Elisabet Nihlfors – författare

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

This volume contributes significantly to the ongoing international and Nordic paradigm shift in educational leadership research. It advocates for going from a contemporary, mainstream functionalist paradigm to a reflexive paradigm, based on educational values and knowledge. The volume is built on the shared basis, that the purpose of education is, and must be, fundamental for school leadership practice. However, that is often forgotten in educational governance and policy. The basis of the argument is, that educational leadership needs to change from focusing on effectiveness and narrowly defined accountability towards focusing on leadership that is contributing to the general education of students. That entails that leadership research need to focus on complex perspectives like context, relations, trust, sense making and social and human values, and less on control, outcomes, accountability and testing. The volume reminds readers about the need to raise awareness of the contexts of education and research, be they political, cultural, economic or ideological. Chapters analyze, discuss and compare research from Nordic educational leadership research systems: Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. The cross-system insights clarify the fundamental relations between policy/governance and research/practice are and discuss forgotten dependencies and opportunities.

Lärarens dubbla uppdrag fokuserar på den del av läraruppdraget– i gränslandet mellan politik och profession – som inte diskuteras särskilt ofta men som blir alltmer betydelsefullt för lärare att beakta och ha kunskap om. För att som lärare kunna påverka sin situation och yrkesroll, krävs god insikt i det system som styr skolans verksamhet. Detta styrsystem ger den enskilda läraren såväl möjligheter som begränsningar i det dagliga arbetet. I olika kapitel tar författaren bland annat upp:

• ekonomi som pedagogiskt redskap• att leda och utveckla lärandet• den kommunala organisationens påverkan• skollag och läroplaner• framtidens lärande.

Boken riktar sig till lärare, lärarstuderande, rektorer och skolledare.

Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer. De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin. Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete.  Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet. Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet  Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.