Johanna Ringarp - Böcker

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän. Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning. Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut. Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Frihetsretorik och marknadslogik: En analys av den svenska högskolepolitiken 1970--2014 skildrar de marknadsliberala idéernas påverkan på de svenska universiteten och högskolorna med fokus på 1990-talets utbildningspolitiska reformer. Utbildningshistorikern Johanna Ringarp diskuterar vilka argument som framfördes i den politiska debatten, hur reformerna implementerades och vilka konsekvenser de fått under 2000-talet. I analysen poängteras både kontinuitet och förändring.

En utgångspunkt i boken är två reformperioder inom den högre utbildningen under efterkrigstiden: decentralisering och regionalisering som inleddes på 1960-talet, och ökad valfrihet och autonomi från slutet av 1980-talet. Det handlade om en ideologiskt laddad politisk kamp och ett diskursivt systemskifte i synen på välfärdspolitiken. Begrepp som frihet och autonomi fylldes med olika betydelser och uttolkningar för att legitimera de förändringar som de politiska företrädarna ville uppnå. I det arbetet var inte minst de borgerliga partiernas erfarenheter av tidigare reformer och av Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, liksom de borgerliga regeringarnas misslyckanden under 1970-talet, viktiga drivkrafter.

Boken riktar sig till alla som vill få en fördjupad bild av den högre utbildningens omvandling och en bakgrund till dagens diskussioner om frihet, autonomi och politisk styrning inom högskolesektorn.  

Johanna Ringarp är docent i historia och pedagogik och verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsfokus är utbildningshistoria och utbildningspolitik. Hon disputerade 2011 på avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.

Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer?

I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör.

Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet  

Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).