struktur – som tillsammans ger riktning och stabilitet i det pedagogiska arbetet. Här finns konkreta exempel, modeller och reflektionsfrågor som hjälper arbetslaget att skapa samsyn kring mål, arbetssätt och förhållningssätt.

Genom bokens exempel får läsaren verktyg för att planera dagen med tydliga roller, rutiner och flöden, utveckla reflektion och analys i planeringen samt knyta ihop vardagens moment med läroplanens mål. Boken visar hur dokumentation, lek, övergångar och undervisning kan vävas ihop till en helhet som stärker barnens lärande och pedagogernas professionalitet.

Struktur i förskolan är ett praktiskt stöd för rektorer, förskollärare, förste förskollärare och utvecklingspedagoger som leder och utvecklar verksamheten.

Sanna Wisäter har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan som förskollärare, handledare, verksamhetsutvecklare och ledare.

Sagt om boken“Struktur i förskolan är fascinerande innehållsrik och fullödig trots det lilla formatet. [...] Den här boken är verkligen ett utmärkt verktyg för alla som arbetar i förskolan – glasklar, lättläst och mycket väl genomarbetad, grundad på rik praktisk erfarenhet. Helhetsbetyg: 4.”Eva Lexell Törnblom, BTJ-häftet nr 6 2026

This book introduces major themes surrounding comparative and international education, giving you a nuanced understanding of key debates, and thinkers, and the tools necessary to conduct comparisons using secondary sources. Social, economic, historical, and cultural factors are examined in order to investigate the varied contexts in which education takes place around the globe. This new edition includes:

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, grupptryck, lärarens ledarskap, social identitet, prosociala beteenden, konflikter och mobbning.

I denna tredje upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning uppdaterats och utökats, inte minst den avslutande delen om antimobbningsarbetet. Även kapitlet om lärares ledarskap har i betydande grad bearbetats. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit.

Skolan är en plats där sociala relationer och grupper etableras, upprätthålls och förändras. Socialpsykologi relaterat till barn, ungdomar och skola utgör därför en viktig kunskap för lärare, specialpedagoger och personal inom elevhälsan. Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper. När skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och annan personal från elevhälsan arbetar med elever är det grundläggande att förstå att dessa elever är inbäddade i sociala grupper och sammanhang både i och utanför skolan, vilket påverkar deras attityder och beteenden i skolan, klassrummet och kamratgrupperna.

Boken vänder sig till lärar-, psykolog- och socionomstudenter, men även till studenter i pedagogik, specialpedagogik och pedagogiskt arbete, liksom till studenter i psykologi, sociologi och socialt arbete med intresse för sociala processer i skolan.

Sagt om boken"Detta är en introduktionsbok till socialpsykologin, men den vill också belysa och ge inspiration i lärares arbete med normer och värden. […] Förutom grundlig faktagenomgång av ett antal socialpsykologiska teorier och begrepp på området finns ett flertal illustrativa exempel från skolans värld. Boken är skriven på ett pedagogiskt sätt och till de stora förtjänsterna hör en synnerligen rik och aktuell referenslista liksom en begreppsordlista, som underlättar läsningen. Dess främsta målgrupp torde vara lärare samt kurser på universitetsnivå." BTJ häfte 13116020 Lektör Martin Järnek

Om författarnaRobert Thornberg är professor i pedagogik, och är verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Han har sedan början av 2000-talet forskat om sociala relationer och värdefrågor i skolan och har i över 10 år forskat om mobbning bland barn och ungdomar.

Enligt förskolans läroplan ska varje barn ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Barnen ska stimuleras att aktivt undersöka sin omvärld och tänka själva kring naturvetenskap. De ska också ges möjlighet dela sina tankar och uttrycka dem på ett kreativt sätt. Men hur gör man det i praktiken? Hur kan man som pedagog stötta ett barn så att det utvecklas i sin förmåga att ställa frågor och undersöka? Hur stöttar man barns reflektioner kring de erfarenheter de får via undersökande verksamhet? Och hur gör man det på ett sätt som stämmer med förskolans värdegrund och övriga uppdrag?I den här boken ger författarna en mängd konkreta och inspirerande exempel på hur några förskolor har valt att arbeta med naturvetenskap. Den forskning som boken bygger på visar att pedagogernas förhållningssätt till naturvetenskap, snarare än valet av innehåll, är avgörande för om barnen verkligen erbjuds en möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Bokens exempel utgår därför från olika förhållningssätt som man kan ha i samband med naturvetenskapliga aktiviteter. Till varje kapitel hör en eller flera faktarutor där det naturvetenskapliga innehållet förklaras och knyts till generella bärande idéer inom naturvetenskapen. I den andra upplagan av boken har texterna uppdaterats så att de stämmer överens med de nya skrivningarna i förskolans läroplan där begreppen undervisning, förundran och hållbar utveckling har förts in. Boken spänner över stora delar av det naturvetenskapliga fältet, och visar att det finns många olika sätt att låta barn möta naturvetenskap på. Exemplen i boken vidgar gränserna för hur man kan arbeta med naturvetenskap i förskolan och öppnar för möjligheter till många lustfyllda, engagerande och lärande stunder med barnen.

Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar på Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik.

Sofie Areljung är doktorand vid Umeå universitet, där hon arbetar med ett avhandlingsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Karin Due är fil.dr i fysikdidaktik och arbetar som lärarutbildare vid Umeå universitet, bland annat på förskoleprogrammet.

Christina Ottander är fil.dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Umeå universitet.

Britt Tellgren är fil.dr i pedagogik och verksam som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

HUR VÄNDER MAN UTVECKLINGEN I EN SKOLA – OCH EN HEL FÖRORT – NÄR ALLA REDAN GETT UPP? När Marco Damgaard klev in genom dörrarna till Tingbjerg skola var området känt som ett av Danmarks mest utsatta. Gängvåld, låg framtidstro och en skola i fritt fall hade skapat en känsla av hopplöshet. Elva år senare talar man om miraklet i Tingbjerg. Elevantalet har ökat dramatiskt, motivationen och ­resultaten likaså, brottsnivåerna har fallit och skolan har gått från symbol för misstro till ett internationellt exempel på vad som faktiskt fungerar. Miraklet i Tingbjerg är en konkret och inspirerande bok om ledarskap och socialt ansvar. Det är en ofiltrerad berättelse om vad som händer när en skolledare vägrar att acceptera att vissa barn är dömda att misslyckas. Om modiga lärare, föräldrar som vågar förändras, ungdomar som hittar sin röst — och om hur en hel stadsdel reser sig när någon äntligen säger: Vi kan bättre.*Marco Damgaard (f. 1985) är tidigare rektor för Tingbjerg skola i Köpenhamn och numera borgmästare i Herlevs kommun.Diamant Salihu, grävande journalist och författare till bästsäljarna Tills alla dör och När ingen lyssnar, har skrivit svensk introduktion till boken.

Hur kan vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan ekologiskt, socialt och ekonomiskt? Det handlar om arbetssätt, innehåll och förhållningssätt i vardagen. Skräpplockning och sopsortering ligger nära till hands, men det finns många andra sätt att arbeta med hållbarhet tillsammans med barnen, varsamt och nyfiket. Mycket gör vi kanske redan, men behöver få en ny syn på?  

Erika Wallin har 20 års erfarenhet som förskollärare. Nu arbetar hon som utvecklingsledare och fortbildare, samt har en masterexamen i praktisk kunskap inriktad på utvecklingsarbete i förskolan.  I den här antologin samlar hon yrkesverksamma förskollärare, forskare och experter som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Kapitlen ger olika infallsvinklar på vad arbetet med hållbar utveckling kan innebära och hur det kan bli en naturlig del i förskolans undervisning.  

Det mest uppenbara är kanske det ekologiska perspektivet, hur vi värnar naturen. Vi plockar skräp och sorterar sopor, men det finns så mycket mer att upptäcka! Genom att odla eller arbeta med estetik utomhus ger vi barnen möjlighet att lära känna naturen på nya sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan vi också följa projekt som pågår i andra länder, exempelvis hur haven och korallreven rensas från skräp.  

Social hållbar utveckling handlar om relationer, hur vi är mot varandra och hur vi kan hitta hållbara sätt att samspela, både i barngruppen och i kontakten mellan barn och vuxna. Vill vi bidra till en fredlig värld kan vi också lära oss mer om hur människor i andra delar av världen lever.  

Ekonomisk hållbar utveckling innebär att ta vara på jordens resurser och oss själva. Hur kan vi hushålla med papper i förskolan? På vilket sätt kan återvunnet material ge nya idéer i skapandet och öka kreativiteten? Ger vi barnen tillgång till så mycket fysisk aktivitet de behöver för att lägga grunden till hållbara levnadsvanor?

Om vi ska kunna hitta nya levnadsvanor och nå upp till målen i Agenda 2030 (FN, 2015) kommer vi att behöva förmågor som fantasi och kreativitet. Vi behöver vara innovativa och se nya lösningar utanför de ramar som vi vanligtvis förhåller oss till. Hur hjälper materialen oss pedagoger att kommunicera med barnen utifrån ett hållbart syfte? Hur stöttar materialet barnens utveckling när det gäller fantasi och kreativitet?   Pernilla Thor, kap 9.  

Om fisken har ätit plast kan vi inte äta fisken, då kan ju vi dö! säger Vilmer. Ett barns tankar om skräp i haven, kapitel 1.  

Vi kunde tydligt se ett förändrat kunnande hos barnen där drivkraften att påverka var väldigt stark. /.../ Deras drivkraft berodde på tron att kunna förändra världen. Detta var ingen saga, utan ett projekt förankrat i verkligheten, vilket gjorde att det blev på riktigt viktigt för barnen.   Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner, kapitel 1

Innehåll

Förord  

Inledning: Att bygga kulturer för hållbarhet Eva Ärlemalm-Hagser  

Kapitel 1: På riktigt viktigt hållbarhet med hajen Kaj Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner  

Kapitel 2: Världen utanför förskolan Gitarren Markus Sandström  

Kapitel 3: Social hållbar utveckling i lek och genom lek Erika Wallin  

Kapitel 4: Undervisning med fokus på barnens handlingskompetens Maria Hedefalk  

Kapitel 5: Från frö till planta ett odlingsprojekt med de yngsta barnen Sara Krokström  

Kapitel 6: Hållbar utveckling i förskolans vardag Erika Wallin  

Kapitel 7: I varje möte om, genom och för demokrati med förskolans yngsta Åsa Lernberg  

Kapitel 8: Hälsa, fysisk aktivitet och hållbar utveckling Ann-Christin Sollerhed  

Kapitel 9: Hållbar utveckling genom miljö och material Pernilla Thor  

Kapitel 10: Estetik och Land Art i ett hållbart samhälle Carina Eriksson och Alexandra Hedberg  

Kapitel 11: Hållbart samtal för ett hållbart lärande Susanne Thulin  

Kapitel 12: Varsamhet läroplanens finaste ord? Anna Thoresson  

Anteckningar

Med Ekologins nyanser - undervisning och lärande för hållbar utveckling i förskolan vill författarna entusiasmera blivande förskollärare, yrkesverksamma förskollärare, pedagoger och rektorer att ta sig an och fördjupa arbetet med hållbarhetsfrågorna i förskolan. Boken beskriver hur en utforskande undervisning med direkta naturmöten, kreativa infall och hållbara vanor kan utvecklas.

En rad mikroprojekt med förskolans yngsta, mellanstora och äldsta barn lyfts fram och synliggör progressionen i ekologi- och hållbarhetsarbetet och visar förskollärarnas och pedagogernas betydande roll i undervisningen.

Syftet med boken är att bistå med klargörande och inspirerande exempel från förskolans ekologi- och hållbarhetsarbete, samt att erbjuda läsaren flera användbara verktyg inom förskoledidaktik, NV-didaktik och didaktik för hållbar utveckling. Författarna klargör även rektors ledarskap och ansvar med hjälp av didaktiska ledarskapsprinciper, för att stödja och utveckla arbetet utifrån ett övergripande helhetsperspektiv. Bokens olika modeller, verktyg och påminnelser kan användas när ambitionen är att påbörja, stödja och utveckla förskolans undervisning på området.

I nära samarbete och utifrån olika professionskompetenser beskriver författarna en undervisning i ekologi och hållbar utveckling i förskolan där olika teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper vävs samman.

Om författarnaCecilia Caiman är universitetslektor, forskare och lärarutbildare. Inger Björklund är rektor och Yvonne Möller är pedagogista.