Joakim Landahl – författare

Ämnet pedagogik blev under 1900-talet både en vetenskaplig och politisk maktfaktor. Särskilt efter andra världskriget flyttade disciplinen fram sina positioner och dess företrädare anlitades gång på gång för att lösa olika problem i skola och utbildning. Denna process skedde parallellt med att utbildning överhuvudtaget kom att inta en alltmer central roll i det moderna samhället. I takt med en förlängd skolgång och att allt fler studerade på universitet växte ett utbildningssamhälle fram.   

Pedagogikens århundrade följer diskussionerna om pedagogik i Sverige från ämnets etablering i början av 1900-talet, över den kraftiga expansionen under decennierna efter andra världskriget och de genomgripande förändringarna från och med 1970-talet, fram till att den övergripande benämningen utbildningsvetenskap började användas omkring år 2000. Boken riktar sig till lärarstuderande, lärarutbildare, forskare, politiker och alla andra som har ett intresse för utbildningsfrågor.    

Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Stora delar av hans forskning kretsar kring bildningstraditioner, 1800-talets idéhistoria och det politiska tänkandets historia. Joakim Landahl är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning rör bland annat elevers och föräldrars inflytande över skolan och de internationella kunskapsmätningarnas historia. Anna Larsson är professor i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Hennes forskningsintressen omfattar främst utbildningshistoria och samhällsvetenskapernas historia.

This book covers the construction of international education research community in the 1950s-1990s, and the growth of its ‘disembedded’ laboratory i.e. networks, spaces, materiality, travelling, translations. The book follows a sociology of science theoretical framework in order to examine the research-archive of the Swedish internationally renowned educational scholar Torsten Husén (1916-2009). The archive reveals the shifting and heterogenous transnational networks that contribute to the development of social science research beyond fixed time and space dimensions, and that extends social science beyond individual ideas, researchers, environments, institutions and universities. These are practices that create, mobilise, sustain and challenge relations between actors in innovations, knowledge creation and various social activities. In other words, the archive represents the socio-material manifestation not only of the intellectual trajectory of a key education actor but the growing organisation of a whole scientific field at the time. 

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet.

Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok.

Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt.

Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen.

Sagt om boken:

”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.

Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.