Fridtjuv Berg (18511916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.
Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan som bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död.
I boken Politik & pedagogik en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland.

Innehåll
Förord
Inledning
DEL I FINSPÅNG
1. Barndom i familjen Berg
2. Kontakt med läroverksvärlden
3. Debut som lärare
4. Folkhögskola och lärarutbildning
DEL II STOCKHOLM
5. En pedagogisk huvudstad
6. En skola för alla klasser
7. SAF och Svensk Läraretidning
8. Litteratur för barn
9. Riksdagen
10. De vanartade barnen
11. Religionsfrågan
12. Lärarutbildningen
DEL III REGERINGEN
13. Ministern
14. Stavningsreformen
15. Splittringens frö
16. Liberalismens kris
17. Politik och pedagogik
Tidslinje
Fridtjuv Bergs motioner i Andra kammaren 18911915
Noter
Bildförteckning
Källor och litteratur
Namnregister

Fridtjuv Berg (18511916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.
Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan som bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död.
I boken Politik & pedagogik en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland.

Innehåll
Förord
Inledning
DEL I FINSPÅNG
1. Barndom i familjen Berg
2. Kontakt med läroverksvärlden
3. Debut som lärare
4. Folkhögskola och lärarutbildning
DEL II STOCKHOLM
5. En pedagogisk huvudstad
6. En skola för alla klasser
7. SAF och Svensk Läraretidning
8. Litteratur för barn
9. Riksdagen
10. De vanartade barnen
11. Religionsfrågan
12. Lärarutbildningen
DEL III REGERINGEN
13. Ministern
14. Stavningsreformen
15. Splittringens frö
16. Liberalismens kris
17. Politik och pedagogik
Tidslinje
Fridtjuv Bergs motioner i Andra kammaren 18911915
Noter
Bildförteckning
Källor och litteratur
Namnregister

Fridtjuv Berg (18511916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Han var folkskolläraren som drev lärarkårens yrkesfrågor i Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.
Redan som 32-åring fick han sitt offentliga genombrott som skoldebattör när han publicerade skriften Folkskolan som bottenskola. Hans tankar om en sammanhållen skola var kontroversiella i samtiden men kom i stora drag att bilda grunden för den gemensamma grundskola som förverkligades ett halvsekel efter hans död.
I boken Politik & pedagogik en biografi över Fridtjuv Berg skildrar Joakim Landahl, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, hans liv och gärning. Den tecknar också bilden av en tidsepok när Sverige förvandlades från ett utpräglat bondesamhälle till ett modernt industriland.

Innehåll
Förord
Inledning
DEL I FINSPÅNG
1. Barndom i familjen Berg
2. Kontakt med läroverksvärlden
3. Debut som lärare
4. Folkhögskola och lärarutbildning
DEL II STOCKHOLM
5. En pedagogisk huvudstad
6. En skola för alla klasser
7. SAF och Svensk Läraretidning
8. Litteratur för barn
9. Riksdagen
10. De vanartade barnen
11. Religionsfrågan
12. Lärarutbildningen
DEL III REGERINGEN
13. Ministern
14. Stavningsreformen
15. Splittringens frö
16. Liberalismens kris
17. Politik och pedagogik
Tidslinje
Fridtjuv Bergs motioner i Andra kammaren 18911915
Noter
Bildförteckning
Källor och litteratur
Namnregister