Marie Eriksson – författare

Att väcka rörelseglädje som består

Rörelse är lek, glädje och energi. Det är också ett av barns mest grundläggande behov. När barn får röra sig utvecklas inte bara kroppen, utan även tänkande, kreativitet, självkänsla och psykiskt välbefinnande.

Även om många barn har en inneboende lust att röra sig har förskolan en viktig roll i att erbjuda varierade, meningsfulla och tillgängliga sammanhang. Den här boken visar hur barns rörelseglädje kan stärkas – nu och genom livet.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet får du konkreta verktyg och inspirerande exempel för att tillvarata möjligheter i förskolans miljöer, undervisning, lek och i vardagen. Du får också stöd i hur rörelsearbetet kan följas upp och utvecklas systematiskt.

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget, bl a Pedagogiska relationer i förskolan och Språkets alla möjligheter.

Pedagogiska relationer kärnan i förskolans kvalitet

I förskolan sker omsorg, utveckling och lärande i relationella möten mellan pedagog och barn, men också pedagoger emellan. Genom att utveckla dessa relationer kan varje barn ges bästa möjliga stöd för att komma så långt som möjligt.

I boken sätts de pedagogiska relationerna i centrum och visar hur vi kan stärka kvaliteten i utbildningen. Ljuset riktas mot det som kan verka osynligt och omätbart, men som går att få fatt i genom ett medvetet arbete med dokumentation, reflektion och analys i hela kedjan av uppföljning. Boken belyser praktiska exempel från vardagen, leken och undervisningen tillsammans med forskning och strategier för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningen är tydlig: relationen mellan pedagog och barn är den viktigaste faktorn för förskolans kvalitet. När vi låter omsorg, undervisning och värdegrund bilda en helhet kan vi skapa förutsättningar för att barn utvecklar betydelsefulla förmågor både här och nu och för framtiden. Boken vänder sig till pedagoger, studenter, rektorer och alla som arbetar med ledarskap och utveckling inom förskolans organisation.

Reflektionsfrågor för kollegialt lärande i bokcirkelBoken innehåller reflektionsfrågor för egen reflektion och ett gemensamt lärande i bokcirkel.

Betyg 5 briljant  "Det är en väldigt god balans mellan konkreta berättelser från verksamheten och teori, vilket ger en engagerande men även reflekterande text. Sven Perssons teoretiska mellanspel sker vid tre kortare betoningar av att utveckla pedagogiska relationer, men han gör det med tyngd och substans. Marie Erikssons kapitel avslutas med reflektionsfrågor."Ulf Malmqvist, lektör Btj-häftet nr 12, 2025

FörfattareMarie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget. 

Sven Persson är senior professor i pedagogik och bar arbetat med forskning och utvecklingsarbete om pedagogiska relationer i närmare 40 år. Han bidrar med teoretiska kommentarer och erfarenheter från utvecklingsarbete i boken.

Språket är kommunikationens och lärandets motor och därför ett av de områden som prioriteras mest på förskolor i Sverige idag. Som vuxen behöver man ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv; för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar man stöter på i livet. Om man inte får möjlighet att utveckla sitt språk i förskolan och skolan så lämnar man grundskolan med enbart mellan 10 000 och 15 000 ord i sitt ordförråd. 

Språkets alla möjligheter i förskolan bjuder på massor av exempel på hur du kan arbeta med kommunikation och språk

Boken beskriver hur förskolan kan fyllas med positiva språkliga sammanhang genom böcker och sagor men också med hjälp av lek, fantasi och olika estetiska och digitala uttryck. Marie Eriksson bjuder på en varierad palett av olika arbetssätt tagna direkt från praktiken, i huvudsak från olika förskolor i Mölndals kommun, en kommun som länge arbetat aktivt med språkutveckling och har flera litteraturprofilerade förskolor. Boken lyfter även olika sätt att arbeta med tillgänglighet och flerspråkighet i förskolan för att stötta alla barn att få uttrycka sig på sina egna sätt och få möta olika språk.Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 5 - Briljant!

"Det är en angelägen bok som Marie Eriksson skrivit och där hon visar på språket i leken, fantasin, i det digitala, i det kroppsliga etcetera.  Men också språket som demokrati, som en möjliggörare till delaktighet och inflytande. Boken är brett upplagd och visar på hur kommunikativa sammanhang uppstår, även där flera språk är inblandade och tillvaratagna. Författaren skriver med ett stort smittande engagemang."  Btj-häftet nr 9, 2023

Om författaren

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet av att arbeta som förskollärare. Hon är också författare till sex böcker utgivna på Lärarförlaget. 

Innehåll

Inledning

Kapitel 1 Språkrika lärmiljöer

Kapitel 2  Språkrika miljöer som är tillgängliga för alla

Kapitel 3 Språkliga förebilder

Kapitel 4 Planera för språkrika sammanhang

Kapitel 5 Högläsning och berättande

Kapitel 6 Bokens plats i förskolan

Kapitel 7 Språk och litteratur som pedagogisk idé

Kapitel 8 Lek och språk

Kapitel 9 Hela världen alla språk

Kapitel 10 Digitalitet och kommunikation

Kapitel 11 Dokumentation och reflektion som gör skillnad

Kapitel 12 En mångfald av uttrycksformer

Referenser

Digitala tillägg som skapar ett pedagogiskt mervärde

För barnen är digitala världar lika självklara som böcker, färger, sand och vattenpölar. Arbetet med digital kompetens i förskolan hänger samman med förskolans demokratiuppdrag och barns rätt att få uttrycka sig på många olika sätt. Pedagogernas kompetens och medvetenhet är central för att analogt och digitalt ska kunna växelverka och berika barnens lek, kommunikation, rörelse, problemlösning och kreativa skapande.  

Digitala verktyg kan också bidra till en större tillgänglighet, där alla barn får chans att utmanas och förstå utifrån sina förutsättningar. I den här boken får du ta del av praktiska exempel att inspireras av, men även resonemang kring när och hur digitala tillägg kan tillföra något - och när de kanske inte gör det.   

För hur kan vi vara säkra på att de sammanhang vi iscensätter skapar ett pedagogiskt mervärde? Den här boken ger en vetenskaplig förankring till hur digitala tillägg kan tillföra ytterligare en dimension i de processer som redan pågår bland barnen, samtidigt som de rustas för den digitala tillvaro vi lever i.  Boken innehåller reflektionsfrågor för att stödja kollegiala samtal i t ex bokcirkel.

Betyg 5 - Briljant! Författaren visar tydligt på vilka sätt digitala resurser kan skapa ett pedagogiskt mervärde, men hon visar även på när de inte gör det. Hennes syfte med boken är också att visa när de digitala sammanhangen kan vara närvarande i de processer som redan pågår. Boken har ett direkt tilltal; författaren vänder sig direkt till läsaren. De praktiknära exemplen är inspirerande och belyser de teoretiska delarna. Boken är mycket angelägen för alla som kommer i kontakt med förskolan. Ulf Malmqvist, Btj-häftet nr 11 2024 Om författarenMarie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget.   

Innehåll

Inledning

1. Digital kompetens i en föränderlig tid

2. Skapa mervärde med digitala verktyg

3. Miljöer för lek och utforskande

4. Skapa och kommunicera 4

5. Kritiskt förhållningssätt

6. Världens alla kulturer och språk

7. Lekfull och kreativ programmering

8. Dokumentation som gör skillnad 9

9. Etik och integritet i dokumentationen

10. Involvera vårdnadshavare

11. Lära tillsammans som vuxna

12. Framtiden är nu

Kvinnors våld har med undantag av barnamord inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.  

I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.

Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.

Kvinnors våld har – med undantag av barnamord – inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.

I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.

Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.

Som erfaren bartender har Gina lärt sig att upptäcka "rovdjur", det vill säga män som utnyttjar unga tjejers utsatthet och troligen droppar "rape drugs" i deras drinkar i smyg. Gina har inga säkra bevis att gå på men hyser starka misstankar om vad som sker på krogen där hon jobbar när hon vänder ryggen till. Tillsammans med några förtrogna väninnor och en engagerad taxichaufför tar hon lagen i egna händer. Gruppen får upp spåret från några förövare som drogar och för bort värnlösa tjejer som de sedan dumpar medvetslösa efter att ha filmat sina sexuella övergrepp. Filmerna drar in stora summor pengar i ett slutet nätforum för män som delar en vidrig kvinnosyn. En av förövarna är en ansedd läkare som med hjälp av en datahacker obemärkt kan gå in i olika journalsystem för kvinnor med psykisk ohälsa och välja ut nya, sårbara offer. De har dock inte räknat med Gina och hennes hemliga hämndkommando, som tycks ha funnit ett vattentätt sätt att avslöja dem - och bita tillbaka.

Dom som bet tillbaka är en giftig cocktail av utsatthet, ondska och hämnd med en luttrad, kvinnlig bartender i händelsernas centrum - eller som spindel i nätet.

Författaren Marie Eriksson är journalist och började sin bana på Sveriges Radio i Stockholm. Hon har gjort reportage om alltifrån diskriminering till kulturhändelser samt frilansat för dags- och fackpress. Hon är även utbildad sommelier. Dom som bet tillbaka är hennes skönlitterära debut.

Varför valde den hyllade vinskaparen Giacomo Tachis att hjälpa ett helt okänt och avlägset beläget kooperativ – när några av världens berömda vinhus ryckte i honom?

Det här är historien om kooperativet Cantina Santadi på Sardinien som har gått från bulkvinsproduktion i skymundan till prisvinnare på den internationella vinscenen, till exempel med det ikoniska rödvinet Terre Brune.

Unika, lokala druvor. Mod till att tänka utanför boxen och skapa nytt. Parat med gamla traditioner som att skörda för hand och odla i linje med naturen. Lägg till klimatet och öns mineralrika jordmåner – voilá, ingredienser som har skapat framgång här.

För drygt fyra decennier sedan reste en då rätt så nyutnämnd ledare för det här vinkooperativet till Toscana. Han, Antonello Pilloni, var på jakt efter en konsult som kunde hjälpa Cantina Santadi att ställa om från kvantitet till kvalitet. Det var det enda som kunde rädda verksamheten, enligt honom.

Så möts två passionerade innovatörer. Och Giacomo Tachis gillade utmaningar. I över trettio år arbetade han tillsammans med Cantina Santadi och idag exporterar kooperativet till ett fyrtiotal länder.

I boken finns intervjuer med till exempel odlare och vinmakare om dagens verklighet och utmaningar på Sardinien. Antonello Pilloni är idag 90 år och han var fortfarande ledare för Cantina Santadi vid den här bokens tillkomst (tronskifte under sommaren 2024). Han berättar målande om sina minnen av Giacomo Tachis.

I mitt yrke har jag observerat hur sång och musik gynnar bland annat barnens språk, fantasi, lek, sociala kompetens och förmåga att kommunicera. Dessutom skapas gemenskap och glädje , säger förskollärare Marie Eriksson.

Här beskriver hon sitt arbete med sång och musik, både med de yngsta barnen på sin avdelning och med åldersindelade grupper i hela förskolan. Med många praktiska exempel och bilder vill hon inspirera andra pedagoger att hitta nya användningsområden för sång, musik och rörelse i förskolan.

Boken vänder sig till verksamma pedagoger och rektorer i förskola och förskoleklass, samt till lärarstudenter. Förhoppningen är att även lärare i grundskolan ska inspireras att använda sig mer av sång och musik som ett redskap för barnens lärande.

Marie Eriksson har tidigare givit ut böckerna Lärande i sagans värld och En bra start på Lärarförbundets Förlag. på Lärarförbundets Förlag.

Innehåll:

Förord

Terminsstart med sång och fantasi

Sagotema i Lackarebäcks förskolor

Musiken i Tre droppar regn

Gemensam temainspiration

Musik en väg att nå målen

Läroplan, musik och estetik

Begrepp och definitioner

Musik i vardagen

Spontansång och kommunikation

Inspiration till sång

Sång som uttrycksmedel

Musik på avdelningen

Musik under inskolningen

Musiksamlingar

Processarbete i basgrupper

Tid för fest

Sångsamling för hela förskolan

Idéer och inspiration

Skapande samarbete över gränserna

Aktivitetspedagoger

Aktivitetspedagog i musik

Instrument i musikaktiviteten

Inledning och avslutning

Musikaktivitet utifrån sagotemat

Exempel på olika musikaktiviteter

Musikaktivitet utifrån andra sagor

Temainspiration

Värma upp rösten

Rörelse utifrån sagotemat

Barnens perspektiv

Musik lockar till rörelse

Snigeldramatik

Nya ögon på materialet

Ringlande avslutning

Uppföljning på avdelningen

Att arbeta med saga som tema

Att välja saga

Sagotema som metod

Handdockan som pedagogiskt redskap

Musik, gemenskap och glädje

Spontant besök som start och avslutning

Förskolans dag

Tack och adjö

Inspiration och material

Sånger och ramsor

Referenser

Foto och illustrationer