Roddy Nilsson – författare

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan.

Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet – från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård – präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet.

Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering.

I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” granskas – vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som ”penal populism” och ”den straffande vändningen” och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier.

Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle.

Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Kvinnors våld har med undantag av barnamord inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.  

I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.

Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar.  

Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan.  

Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet.  

Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.  

Kvinnors våld har – med undantag av barnamord – inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.

I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.

Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.