Sven Persson – författare

Pedagogiska relationer kärnan i förskolans kvalitet

I förskolan sker omsorg, utveckling och lärande i relationella möten mellan pedagog och barn, men också pedagoger emellan. Genom att utveckla dessa relationer kan varje barn ges bästa möjliga stöd för att komma så långt som möjligt.

I boken sätts de pedagogiska relationerna i centrum och visar hur vi kan stärka kvaliteten i utbildningen. Ljuset riktas mot det som kan verka osynligt och omätbart, men som går att få fatt i genom ett medvetet arbete med dokumentation, reflektion och analys i hela kedjan av uppföljning. Boken belyser praktiska exempel från vardagen, leken och undervisningen tillsammans med forskning och strategier för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningen är tydlig: relationen mellan pedagog och barn är den viktigaste faktorn för förskolans kvalitet. När vi låter omsorg, undervisning och värdegrund bilda en helhet kan vi skapa förutsättningar för att barn utvecklar betydelsefulla förmågor både här och nu och för framtiden. Boken vänder sig till pedagoger, studenter, rektorer och alla som arbetar med ledarskap och utveckling inom förskolans organisation.

Reflektionsfrågor för kollegialt lärande i bokcirkelBoken innehåller reflektionsfrågor för egen reflektion och ett gemensamt lärande i bokcirkel.

Betyg 5 briljant  "Det är en väldigt god balans mellan konkreta berättelser från verksamheten och teori, vilket ger en engagerande men även reflekterande text. Sven Perssons teoretiska mellanspel sker vid tre kortare betoningar av att utveckla pedagogiska relationer, men han gör det med tyngd och substans. Marie Erikssons kapitel avslutas med reflektionsfrågor."Ulf Malmqvist, lektör Btj-häftet nr 12, 2025

FörfattareMarie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget. 

Sven Persson är senior professor i pedagogik och bar arbetat med forskning och utvecklingsarbete om pedagogiska relationer i närmare 40 år. Han bidrar med teoretiska kommentarer och erfarenheter från utvecklingsarbete i boken.

Ledarskap är inget självändamål, det är till för att bidra till en verksamhet av hög kvalitet. Därför behöver den som leder alltid fråga sig hur ledarskapet ska utformas för att detta ska vara möjligt. Du som är rektor eller har ett annat ledningsuppdrag inom förskolan får i Ledarskapets didaktik det stöd du behöver för att anpassa ditt arbete efter svaren på de välkända didaktiska frågorna, här ställda i relation till ledarskapet. Vem ska jag leda och vilket ledarskap behöver mina medarbetare?• När behöver mitt ledarskap vara nära vardagen, när kan det fungera mer strategiskt?• Vem ska vi erbjuda en bra verksamhet, vilka barn och vårdnadshavare arbetar vi tillsammans med?• Vad ska vi åstadkomma, hur ser uppdraget ut i just vår kontext ur ett kompletterande och kompensatoriskt perspektiv?• Varför bör ett ledarskap utformas på ett visst sätt för att stödja verksamheten bäst?• Hur anpassas ledarskapet i praktiken till svaren på de didaktiska frågorna?

Sagt om boken:

”Boken ger goda förutsättningar för den pedagogiska ledaren att få insikt i och att forma och anpassa sitt ledarskap och hen får en stabil teoretisk grund att stå på i arbetet med såväl kvalitetsutveckling som förskolans grunduppdrag.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 10, 2025

Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum.

Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan.

Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi.

Jonas Aspelin är docent i pedagogik vid Malmö Högskola. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och Centrum för professionsstudier.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning.

Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:

• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens Sverige

Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

För att lärare och rektorer ska kunna förhålla sig till grundskolans förutsättningar och ta till vara dess möjligheter, krävs kunskaper om grundskolans nya uppdrag och riktning. I boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år diskuteras och redogörs för hur globala och nationella strömningar om utbildningens syfte och mål är sammanflätade med vad som sker i klassrummet. Den grundläggande frågan är hur ett medvetet utbildningsvetenskapligt synsätt kan ge stöd åt pedagogers arbete – och därmed åt barns lärande i skolan. 

Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan innefatta och är indelad i tre större sektioner: 

• Perspektiv på skola och barndom • Lärande, demokrati och ämnesdidaktik • Styrning och villkor

Efter en genomgång av grundskolans framväxt, utveckling och nya utmaningar följer ett flertal kapitel som behandlar demokrati, olika ämnesdidaktiska inriktningar och estetiska läroprocesser. Den avslutande delen tar upp ledarskapets villkor, läroplanen som styrningsinstrument, bedömningsproblematiken i skolan och den fysiska miljöns betydelse.

Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år är främst avsedd för studerande på grundlärarutbildningen och för fortbildning av verksamma lärare. Den riktar sig även till studerande inom utbildningsvetenskap med inriktning mot de yngre barnen, och till rektorer och förskolechefer. 

Utbildningsvetenskap för förskolan följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu fått en reviderad läroplan och blivit en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete och därmed åt barns lärande i förskolan? Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbete med dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö. 

Boken är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer.