Lärarförlaget – förlag

Ett lagarbete där all skolpersonal bidrar och där man inte ger upp hoppet om en elev. Det är kärnan i Kringlaskolans framgångsrika arbete med att öka elevernas skolnärvaro. Här berättar rektor Sirkka Persson om hur de lyckades få alla hemmasittare att klara skolan för att ta sig vidare till andra skolformer.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är i fokus. Men det finns också mycket konstruktivt att göra för att den som blivit hemmasittare ändå ska nå målen. Med en prestigelös inställning, en rad olika anpassningar och digitala verktyg är det fullt möjligt oavsett orsak. En av skolans elever, som uttalar sig i boken, blev en av Sveriges mest kända då hon strejkade utanför riksdagen.

Sirkka Persson har arbetat som rektor i drygt 18 år på Kringlaskolan i Södertälje. Trots att skolan är belägen i ett särskilt utsatt område, framhölls den som ett av 100 exempel på utmärkta skolor i världen 2020. Samma år nominerades Sirkka Persson till årets rektor.  Idag arbetar hon med verksamhetsutveckling med förhoppningen att bidra till att fler elever får en tillgänglig skola.

InnehållPresentation

Inledning  

Kapitel 1. Vem är hemmasittaren?  

Kapitel 2. Skäl till frånvaro  

Kapitel 3. Relationen mellan hemmet och skolan  

Kapitel 4. Riskfaktorer och hur vi minskar dem  

Kapitel 5. Riskfaktorer utanför skolan  

Kapitel 6. Hur kan vi få en elev att stanna i skolan?  

Kapitel 7. Hur skapas en tillgänglig skola?  

Kapitel 8. Anpassningar av fysisk miljö är friskfaktorer  

Kapitel 9. Att bygga en helhet: om organisation, struktur och kultur  

Kapitel 10. Från hemmasittare till återvändare  

Tack

Referenser

Bilagor

Hur kan undervisning bli tillgänglig för fler elever?            

De flesta lärare känner igen glappet mellan undervisningens intention och elevers faktiska lärande. Den här boken ger dig möjligheter att göra det glappet mindre.  

I stället för att erbjuda fler metoder visar boken hur undervisning kan förstås i en praktik som formas i det som sägs, görs och sker mellan människor. Med stöd i både forskning och beprövad erfarenhet får du syn på vad som faktiskt händer i undervisningen och vad som möjliggör eller förhindrar, lärande och deltagande i klassrummet.   

Genom konkreta exempel får du hjälp att undersöka, beskriva och utveckla din undervisning – både individuellt och tillsammans med kollegor. Här möts ämnesdidaktik och specialpedagogik i klassrummet som en gemensam uppgift, inte som separata perspektiv.  

Det här är en bok som hjälper dig att se undervisning på nytt – och därifrån förändra den.    

Författare

Charlotte Arkenback är lektor vid Göteborgs universitet och undervisar på lärarutbildningen och specialpedagogiska program. Hon har en bakgrund som lärare i matematik och naturvetenskap samt som speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. Charlotte utsågs till Årets Lärarförfattare 2025.    

Innehåll

Del I När det invanda sättet att se inte räcker  

1. Varför integrera specialpedagogik och ämnesdidaktik?

2. Från perspektiv till praktik – att förstå undervisningens villkor

3. Undervisning som praktik – när vardagstänkandet inte räcker

4. När undervisning och samordning inte möts  

Del II Att undersöka och förstå undervisning som praktik  

5. Undervisning i stunden

6. Undervisningen som praktik

7. Elevens erfarenheter som praktik

8. Pedagogisk praktik – vad som blir synligt när praktiker möts  

Del III Översättning till den fysiska och sociala världen  

9. När praktiker samproduceras

10. Praktikerna ställs i relation

11. Att pröva analysen i relation till forskning

12. Vad analysen gör möjligt att förstå om tillgänglighet, delaktighet och inkludering

13. Att ta med sig in i praktiken

14. Den pedagogiska praktiken i svenska

15. När undervisningens villkor samproduceras

16. Att se undervisning i sammanhang – bortom det som sker i stunden  

Del IV Verkstaden: att undersöka och utveckla undervisning som praktik  

17. Verkstaden börjar – att skapa ett praktiknära underlag

18. Från berättelse till praktiknarrativ och analys

19. Att undersöka elevens ämnespraktik

20. Den pedagogiska praktiken – när undervisning och elevpraktik möts    

Ska vi leka? En enkel fråga – med stor kraft.

Lek är grunden i barns lärande, men också ett av förskolans mest komplexa uppdrag.  Genom lek utforskar barn världen, skapar relationer, utvecklar språk och provar sina gränser. Samtidigt är leken inte alltid självklar eller okomplicerad. Vissa lekar väcker frågor, konflikter eller oro. Vilken lek får ta plats? Vems lek räknas?  

Den här boken handlar om leken som drivkraft, som pedagogiskt verktyg och som ett fenomen som lockar, men samtidigt också utmanar och ibland skaver. Genom skilda perspektiv och erfarenheter synliggörs lekens betydelse, möjligheter och utmaningar – och bidrar med nya sätt att tänka, se och agera i den pedagogiska praktiken.  

Boken är indelad i tre delar: uppdraget, lekens användbarhet och lekens komplexitet. Den innehåller konkreta tips och reflektionsfrågor, som kan användas både i det egna arbetet och i kollegiala samtal.

Det här är en bok för dig som vill fördjupa din förståelse av lekens roll i förskolan – och som vill låta leken fortsätta vara en kraft som utvecklar, utmanar och engagerar.

Författare

Erika Wallin är förskollärare och arbetar idag som kommundoktorand. Halva sin tid har hon ett uppdrag som kvalitetsutvecklare för förskolorna i Nyköpings kommun och i den andra delen av sin tjänst har hon en doktorandtjänst vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör utvecklingsarbete, professionskunskap och förskolepersonals kollektiva lärprocesser.

Innehåll

1. Lek för livet – en introduktion, av Ingrid Engdahl

2. Att få och kunna leka – den sociala förskolelekens förutsättningar, möjligheter och utmaningar, av Maria Gladh

3. Vårt ansvar – vår roll, av Åsa Lernberg och Louise Messer

4. Pinnlek – vad är det och hur kan det förstås i förskolan? Av Mia Heikkilä och Ann-Christin Furu

5. Miljöer för lek i förskolan, av Erika Wallin

6. Vad innebär det att arbeta med lekresponsiv undervisning i förskolan? Av Niklas Pramling

7. Yngsta barnens lek, av Lena Edlund

8. Barn som språkskapare: ett projekt med lekfull undervisning i fokus, av Anna Kemson

9. Lekfulla former för lärande, av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt

10. Rörelselek, av Ulrika Fagerström

11. Lekandets egenvärden, av Margareta Öhman

12. Lek som utmanar, av Sara Frödén

13. Lek och existens på förskolan, av Eva Schwarz

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Matematik som väcker nyfikenhet och når fram

När undervisningen ger utrymme för olika arbetssätt och uttrycksformer öppnas nya vägar in i matematiken – eleverna blir delaktiga och utvecklar en djupare förståelse. En varierad matematikundervisning gör det möjligt att möta elevernas olika behov, skapa engagemang och samtidigt erbjuda utmaningar på rätt nivå.

Boken visar hur du som lärare kan organisera din undervisning så att den förenar tydlig struktur med kreativ variation. Genom konkreta lektionsupplägg, klassrumsexempel och praktiska verktyg får du stöd i att planera för helklassundervisning, stötta elever i matematiksvårigheter och ge alla möjlighet att utvecklas.

Det här är både en inspirationskälla och en handbok för lärare, speciallärare och specialpedagoger som vill göra matematik mer tillgänglig, meningsfull och stimulerande för alla elever i klassen.

Läs, reflektera och utvecklas tillsammans Det här är en bok som passar lika bra för personlig utveckling som för kollegialt lärande i bokcirkel. Ladda ner bokcirkelmaterial från Lärarförlagets webb.

FörfattareJohanna Bolling är speciallärare i matematik och biträdande rektor. Hon har över 20 års erfarenhet av matematikundervisning, främst i årskurs F–6, och har även arbetat som matematikutvecklare, föreläsare och läromedelsförfattare.

InnehållFörord Inledning

DEL 1 ORGANISATION AV UNDERVISNING I HELKLASS Grundläggande förhållningssätt God undervisning för alla Sammanfattning och reflektion del 1     DEL 2 FLER TIPS FÖR EN GOD VARIERAD UNDERVISNING Mer om hur du kan arbeta med matematik i helklass Planering Prov i matematik Nationella prov   Stationsundervisning Tips till vårdnadshavare Sammanfattning och reflektion del 2     DEL 3 MATEMATIKSVÅRIGHETER Introduktion till matematiksvårigheter Vilka orsaker finns det till matematiksvårigheter Vad är matematiksvårigheter Matematiksvårigheter – vi kan göra skillnad Sammanfattning och reflektion del 3   DEL 4 ELEVER I MATEMATIKSVÅRIGHETER OCH UNDERVISNING Den viktiga undervisningen – vikten av att aldrig ge upp Screening och kartläggning RTI – undervisning i lager 2 och 3 Explicit undervisning Konkret material Tydliggörande pedagogik – stödstrukturer i undervisningen Färdighetsträning av aritmetiska basfärdigheter och textuppgifter Till sist Sammanfattning och reflektion del 4   AVSLUTNING Tabeller

Vad betyder det att vara färgmedveten i förskolan?

Barn ser hudfärg. De ser skillnader och tolkar världen utifrån vad de möter. Därför behöver vi i förskolan våga prata om hudton, likvärdighet och identitet – på ett sätt som stärker alla barns självbild.  Den här boken visar hur ett antirasistiskt och färgmedvetet arbete kan ta form i praktiken.  Här finns inspiration till hur du som pedagog tillsammans med barnen kan utforska frågor om hudton, språk och normer genom lek, läsning, lärmiljöer och skapande.  Det här är en bok som väcker frågor, ger mod och visar hur små steg kan göra stor skillnad. Genom en färgmedveten pedagogik skapas en mer medveten och inkluderande förskola, där varje barn får ta plats.  Läs reflektera och utvecklas tillsammans Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel. Frågor finns även att ladda ner på www.lararforlaget.se

FörfattareMaria Fabien är ateljérista och journalistLovisa Gustafsson är förskolelärare, licentiat i förskoledidaktik och doktorand

"En intressant och angelägen bok som är mycket bra att ta sin utgångspunkt i för hur en medveten antirasistisk hållning kan växa fram i förskolor."   

Helhetsbetyg 4 – Mycket bra  

Ur BTJ-häftet nr 5, 2026  

InnehållInledningDEL 1 ATT DRIVA ETT ANTIRASISTISKT ARBETEKapitel 1. Att sätta igångKapitel 2. Språkbruk och kategoriseringarDEL 2 ATT SKAPA EN ANTIRASISTISK FÖRSKOLEMILJÖKapitel 3. Representation och identitetKapitel 4. Vårt materialDEL 3 ATT ARBETA MED BARNENKapitel 5. Bild och formKapitel 6. Dans, musik och sångKapitel 7. Lek och dramaKapitel 8. Högläsning och samtalDEL 4 SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVAREKapitel 9. Den viktiga dialogenDEL 5 VAR BEREDDKapitel 10. Ta barnen på allvar

SlutordBegreppsförklaringarReferenslista

Äntligen möts forskning och praktik kring det systematiska kvalitetsarbetet - och det utifrån olika perspektiv och yrkesroller. I den här boken får du 17 olika perspektiv på systematisk kvalitetsarbete. En antologi där forskare och praktiker delar tankar och erfarenheter av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Bland kapitelförfattarna: Jonna Bornemark, Erika Wallin Ingrid Pramling-Samuelsson, Pia Williams, Karin Alnervik, Maria Elbrand och Förskolepoddens Josefin Malm och Sofie Källhage. Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.Vi vet vad vi ska göra Utvecklingsarbete i förskolan är idag en naturlig del av verksamheten. Men vi gör olika och den olikheten innebär möjligheter. I den här antologin ger 17 författare - utifrån olika yrkesroller - sina bilder av hur ett systematisk kvalitetsarbete, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, kan gå till.

Men det är hur:et som ofta upplevs som en utmaning Boken bjuder på strategier och konkreta exempel på framgångsrika arbetssätt för ett systematiskt kvalitetsarbete där målet är att utveckla förskolans utbildning. Men också hur man gör det enkelt, roligt och meningsfullt.

Vi gör olika och det är dags att vi lär av och med varandra Innehållet är uppdelad i fyra olika delar: Uppdraget, kvalitet och dokumentation, reflektion och systematiskt kvalitetsarbete i alla led. 

Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 5 - Briljant!"Läsaren bjuds praktiknära, teoretiska och forskningsbaserade texter och exempel, även exempel tolkade ur ett filosofis perspektiv. Vardagen är närvarande liksom kopplingen till läroplanen och uppdraget. Förskolan har ett samhällsuppdrag och måste ständigt utvecklas. Förskolans systematiska kvalitetsarbete ger utmärkt stöd och inspiration i detta arbete med syfte att skapa medvetenhet, högre kvalitet och göra skillnad för förskolans alla barn." Btj-häftet nr 1 2024Om redaktörenErika Wallin är legitimerad förskollärare, utvecklingsledare och forskare. 

KapitelförfattareEllinor Bengtsson, Erika Wallin, Frida Lindroth, Ingrid Pramling Samuelsson, Jan Håkansson, Jonna Bornemark, Josefin Malm, Karin Alnervik, Karin Widegren, Linda Gustafsson, Linda Johnston Bergsten, Linda Larsson, Maria Elbrand, Pia Williams, Sanna Wisäter, Sara Reynolds och Sofie Källhage.

Innehåll

Inledning

UPPDRAGET

1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan förutsättningar och främjande faktorer

2. Riktning, struktur och samsyn en förutsättning för ett kvalitetsutvecklande arbete

3. Hur blir systematiskt kvalitetsarbete enkelt, roligt och meningsfullt?

4. Kvalitetsarbete med utgångspunkt i förskolans återkommande vardagssituationer

Reflektionsfrågor

KVALITET OCH DOKUMENTATION

5. Kvalitet i förskolan för barnens skull

6. Att låta det viktigaste ta plats i förskolans systematiska kvalitetsarbete

7. Betydelsen av att uppleva dokumentationsarbete som något användbart

Reflektionsfrågor

REFLEKTION

8. Med blicken på oss själva att utveckla vår undervisning genom systematiskt kvalitetsarbete

9. Reflektion som motor i vårt systematiska kvalitetsarbete

10. Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete

Reflektionsfrågor

SKA I ALLA LED

11. SKA i styrkedjan från barn till huvudman och tillbaka

12. Kan man ha ett kvalitetsarbete som letar efter känslan?

12 a. Små vardagliga handlingar som kan bli stora tillsammans över tid

12 b. Känslans roll i kvalitetsarbete: lektioner från Lerum och en gammal dualist

13. Konsten att skapa förändring

Reflektionsfrågor

Referenser

Den här boken handlar om hur skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård kan samverka och utveckla sätt att arbeta tvärprofessionellt för att för att stötta elever i problematisk skolfrånvaro och arbeta mot en ökad skolnärvaro.

Hur kan skolan samverka med socialtjänst och hälso- och sjukvård för att gynna skolnärvaro?

Problematisk skolfrånvaro är en komplex fråga. Elever behöver stöd för att kunna återvända till skolan. Vi som arbetar i skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har olika uppdrag, men också ett gemensamt ansvar för dem som har behov av insatser från flera aktörer samtidigt. Den här boken handlar om hur vi kan samverka. En aktiv samverkan ställer nya krav på att vi delar information och att vi gör det på ett klokt sätt så den verkligen kommer till nytta för eleven.

Hur kan vi utveckla våra sätt att arbeta tvärprofessionellt?

Hur kan vi bli bättre på att samverka med föräldrar och hur kan vi öka elevernas delaktighet i arbetet för återgång till skolan?

I Lärarförlagets antologi Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro har redaktörerna Max Hjorton och Sirkka Persson samlat representanter från de instanser som möter elever i problematisk skolfrånvaro. De bidrar med både kunskap och erfarenheter från olika professioner och boken ger information, inspiration och förslag på arbetssätt som stödjer en aktiv samverkan för ökad skolnärvaro.

Betyg 4 - Mycket bra!

"Bokens syfte är att sprida kunskap om hur uppdraget inom skola, socialtjänst och vård ser ut, samt visa hur dessa verksamheter genom aktiv samverkan kan arbeta åtgärdande och förebyggande mot problematisk skolfrånvaro. Med aktiv samverkan syftar författarna på olika former av arbetssätt som innefattar tvärprofessionella team. Exempelvis: närvaroteam, skolsociala team eller olika projekt med representanter från olika verksamheter. Detta är en mycket bra handbok som väl fyller sitt syfte."

Therese Nordholm, lektör Läs hela recensionen i Btj-häftet 13/2024

Om redaktörerna och författarna

Kapitelförfattare i antologin är: Max Hjorton, Ausdis Collberg, Malin Ekfeldt, Helena Engström, Kerstin Hassan, Anna Orwallius, Matias Pitkänen, Henrik Råneberg, Sofia Ward och Sirkka Persson.

Redaktörer:Sirkka Persson har arbetat som rektor i drygt 18 år på Kringlaskolan i Södertälje. 2020 nominerades Sirkka Persson till årets rektor.  Idag arbetar hon med verksamhetsutveckling samt fortbildning och har tidigare skrivit Från hemmasittare till återvändare - vägar till skolnärvaro.

Max Hjorton har de senaste åren arbetat i Göteborgs stad som övergripande specialpedagog med fokus på problematisk skolfrånvaro och samverkan.  

Innehåll

1 Närvarofrämjande arbete i skolans organisation

2 Elevens delaktighet

3 Ångest i skolan

4 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och problematisk skolfrånvaro

5 Oro för vad kompisar ska säga

6 Rörelse som möjlighet

7 Åtgärdande arbete i skolan

8 Omfattande frånvaro och en tillgänglig lärmiljö

9 Tvärprofessionell frånvaroutredning

10 Socialtjänsten som resurs i arbetet med problematisk skolfrånvaro

11 Vårdens roll vid skolfrånvaro

12 Samordnat arbete i praktiken

AvslutningBilagor och källor

Att väcka rörelseglädje som består

Rörelse är lek, glädje och energi. Det är också ett av barns mest grundläggande behov. När barn får röra sig utvecklas inte bara kroppen, utan även tänkande, kreativitet, självkänsla och psykiskt välbefinnande.

Även om många barn har en inneboende lust att röra sig har förskolan en viktig roll i att erbjuda varierade, meningsfulla och tillgängliga sammanhang. Den här boken visar hur barns rörelseglädje kan stärkas – nu och genom livet.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet får du konkreta verktyg och inspirerande exempel för att tillvarata möjligheter i förskolans miljöer, undervisning, lek och i vardagen. Du får också stöd i hur rörelsearbetet kan följas upp och utvecklas systematiskt.

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget, bl a Pedagogiska relationer i förskolan och Språkets alla möjligheter.

Matematik-a i fritidshemmet

Miljön och aktiviteterna i fritidshemmet skapar unika möjligheter att upptäcka och utforska matematik i ett sammanhang där lek och lärande förenas. Möten med matematik i fritidshemmet ger många inspirerande exempel på hur fritidshemmets verksamhet och skolans matematikundervisning kan samverka genom att ta tillvara elevernas intressen och de matematiska möten som uppstår i fritidshemmet.

Anna Wallins koncept "matematik-a" främjar ett lekfullt förhållningssätt till matematik, där kreativitet och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda boken som diskussionsunderlag kan pedagoger i fritidshem fördjupa sin förståelse för hur läroplanen kan omsättas i praktiken och därmed stärka arbetet med fritidshemmets mål att erbjuda en trygg, stimulerande och lärorik miljö.

Författare

Anna Wallin är kommunlektor och lärarutbildare på Stockholms universitet. 2022 disputerade hon i matematikdidaktik med avhandlingen Fritidshemmets matematik: Möten som räknas . Boken bygger på hennes avhandling och riktar sig till pedagoger verksamma i fritidshem och studenter.

Innehåll

1. Delarna skapar en helhet

2. Utbildningsomsorg: "Vi utbildar och 'omsorgar' hela dagarna"

3. Fyra inriktningar av fritidshemmets matematik

4. Vi på Fritids leker och värderar matematik

5. Matrmatik-a: Vi leker matematik i en pizzeria

6. Vår stad: Ett samverkansprojekt

Källor

Återbruk som inspirerar lärande och ger framtidshopp  

Kan materialet vi redan har i förskolan användas på fler sätt? Kan vi ge nytt liv åt det som en gång ratats, och tillsammans med barnen upptäcka nya hållbara vägar?  

I dag riktas stort fokus mot förskolans lärmiljöer och hur de kan formas utifrån barnens nyfikenhet, behov och rätt till utbildning. Ofta söker vi lösningar i att köpa nytt – men är det alltid nödvändigt? Tänk om vi i stället kan låta både förskolans resurser och jordens tillgångar räcka längre.  

Den här boken presenterar praktiska idéer och konkreta strategier på hur återbruksmaterial kan bli en naturlig utgångspunkt i undervisningen och i arbetet med läroplanens olika områden. Den ger verktyg för att skapa lärmiljöer som inte bara möter barnens behov och rätt till utbildning, utan också värnar om vår gemensamma planet.  

Med inspirerande bilder och ett tydligt fokus på både praktik och hållbarhet är detta en bok för alla i förskolan som vill skapa miljöer där barnens ögon får glittra – och där framtiden formas med omtanke.      

Moa Bäversten är förskollärare, föreläsare, utbildare och författare med hjärtat i barns möjligheter att utveckla ett rikt språk.    

Victoria Bergman är förskollärare och lärarutbildare med en stor passion för barns miljöer i förskolan.

Innehåll:          

1. Hållbarhet – nu och i framtiden

2. Skapa Miljöer med återbruk

3. Lekfulla miljöer

4. Normer och värdegrund

5. Sensoriska platser

6. Språk och kommunikation

7. Skapande och estetik

8. Digitala miljöer

9. Matematik

10. Naturvetenskap

11. Teknik

12. Pedagogisk dokumentation

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Stationsarbetets möjligheter 

När elever börjar skolan möter de en ny värld. I takt med att de går vidare mot nya årskurser förändras skolvardagen på nytt. Stationsarbete skapar en igenkännbar ram som ger trygghet och studiero, stärker relationer och gör det möjligt för läraren att möta varje elev.

Med stationsarbete, särskilt i kombination med bildstöd, får eleverna varierade vägar till lärande. Arbetssättet bidrar även till delaktighet, tydlighet och inkludering.

I boken visar Nathalie Lindgren hur du arbetar med stationsarbete under de första skolåren, så att planering, genomförande och utvärdering samspelar och driver undervisningen framåt. Med konkreta och praktiska exempel får du verktyg att skapa en strukturerad, inkluderande och engagerande undervisning som ger alla elever bättre förutsättningar att lyckas.  

Författare

Nathalie Lindgren är förskollärare med lång erfarenhet av arbete i förskoleklass. Hon har tidigare gett ut boken Stationsarbete för undervisning och kartläggning i förskoleklass på Lärarförlaget.  

Innehåll

1. Vad är stationsarbete?

2. Varför stationsarbete?

3. Att tänka på vid planering av stationsarbete

4. Hur organiserar man stationsarbete i praktiken?

5. Hur kommer man i gång?

6. Vad innebär en lärarledd station?

7. Vad kan stationerna innehålla?

8. Stationsarbete – från planering till utvärdering

9. Hur anpassar man för olika behov?

10. Hur får man tiden att räcka till?

11. Hur kopplas undervisningen till styrdokumenten?

12. Några råd för att följa upp och utvärdera Stationsarbete – ett av flera arbetssätt

13. Bildstöd i undervisningen

14. Stationsarbete i praktiken – vanliga frågor och konkreta exempel

Hur kan arbetslaget utveckla sin språkmedvetenhet? Och hur kan pedagoger i förskolan aktivt stödja barns språkutveckling? Det är frågor som behandlas i denna bok.

Här beskriver forskarna Karin Rönnerman och Ann Nordberg hur de tillsammans med två förskolor har utvecklat ett språkstödjande arbetssätt med hjälp av aktionsforskning. Arbetslagen har använt sig av ELSA-modellen (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) för att identifiera, observera, diskutera och förändra sitt språkstöd i vardagen. Projektet har gett pedagogerna ett praktiskt verktyg för att medvetandegöra hur de kommunicerar med barnen i syfte att stimulera barnens språkutveckling:

ELSA-modellen har berikat mitt liv, för jag ser vilken makt ord har i smått och stort. I arbetslivet ser jag stora förändringar, som jag kommer att bära med mig livet ut.

Modellen, som är ny i Sverige, är användbar på alla förskolor som vill utveckla en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att höja kvaliteten i sitt arbete.

Karin Rönnerman är professor i pedagogik och förskollärare. Ann Nordberg, är docent i pedagogiskt arbete och legitimerad logoped. Båda är verksamma vid Göteborgs universitet.  

InnehållFörord Inledning

Kapitel 1: Hallen även en plats för undervisning

Kapitel 2: Vetenskaplig grund för språkstöd Språkforskning till grund för dimensionerna Att reflektera över

Kapitel 3: Aktionsforskningsprocessen Sex steg i aktionsforskning Centrala moment i aktionsforskning Aktionsforskning ur olika perspektiv Att reflektera över

Kapitel 4: ELSA-modellen i praktiken Hallen i fokus för barn i åldrarna 1 3 år (Ugglan) Måltiden i fokus för barn i åldrarna 3 5 år (Hajen) Samlingen i fokus för barn i åldrarna 4 5 år (Fjärilen) Att reflektera över

Kapitel 5: Gemensamma erfarenheter av ELSA-modellen Ökad medvetenhet Vikten av struktur Språkstödjande arbete för ett hållbart kvalitetsarbete Fortsatt arbete vad tar vi med oss?

Efterord TACK!Litteraturlista Bilagor Bildförteckning

Pedagogiska relationer kärnan i förskolans kvalitet

I förskolan sker omsorg, utveckling och lärande i relationella möten mellan pedagog och barn, men också pedagoger emellan. Genom att utveckla dessa relationer kan varje barn ges bästa möjliga stöd för att komma så långt som möjligt.

I boken sätts de pedagogiska relationerna i centrum och visar hur vi kan stärka kvaliteten i utbildningen. Ljuset riktas mot det som kan verka osynligt och omätbart, men som går att få fatt i genom ett medvetet arbete med dokumentation, reflektion och analys i hela kedjan av uppföljning. Boken belyser praktiska exempel från vardagen, leken och undervisningen tillsammans med forskning och strategier för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningen är tydlig: relationen mellan pedagog och barn är den viktigaste faktorn för förskolans kvalitet. När vi låter omsorg, undervisning och värdegrund bilda en helhet kan vi skapa förutsättningar för att barn utvecklar betydelsefulla förmågor både här och nu och för framtiden. Boken vänder sig till pedagoger, studenter, rektorer och alla som arbetar med ledarskap och utveckling inom förskolans organisation.

Reflektionsfrågor för kollegialt lärande i bokcirkelBoken innehåller reflektionsfrågor för egen reflektion och ett gemensamt lärande i bokcirkel.

Betyg 5 briljant  "Det är en väldigt god balans mellan konkreta berättelser från verksamheten och teori, vilket ger en engagerande men även reflekterande text. Sven Perssons teoretiska mellanspel sker vid tre kortare betoningar av att utveckla pedagogiska relationer, men han gör det med tyngd och substans. Marie Erikssons kapitel avslutas med reflektionsfrågor."Ulf Malmqvist, lektör Btj-häftet nr 12, 2025

FörfattareMarie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget. 

Sven Persson är senior professor i pedagogik och bar arbetat med forskning och utvecklingsarbete om pedagogiska relationer i närmare 40 år. Han bidrar med teoretiska kommentarer och erfarenheter från utvecklingsarbete i boken.

"Att vara lärare är kreativt, oförutsägbart, knäppt och otroligt spännande. I den här boken vill jag synliggöra den tysta kunskap som tar många år för lärare att förvärva."

I Första tiden som lärare delar Maria Wiman med sig av sina bästa råd och beprövade knep till dig som är ny i yrket. Läs om hur du kan lägga upp lektioner, hantera konflikter, bygga relationer och mycket mer. Allt förmedlat med humor, värme och massor av konkreta exempel, från en lärare som alltid står på elevernas sida.

Maria Wiman är lärare i svenska och SO, kolumnist och författare. År 2019 utsågs hon till Sveriges bästa lärare. Hon har tidigare utgivit boken Värdeskapande lärande (Lärarförlaget, 2019).

Vad är det som händer egentligen? En enda elev får såväl rutinerade som nya lärare att ge upp inför möjligheterna att undervisa hen. Det leder till konflikter i personalgruppen och till att osämja sprids på skolan.    

Som lärare möter man ibland stora utmaningar när det gäller att få samspelet med en elev eller undervisningen i en klass att fungera. Man behöver inte bara förstå sina elever, utan en lika viktig aspekt handlar om att förstå och hantera sina egna känslor inför sin arbetssituation. Lärare som förenar pedagogik med psykologisk kunskap har möjlighet att nå ännu längre i sitt arbete med eleverna.   

Författarna presenterar olika perspektiv som psykologin har att erbjuda och ger exempel på hur den kunskapen kan användas i praktiken. Med utgångspunkt i fallbeskrivningar och med stöd i forskning tar boken upp ämnen som anknytning, elever i konflikt, strategier för att bemöta föräldrar samt motivation och gruppsykologi.

Genom sitt klassrumsnära perspektiv ger boken konkret stöd till pedagoger. Boken vänder sig också till skolledare och personal inom elevhälsan, då den visar hur ett proaktivt hälsoarbete kan göra skillnad.

Betyg 4 - Mycket bra!"Boken, som är mycket bra och välskriven, visar på vikten av skolpsykologens perspektiv i elevhälsoarbetet. Författarna vänder sig till pedagoger, elevhälsa och övrig personal inom för- och grundskola."

Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 17, 2024.

FörfattareTuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin är legitimerade psykologer

Innehåll

1. Känslornas psykologi2. Anknytning och relationsmodeller3. Lärande och motivation4. Lärande och en känsla av sammanhang5. Att vilja men inte kunna6. Elever i konflikt7. Föräldrar i konflikt8. Att forma en elevgrupp9. En känslokompetent skola10. En elevhälsa som stödjer målen

Estetiskt utforskande med material som grund för lärande och kreativitet Hur påverkar material och miljö barns möjligheter att utforska, skapa och lära? I den här boken visar Nina Odegard hur estetiskt utforskande kan berika barns möten med olika material och miljöer – både inomhus och utomhus.

Med utgångspunkt i forskning och exempel från praktiken undersöks hur öppna material kan stödja barns kreativa processer och hur kunskap om material kan vara ett pedagogiskt förhållningssätt. Samtidigt problematiseras etablerade tankar om hållbarhet, där vi genom utforskandet av material kan visa vägen mot ett klimatvänligt tänkande och handlande.   Boken innehåller inspirerande bilder från pedagogiska miljöer och både förskollärare och forskare bidrar med reflektioner kring estetiskt utforskande i förskolan.

Här synliggörs hur vi kan se på materialens möjligheter med nya ögon – och hur de kan väcka nyfikenhet och lust att undersöka och upptäcka världen tillsammans.

Författare Nina Odegard har en bakgrund som förskollärare, rektor och forskare och är numera biträdande professor vid universitetet i Sørøst-Norge. Hon har tidigare gett ut Återbruk som kreativ kraft på Lärarförlaget.

Innehåll 1. Centrala teorier och begrepp som bidrar i estetiskt utforskande 2. Barn bidrar i, till och med världen 3. Materialens bidrag till estetiskt utforskande 4. Mörker, ljus, skugga, ljud och vibrationer – fenomens bidrag till estetiskt utforskande 5. Att vara en estetiskt utforskande pedagog – med material som följeslagare 6. Estetiskt utforskande av material – den pedagogiska utemiljön

Hur väcker vi motivation och nyfikenhet hos elever med utmaningar i sitt lärande?

Hur skapar vi en undervisning som inte bara fungerar utan lyfter?

I Specialpedagogiken som lyfter lärandet delar Denice Sverla med sig av konkreta metoder, insikter och förhållningssätt för att utveckla undervisningen för elever inom den anpassade skolan och elever i särskilda undervisningsgrupper. Med fokus på att skapa en undervisning som är begriplig, meningsfull och utmanande visar hon hur vi kan inspirera elever att växa, både i kunskap och självförtroende - och samtidigt rusta dem för livet efter skolan. Boken utgår från tre centrala didaktiska frågeställningar: Vad behöver vi göra? Hur gör vi det? Och varför? Genom dessa frågor erbjuder författaren konkreta metoder och arbetssätt för att stärka både elevers och pedagogers utveckling. Med blicken fäst vid möjligheterna, inte hindren, visar hon att det alltid är hur vi väljer att utforma vår undervisning som gör skillnad.

Läs, reflektera och utvecklas tillsammans i bokcirkelBoken innehåller reflektionsfrågor för egen reflektion och ett gemensamt lärande i bokcirkel.

Betyg: Mycket bra!Btj-häftet 19/2025

Om författarenDenice Sverla - Årets Lärarförfattare 2024Denice är legitimerad speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning och utvecklingskonsult, där hon bistår kommuner och skolor att utveckla sitt arbete med att utmana elevsynen i verksamheter och lyfta lärandet till nya nivåer. Denice vann även lärargalans pris som Årets inspiratör 2019 och mottog Demokratipriset på Skolledare 21. Hon nådde dessutom finalplats för Framtidsgalans pris Årets ledare 2023. Hon utsågs även till Årets lärarförfattare 2024.

Innehåll0. Inledning1. Varför ska vi göra det?2. Vad kan vi göra?3. Hur kan vi göra?För mer info om innehåll, se bokens smakprov. Finns bl a på lararforlaget.se

Vad krävs av de rum där barn ska leka, lära och samspela - de platser där de ska utvecklas och bli sina bästa jag?

Följ med Katinka Vikingsen på en inspirerande genomgång av förskolans olika rum. Massor av konkreta tips, förslag och bildexempel visar på möjliga vägar framåt, oavsett om det gäller att strukturera en ateljé eller skaffa nya möbler. Att Sverige har en stolt tradition att luta sig mot visar de nedslag som görs i förskolans historia.

Katinka Vikingsen har en bakgrund som förskollärare och pedagogista med lång erfarenhet av förskoleutveckling i många olika roller - som handledare, chef och utvecklingsledare. Hon arbetar numera som rektor.

"En väldigt bra handbok för hur vi skapar goda lärmiljöer i förskolan. Den kommer ha en given plats i mitt bibliotek för förskoleutveckling."- Sara Krokström, utvecklingspedagog

"Katinka Vikingsen ger en gedigen bakgrund, teoretiska perspektiv och en mängd pedagogiska förslag till att utveckla förskolans lärmiljöer. Detta är en bok som stöd till pedagoger och rektorer för att möjliggöra en utbildning som kan möta ALLA barns behov. Vilken kunskapskälla!"- Eva Wahlström, specialpedagog och utbildare av förskollärare

"Helhetsbetyg: 5/Briljant."- Ulf Malmqvist, Bibliotekstjänst

"Jag tycker att Katinka har lyckats med att förmedla att om vi har en samsyn och jobbar tillsammans så kan vi skapa rum där barn får utvecklas och bli sina bästa jag. För mig kommer denna bok att vara en väldigt bra handbok i mitt arbete som verksamhetsutvecklare för förskolorna i Mölndal."- Carina Eriksson, bokbloggen Pedagog Mölndal

Det fria och öppna uterummet erbjuder en grogrund för mycket lärande och stora möjligheter till språkutveckling. I den här boken delar författarna med sig av lekfulla, kreativa idéer och konkreta exempel på hur vi under utevistelsen kan kombinera skapande, rörelse och språkande på ett härligt och hållbart sätt. Du får exempel på hur barnens berättande får ta plats i utemiljön och hur rörelse och språk hänger samman.  Boken erbjuder många språkstimulerande arbetssätt som är väl grundade i teori och forskning. Den innehåller även stöd för kartläggning av förskolans utemiljö. 

Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Platser som får ögonen att glittra... Språkande kan ske överallt, hela tiden, på olika sätt och i alla stunder under en dag i förskolan. Var vi befinner oss påverkar språkandet på olika sätt. Utemiljön ger barn möjlighet att träna på en mängd olika förmågor inklusive språkandet, men vad vi erbjuder för material och mötesplatser har också stor betydelse för de språkliga sammanhangen. Små meningsfulla, mindre sammanhang i utemiljön kan skapa många språkrika möten. ... blir magiska mötesplatser där vi nyfiket möts i samförstånd. Författarna till boken Språkrika utemiljöer i förskolan har tidigare myntat begrepp som att vara språkmotor . Nu ger de oss nya begrepp som att uggla när vi ska vara uppmärksamma, kloka och beredda och att räva när vi behöver använda oss av lite bus och list för att locka fram kommunikationen. Boken erbjuder många språkstimulerande arbetssätt som är väl grundade i teori

"Utifrån synsättet att barn är i ständig kommunikation och samspel med sin omgivning, kan det vara klokt att även fundera över hur barnens förutsättningar förändras när vi byter fysisk miljö och vad det innebär för språkandet. "  ur Språkrika utemiljöer i förskolan

Betyg 4 - mycket bra!"Författarnas direkta tilltal till läsaren och deras praktiknära exempel bjuder på en inspirerande läsning."BTJ-häftet nr 14, 2024.  

Om författarnaMoa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas är båda förskollärare, föreläsare och författare. De värnar om barns rättigheter och har inspirerat många genom sitt gemensamma arbete med att skapa inspirerande miljöer i förskola, inte minst genom boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta (2021). De har också tilldelats Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans språkmiljö för sitt språkstimulerande arbetssätt. 

InnehållFörord 7 Inledning

Kapitel 1 Språkrika möten

Kapitel 2 Språkstimulerande samspel

Kapitel 3 Utemiljöns lek

Kapitel 4 Barns berättande

Kapitel 5 Utemiljöns möjligheter till rörelse

Kapitel 6 Skogen som språkligt centrum

Kapitel 7 Att lyckas med utemiljön

I en värld där allt ska mätas och i en tid när vi alla upplever oro inför framtiden är det kanske viktigare än någonsin att skolan ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull. Men hur kan detta åstadkommas?  

Att göra skolan meningsfull

Det här är en bok om hur lärare kan arbeta med undervisning och reflektion för att eleverna ska förstå och uppleva att de inte bara lär för framtiden utan att det som de lär sig idag kan de också ha nytta av och använda nu direkt. Det är en klassrums- och undervisningsnära bok som är full av både hopp och praktiska exempel.  

... genom att skapa engagemang i klassrummet.

Maria Wiman delar i boken med sig av sina erfarenheter från klassrummet och vad som skapar engagemang hos eleverna. Här beskrivs hur hon tar vara på elev­ernas dunkande hjärtan, rusande vrede eller vilda lycka genom att de får delta i projekt kopplade till samhällsfrågor t ex.  

Och hur lärarna ska orka

Boken avslutas med ett kapitel om hur lärare ska kunna hålla ihop trots en stund­tals ganska rejäl motvind. Det handlar om etisk stress, lärares rättigheter och vikten av att be om hjälp.  

Betyg 4 Mycket bra

"Boken entusiasmerar i en tuff verklighet och det komplexa upplevs lättare att agera på." Btj-häftet nr 4, 2024  

Om författaren

Maria Wiman är lärare i svenska och SO men också krönikör och skoldebattör. 2019 utsågs hon till Sveriges bästa lärare. Har även prisats som Årets pedagog. 

Innehåll

1. DAGSLÄGET

Hur mår våra elever?

Skolans roll

Skolan som social arena

Pojkars lärande

Hemmasittare

Elevhälsan

2. KÄNSLA AV SAMMANHANG

KASAM

Mindset

Grit

Ett dynamiskt mindset och grit i klassrummet

Självbild och förväntanseffekter

Skolans förhållningssätt

Självkontroll

Så hur i hela friden ska vi göra?

Att reflektera över det egna lärandet

Att skapa struktur

Lektioner utan rätt och fel

Feedback

3. KÄNSLOR OCH MOTIVATION

Känslans revansch

Den gamla hjärnan

Den unga hjärnan

Känslor och undervisning

Vad gör dig riktigt arg?

Ta känslan till handling

När sorgen blev till chips

En passiv robot?

Motivationens kraft

Konsten att väcka motivation

Elevdelaktighet och skolans demokratiska uppdrag

Variation, flexibilitet och genuin nyfikenhet

Att motivera med piska eller morot?

4. VÄRDESKAPANDE LÄRANDE

Tänk stort. Tänk väldigt stort

Vadå värdeskapande?

Vad säger forskningen?

Save the sharks

Meningsfullhet

Medkänsla

Café Snabel

Samarbete

Hållbar utveckling på schemat

Jeans for Africa

Bedömning

Tänk kreativt

Värdeskapande projekt steg för steg

5. DET RELATIONELLA LEDARSKAPET

Ledarskap

Varför jobba relationellt?

Historien om två gossar och två flaskor diskmedel

Auktoritet eller auktoritär?

Förebyggande åtgärder

Regler

Förbudet mot att skojbråka min favoritregel

Det trygga klassrummet

Men elever som inte vill då?

Elever som utmanar

Men ibland måste man väl ändå få sätta ner foten?

Så hur gör man då?

6. KONSTEN ATT ORKA

En vanlig dag

Såhär kan vi ju inte ha det aktuell situation

KASAM för lärare

Vad är stress?

Etisk stress

Så hur gör man då?

Våga be om hjälp

Rast och paus

Återhämtning och sömn

Dags att ta saken i egna händer

AVSLUTNING DAGS ATT ÖPPNA LOCKET

REFERENSER

Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra. Vad ska vi göra? Varför? och Hur gör vi? är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.  

Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.  

Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.   

Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  

Den pedagogiska miljön i förskolan ska vara innehållsrik och inbjudande. Det ska finnas plats för lek och kreativitet. Samtidigt ska den stärka barnens nyfikenhet att utforska och erövra nya kunskaper.  

Pedagogisk miljö i tanke och handling utkom första gången 2016 och är en uppskattad inspirationskälla i många förskolor. I den här reviderade och omarbetade utgåvan har bokens redaktör Linda Linder lagt större fokus på att få syn på resurser som redan finns, att ta hand om miljöerna och människorna i dem. Fyra kapitel är helt nyskrivna.  

Boken innehåller såväl konkreta som teoretiska och filosofiska perspektiv på vilken skillnad material och miljö kan göra i förskolan. På så sätt skapas utrymme att förstå förskolan på nya sätt, för alla som vill utveckla sitt arbete tillsammans med barn och kollegor.    

Linda Linder är redaktör för Pedagogisk miljö i tanke och handling. Hon är legitimerad förskollärare och grundlärare samt utbildad ateljerista, skådespelare och teaterpedagog. Hon driver även bloggen Pedagogiska kullerbyttan.

Medverkar i boken gör även: Nina Odegard (förord), Christian Eidevald, Agneta Wallander, Eleonor Andersson, Lina Svensson, Christina Nilsson, Bettan Lorentzson, Suzanne Axelsson, Maria Fabien, Anna Larsén, Erika Lewis, Sanna Olsson, Ann Kronberg Larsson, Pia Franzén samt Fredric Gunve.

Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen kan vara en utmaning för både dig och dina elever. Med stationsarbete lär du känna några få elever i taget och eleverna får samtidigt en varierad undervisning. När kartläggningarna sedan ska genomföras är stationsarbetet ett välkänt arbetssätt och du hinner med att dokumentera resultaten för varje elev. Det skapar en arbetsro och arbetet blir mer lustfyllt för alla. Arbetssättet gynnar också elever som kan ha svårt att visa sina kunskaper i en traditionell och mer stressig kartläggningssituation. När kartläggningen är genomförd används resultaten för att planera den fortsatta undervisningen, både på grupp- och individnivå.  

Med praktiska moment och konkreta tillvägagångssätt berättar Nathalie Lindgren om hur stationsarbete, kartläggning, bildstöd och differentierad undervisning bildar en helhet och som främjar elevernas kunskapsutveckling. Du får också följa hela arbetsgången kring Läsa, skriva, räkna - garantin för tidiga stödinsatser: kartläggning särskild bedömning undervisning och stödinsatser uppföljning och överlämning.  

Nathalie Lindgren är förskollärare och har lång erfarenhet av att arbeta i förskoleklass. Hon föreläser och deltog även i Skolverkets referensgrupp för Hitta språket innan materialet infördes nationellt.

Innehåll InledningBokens upplägg

Kapitel 1 Stationsarbete - hur det hela började Vad innebär stationsarbete? Reflektion kring stationsarbete Planering av stationer Stationer med olika slags innehåll Språket Matematiken  Stationsarbete ett av flera arbetssätt 

Kapitel 2 Bildstöd - ett viktigt verktygDagsschema Presentation av station Uppmärksamhetsbildstöd Bilder vid olika arbetspass Språklekar - homonymer och motsatsord Tankekarta - Vad gjorde du på lovet? Tankekartor - andra tillfällen Filmvisning vid tema Temaarbete Fyrfältare (och trefältare)

Kapitel 3 Kartläggning i förskoleklass - för tidiga stödinsatser Progression från förskola till årkurs 1 Språket Matematiken Kartläggning av flerspråkiga elever Hur vi planerade och följde upp kartläggningen Hur vi genomförde kartläggningen med hjälp av stationer

Kapitel 4 Hitta språket - hur vi lägger upp kartläggningen Aktivitet 3 - Vi kommunicerar med symboler och bokstäver Aktivitet 4 - Vi utskiljer ord och språkljud Aktivitet 1 - Vi berättar och beskriver bokstäver Aktivitet 2 - Vi lyssnar och samtalar om bokstäver

Kapitel 5 Hitta matematiken - hur vi lägger upp kartläggningen Mönster Tärningsspel Sanden/riset Lekparken 

Kapitel 6 Särskild bedömning - i kollegialt samråd Syftet med samrådet Extra anpassning Särskilt stöd Extra utmaningar Hur vi organiserar vårt samråd Samarbete med specialpedagog och logoped Samarbete med förskollärarkollegor i svenska och matematik

Kapitel 7 Information till vårdnadshavare 

Kapitel 8 Vad händer i undervisningen efter kartläggningen? Om att differentiera Svenska - högläsning Svenska - språklig medvetenhet Matematik - talraden Temaarbete

Kapitel 9 Uppföljning  vi ställer oss viktiga frågorDags för vårens utvecklingssamtal

Kapitel 10 Överlämning till mottagande lärare

Kapitel 11 Återkommande arbetspass - vad gör vi mer? Läroplanens centrala innehåll är alltid vägledande Svenskans arbetsområde Matematikens arbetsområden Teman inom olika områden Samhälle, natur och teknik Värdegrundsarbete Lek, skapande och musik Utedag Idrott

Kapitel 12 Effekter av kartläggning och stationsarbete - vårt utvecklingsarbete

Kapitel 13 Positiva förändringar och framtida utmaningar Vi införde ... Vi fortsätter att utveckla ...

Slutord Spridning av vårt arbetssätt

Tack Referenser Bildförteckning 

Barns språkutveckling tar fart under de viktiga förskoleåren, men alla barn har inte samma förutsättningar. Hur kan förskolan ge dem bästa möjliga grund och utmana varje barn vidare? Med kunskap om barns kommunikativa strategier och genom att medvetet ta hjälp av miljö och material, kan pedagogerna bli de språkmotorer som barnen behöver.

Emilia Larsson Samoladas och Moa Bäversten är förskollärare på en yngrebarnsavdelning. De har tilldelats Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans språkmiljö för sitt språkstimulerande arbetssätt, väl grundat i teori och forskning. I boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta delar de med sig av konkreta verktyg och uppfinningsrika idéer för hur förskolans lärmiljöer kan arrangeras för att erbjuda barnen rika möjligheter att utforska och utveckla sina språkliga förmågor.  

"Vi vuxna inom förskolan behöver titta på oss själva med snälla, kritiska ögon, våga rannsaka vårt agerande och hjälpa varandra med att få syn på omedvetna mönster."Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta, s. 22.

Innehåll Förord Inledning Den tidiga språkutvecklingen Samspel Språkande individer Som du ser mig, så blir jag Delaktighet och inflytande utan ord Språk och identitetsutveckling Hur ser jag mig själv?Lek Lek och språk hänger nära samman Språkets dimensioner i leken Lekminnen Öva turtagning Vill du leka? Rörelselekar och språkliga processer   Meningsfulla sammanhang Miljön och språkliga processer Varje stund räknas Samverkan förskola och hem Läsande individer Högläsning Böcker i miljön Att bearbeta sagor på olika sätt Språkstimulerande material Barns inflytande över miljö och material Presentation av material Kreativa materialval Sensoriskt material Okodat och kodat material Material som flyttar ut Möjligheten att bli sitt bästa jag Språklig sårbarhet Barn gör rätt om de kan Tydlighet i miljön Flerspråkighet och språkutveckling Organisera för möjligheten att bli sitt bästa jag En språklig verktygslåda Estetik Gripa för att begripa Språkmelodi och sångmelodi Estetik som kommunikationsverktyg Att göra tillsammans Kartläggning och pedagogisk dokumentation Språklig kartläggning av miljön Projektet Barns möte med naturen Epilog Referenser Bildförteckning