Sven Persson - Böcker

Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum.

Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan.

Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi.

Jonas Aspelin är docent i pedagogik vid Malmö Högskola. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och Centrum för professionsstudier.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning.

Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:

• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens Sverige

Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Sedan den första revideringen av förskolans läroplan gjordes 2010 har uppdraget att arbeta med dokumentation och kvalitetsarbete förstärkts. Förskollärare har tillsammans med övriga i arbetslaget ålagts att dokumentera enskilda barns lärande och utveckling för att utvärdera i syfte att öka utbildningens kvalitet. Syftet med boken är att, baserat på forskning, bidra till en mångsidig diskussion avseende förskolans dokumentationspraktiker, relaterat till barns utveckling och lärande samt till kvalitetsarbete. En underliggande fråga i boken är om dokumentationsarbete i förskolan bygger luftslott eller om detta arbete kan borga för kvalitet.Den forskning som presenteras i boken bygger främst på fem licentiatavhandlingar som är sprungna ur projektet Små barns lärande, ett projekt som initierats och finansierats av tolv kommuner i södra och mellersta Sverige i samverkan med det fristående forskningsinstitutet Ifous. Linnéuniversitetet har ansvarat för den del av projektet som har innefattat en kommunfinansierad forskarutbildning. I boken medverkar även seniora forskare. Dokumentation i förskolan. Att bygga luftslott eller borga för kvalitet? vänder sig främst till studenter på förskollärarutbildningar samt yrkesverksamma i förskolan, inkluderat rektorer.

Ledarskap är inget självändamål, det är till för att bidra till en verksamhet av hög kvalitet. Därför behöver den som leder alltid fråga sig hur ledarskapet ska utformas för att detta ska vara möjligt. Du som är rektor eller har ett annat ledningsuppdrag inom förskolan får i Ledarskapets didaktik det stöd du behöver för att anpassa ditt arbete efter svaren på de välkända didaktiska frågorna, här ställda i relation till ledarskapet. Vem ska jag leda och vilket ledarskap behöver mina medarbetare?• När behöver mitt ledarskap vara nära vardagen, när kan det fungera mer strategiskt?• Vem ska vi erbjuda en bra verksamhet, vilka barn och vårdnadshavare arbetar vi tillsammans med?• Vad ska vi åstadkomma, hur ser uppdraget ut i just vår kontext ur ett kompletterande och kompensatoriskt perspektiv?• Varför bör ett ledarskap utformas på ett visst sätt för att stödja verksamheten bäst?• Hur anpassas ledarskapet i praktiken till svaren på de didaktiska frågorna?

Sagt om boken:

”Boken ger goda förutsättningar för den pedagogiska ledaren att få insikt i och att forma och anpassa sitt ledarskap och hen får en stabil teoretisk grund att stå på i arbetet med såväl kvalitetsutveckling som förskolans grunduppdrag.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 10, 2025

Boken tar sin utgångspunkt i att relationer spelar en stor roll i förskolan. Dels för att de är viktiga för varje barns dagliga vistelse på förskolan och dels för att relationer kan bjuda in barn och föräldrar till att vara delaktiga i förskolan och på sikt i samhället. Men hur uppstår och formas de? Vilken roll kan en pedagog och en förskoleverksamhet spela för att ge barn möjlighet att skapa varaktiga relationer som kan växa och utvecklas? I boken får vi ta del av exempel på inte bara olika sorters relationer, utan också på hur miljö, material samt pedagogers närvaro och förhållningssätt spelar roll för de relationer som barn ­ingår i. Förskolan är en av de första samhällsinstitutioner som barn möter. Där får de och deras familjer möjlighet att utveckla relationer som kan få en avgörande betydelse för deras framtida relationer i andra möten med samhället och dess medborgare.Boken kan med fördel användas i grundutbildning av förskollärare. Den kan användas som underlag för utveckling av förskoleverksamhet och förskollärares kompetensutveckling. Den är också angelägen för politiker, tjänstemän, rektorer och vårdnadshavare som är intresserade av förskoleverksamhet.

För att lärare och rektorer ska kunna förhålla sig till grundskolans förutsättningar och ta till vara dess möjligheter, krävs kunskaper om grundskolans nya uppdrag och riktning. I boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år diskuteras och redogörs för hur globala och nationella strömningar om utbildningens syfte och mål är sammanflätade med vad som sker i klassrummet. Den grundläggande frågan är hur ett medvetet utbildningsvetenskapligt synsätt kan ge stöd åt pedagogers arbete – och därmed åt barns lärande i skolan. 

Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan innefatta och är indelad i tre större sektioner: 

• Perspektiv på skola och barndom • Lärande, demokrati och ämnesdidaktik • Styrning och villkor

Efter en genomgång av grundskolans framväxt, utveckling och nya utmaningar följer ett flertal kapitel som behandlar demokrati, olika ämnesdidaktiska inriktningar och estetiska läroprocesser. Den avslutande delen tar upp ledarskapets villkor, läroplanen som styrningsinstrument, bedömningsproblematiken i skolan och den fysiska miljöns betydelse.

Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år är främst avsedd för studerande på grundlärarutbildningen och för fortbildning av verksamma lärare. Den riktar sig även till studerande inom utbildningsvetenskap med inriktning mot de yngre barnen, och till rektorer och förskolechefer. 

Utbildningsvetenskap för förskolan följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu fått en reviderad läroplan och blivit en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete och därmed åt barns lärande i förskolan? Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbete med dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö. 

Boken är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer.

Pedagogiskt arbete har under 2000-talet vuxit fram som ett ämne och forskningsområde. Det är lärares ”eget” forskarutbildningsämne inom vilket forskarutbildade lärare själva kan bidra till kunskapsutveckling med relevans för läraryrket. Det är den här bokens huvudsyfte att bidra till ämnets formering och utveckling - med utgångspunkt i de yngre årens pedagogiska praktiker, det vill säga förskola, förskoleklass och fritidshem.Innehållet är indelat i fyra teman. Det första rör ämnets identifiering och huvudfrågor. Inom det andra temat tar författarna upp etiska och metodologiska perspektiv samt dilemman inom den praktiknära forskningen. Det tredje temat rör pedagogiskt arbete utifrån samhälleliga utmaningar förr och nu, bland annat barns rätt till en likvärdig utbildning. Inom det fjärde temat står praktisk pedagogisk handling i fokus, exempelvis konkreta undervisningssituationer och systematiskt kvalitetsarbete. Författarna är en grupp forskare, doktorander och lärarutbildare, som tillsammans ger en bred bild av ämnet och forskningsområdet pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. I boken väcks frågor i relation till den utbildningspraktik som studeras och som bör beaktas av såväl verksamma lärare, lärarutbildare som forskare.Boken vänder sig främst till lärarstudenter, lärarutbildare, doktorander, forskare och verksamma lärare med inriktning yngre barn.

Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något.Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman.I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker.Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.

Göinge - det gröna rummet är boken för dig som är fascinerad av det skånska landskapets mångfald och uppskattar landskapsfotografering som konstform. I detta verk riktas blickarna mot det undangömda och gröna nordöstra hörnet, en del av Skåne fyllt av skogar, sjöar, kulturlandskap och urgammal odlingsbygd. Det är en lågmäld, strävsam natur som växer med tiden och som utstrålar ett påtagligt lugn. Tystnaden som finns här är, med skånska mått, unik.

Vad händer när lärarstudenter, lärarutbildare, yrkesverksamma och forskare möts för att diskutera ett gemensamt problem? Inom utbildningssektorn har vi fått en rad nya reformer, läroplaner och förändrade lagtexter som rör hela utbildningssystemet, från förskola till högskola. Hur tolkas och sjösätts dessa förändringar i praktiken? På vilket sätt kan forskning hjälpa studerande, högskolelärare och yrkesverksamma att förstå, sätta begrepp på och hantera dessa nyheter? I så kallade forskningscirklar möts forskare, yrkesverksamma och studenter för att tillsammans borra och fördjupa sig i förskolans och skolans angelägna frågor. I denna rapport redovisas tre forskningscirklar med olika teman. Ett tema är nya ämnesdidaktiska utmaningar i förskolan och vad ett mer kunskapsorienterat uppdrag för förskolan kan betyda. Ett annat tema rör nya kursplaner i svenska för grundskolan. På vilka väsentliga punkter skiljer sig de från tidigare? Ett tredje tema är ledarskap och förändring av arbetssätt i förskolan.