Historikern Roddy Nilsson analyserar i denna bok fängelsets roll i kriminalpolitiken från 1930-talet och ett halvsekel framåt. Två övergripande frågor står i centrum. Dels hur fängelset som företeelse förändrades mot bakgrund av välfärdsstatens framväxt och konsolidering, dels vilka aktörer, institutionella intressen och försanthållanden som under denna period satte sin prägel på skeendet. Det betonas hur försanthållandena inte minst har varit centrala för att förstå hur relationen mellan disciplinerings- och kontrollsträvanden och behandlings- och rehabiliteringstänkandet har sett ut under detta halvsekel.

Framställningen koncentreras på att undersöka det fält som formerats kring fängelset beträffande orsaker, följder och åtgärder speciellt de faktorer som ledde fram till förändringar och en omfattande institutionell expansion. Vidare berör författaren fångvårdens/kriminalvårdens organisatoriska utveckling mot bakgrund av förändringen av straffsystemet, framför allt fängelsets plats inom detsamma.

Historikern Roddy Nilsson analyserar i denna bok fängelsets roll i kriminalpolitiken från 1930-talet och ett halvsekel framåt. Två övergripande frågor står i centrum. Dels hur fängelset som företeelse förändrades mot bakgrund av välfärdsstatens framväxt och konsolidering, dels vilka aktörer, institutionella intressen och försanthållanden som under denna period satte sin prägel på skeendet. Det betonas hur försanthållandena inte minst har varit centrala för att förstå hur relationen mellan disciplinerings- och kontrollsträvanden och behandlings- och rehabiliteringstänkandet har sett ut under detta halvsekel.

Framställningen koncentreras på att undersöka det fält som formerats kring fängelset beträffande orsaker, följder och åtgärder speciellt de faktorer som ledde fram till förändringar och en omfattande institutionell expansion. Vidare berör författaren fångvårdens/kriminalvårdens organisatoriska utveckling mot bakgrund av förändringen av straffsystemet, framför allt fängelsets plats inom detsamma.

Historikern Roddy Nilsson analyserar i denna bok fängelsets roll i kriminalpolitiken från 1930-talet och ett halvsekel framåt. Två övergripande frågor står i centrum. Dels hur fängelset som företeelse förändrades mot bakgrund av välfärdsstatens framväxt och konsolidering, dels vilka aktörer, institutionella intressen och försanthållanden som under denna period satte sin prägel på skeendet. Det betonas hur försanthållandena inte minst har varit centrala för att förstå hur relationen mellan disciplinerings- och kontrollsträvanden och behandlings- och rehabiliteringstänkandet har sett ut under detta halvsekel.

Framställningen koncentreras på att undersöka det fält som formerats kring fängelset beträffande orsaker, följder och åtgärder speciellt de faktorer som ledde fram till förändringar och en omfattande institutionell expansion. Vidare berör författaren fångvårdens/kriminalvårdens organisatoriska utveckling mot bakgrund av förändringen av straffsystemet, framför allt fängelsets plats inom detsamma.