Sara Backman Prytz – författare

"Kvinnoriket är en ambitiös bok som placerar in decennier av forskning om kvinnors roll i svensk historia i ett större sammanhang."Expressen

”En givande bok, pedagogisk, enkel och lättläst. Den borde få många användningsområden … just den här [boken] har saknats.”Dagens NyheterKvinnoriket är det efterlängtade verk som sätter all den myllrande kvinnohistoriska forskningen i dess stora sammanhang: här skildras vad det inneburit att vara kvinna i Sverige under de senaste tusen åren. 

Givetvis har kvinnorna format Sverige lika mycket som männen – bara det att deras insatser varit sådana att de sällan platsade i historieböckerna. Men vänder vi på det, som i denna bok, och ser till alla de områden där kvinnor verkat – klostren, skolorna, föreningarna, butikerna, industrierna, salongerna, sjukhusen, gårdarna och kontoren, för att inte nämna hemmen – förstår vi att vi levt mitt uppe i ett verkligt Kvinnorike. 

Som framgår av de otaliga historiska nedslagen i Kvinnoriket har allt inte präglats av förändring – somligt har länge varit sig likt – liksom förändring inte alltid inneburit förbättring. Här framgår också att männen varit såväl kompanjoner som förtryckare genom århundradena. Slutsatsen är likafullt tydlig: kvinnornas historia under de senaste tusen åren är värd sin egen skildring. 

Hur har sexualundervisningen i den svenska skolan utvecklats från det tidiga 1900-talet och fram till idag? I Samhällets sak att sköta tar författarna avstamp i en stor mängd arkivmaterial och läromedel för att fånga hur den statliga politiken agerat på ett avgörande sätt för hur området utvecklats och villkorats.

Sexualundervisningen har ofta debatterats – både i och utanför skolans värld. Författarna följer vilka argument för och emot sexualundervisning som förts fram liksom hur olika synsätt på de ungas sexualitet framkommit.

Även inom skolan har åsikterna gått isär. Författarna har samlat röster från lärare, elever och vårdnadshavare för att ge en bred förståelse av diskussionerna. Berättel­serna vittnar om motstridiga åsikter och uppfattningar om undervisningen – dess utformning, omfattning och existens i klassrummet. Över åren har dock konsensus vuxit fram om att det ska vara skolans ansvar att ge barn och unga kunskaper om sexualitet och relationer – det har blivit samhällets sak att sköta.

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet.

Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok.

Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt.

Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen.

Sagt om boken:

”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024