Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Frihetsretorik och marknadslogik: En analys av den svenska högskolepolitiken 1970--2014 skildrar de marknadsliberala idéernas påverkan på de svenska universiteten och högskolorna med fokus på 1990-talets utbildningspolitiska reformer. Utbildningshistorikern Johanna Ringarp diskuterar vilka argument som framfördes i den politiska debatten, hur reformerna implementerades och vilka konsekvenser de fått under 2000-talet. I analysen poängteras både kontinuitet och förändring.

En utgångspunkt i boken är två reformperioder inom den högre utbildningen under efterkrigstiden: decentralisering och regionalisering som inleddes på 1960-talet, och ökad valfrihet och autonomi från slutet av 1980-talet. Det handlade om en ideologiskt laddad politisk kamp och ett diskursivt systemskifte i synen på välfärdspolitiken. Begrepp som frihet och autonomi fylldes med olika betydelser och uttolkningar för att legitimera de förändringar som de politiska företrädarna ville uppnå. I det arbetet var inte minst de borgerliga partiernas erfarenheter av tidigare reformer och av Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, liksom de borgerliga regeringarnas misslyckanden under 1970-talet, viktiga drivkrafter.

Boken riktar sig till alla som vill få en fördjupad bild av den högre utbildningens omvandling och en bakgrund till dagens diskussioner om frihet, autonomi och politisk styrning inom högskolesektorn.  

Johanna Ringarp är docent i historia och pedagogik och verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsfokus är utbildningshistoria och utbildningspolitik. Hon disputerade 2011 på avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas.

Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Frihetsretorik och marknadslogik: En analys av den svenska högskolepolitiken 1970--2014 skildrar de marknadsliberala idéernas påverkan på de svenska universiteten och högskolorna med fokus på 1990-talets utbildningspolitiska reformer. Utbildningshistorikern Johanna Ringarp diskuterar vilka argument som framfördes i den politiska debatten, hur reformerna implementerades och vilka konsekvenser de fått under 2000-talet. I analysen poängteras både kontinuitet och förändring.

En utgångspunkt i boken är två reformperioder inom den högre utbildningen under efterkrigstiden: decentralisering och regionalisering som inleddes på 1960-talet, och ökad valfrihet och autonomi från slutet av 1980-talet. Det handlade om en ideologiskt laddad politisk kamp och ett diskursivt systemskifte i synen på välfärdspolitiken. Begrepp som frihet och autonomi fylldes med olika betydelser och uttolkningar för att legitimera de förändringar som de politiska företrädarna ville uppnå. I det arbetet var inte minst de borgerliga partiernas erfarenheter av tidigare reformer och av Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, liksom de borgerliga regeringarnas misslyckanden under 1970-talet, viktiga drivkrafter.

Boken riktar sig till alla som vill få en fördjupad bild av den högre utbildningens omvandling och en bakgrund till dagens diskussioner om frihet, autonomi och politisk styrning inom högskolesektorn.  

Johanna Ringarp är docent i historia och pedagogik och verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsfokus är utbildningshistoria och utbildningspolitik. Hon disputerade 2011 på avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas.

Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.