Johannes Westberg – författare

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Utvecklingen av förskolan till en central samhällsinstitution har gått mycket fort sedan 1970-talets omfattande utbyggnad. Förskolan har idag en självklar plats i det svenska välfärdssamhället och utgör en betydande del av skolsystemet – men den är också en del av det marknadsanpassade skolsystemet med privata aktörer, koncept och profiler för vårdnads­havare att välja mellan. Dessa två aspekter präglar den svenska förskolan idag.Med utgångspunkt i aktuell forskning beskriver och analyserar förfat­tarna denna utveckling och situation. Perspektiven är omväxlande historiska, sociologiska och pedagogiska. Fokus riktas även mot vilka konsekvenser utvecklingen haft för förskolans organisering och hur detta påverkar både barn och föräldrar i ett alltmer socialt skiktat utbildningssystem.Förskolans expansion och marknadisering vänder sig till såväl förskollärar­studenter som yrkesverksamma förskollärare och skolledare genom att belysa förskolans betydelse för samhället från olika perspektiv.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

This book examines school acts in the long nineteenth century, traditionally considered as milestones or landmarks in the process of achieving universal education. Guided by a strong interest in social, cultural, and economic history, the case studies featured in the book rethink the actual value, the impact, and the ostensible purpose of school acts. The thirteen national case studies focus on the manner in which school acts were embedded in their particular historical contexts, offering a comprehensive and multidisciplinary overview of school acts and the role they played in the rise of mass schooling. Drawing together research from countries across the West, the editors and contributors analyse why these acts were passed, as well as their content and impact. This seminal collection will appeal to students and scholars of school acts and the history of mass schooling.Chapter 9 of this book is available open access under a CC BY 4.0 license at link.springer.com

This book examines school acts in the long nineteenth century, traditionally considered as milestones or landmarks in the process of achieving universal education. Guided by a strong interest in social, cultural, and economic history, the case studies featured in the book rethink the actual value, the impact, and the ostensible purpose of school acts. The thirteen national case studies focus on the manner in which school acts were embedded in their particular historical contexts, offering a comprehensive and multidisciplinary overview of school acts and the role they played in the rise of mass schooling. Drawing together research from countries across the West, the editors and contributors analyse why these acts were passed, as well as their content and impact. This seminal collection will appeal to students and scholars of school acts and the history of mass schooling.Chapter 9 of this book is available open access under a CC BY 4.0 license at link.springer.com

This book examines school acts in the long nineteenth century, traditionally considered as milestones or landmarks in the process of achieving universal education. Guided by a strong interest in social, cultural, and economic history, the case studies featured in the book rethink the actual value, the impact, and the ostensible purpose of school acts. The thirteen national case studies focus on the manner in which school acts were embedded in their particular historical contexts, offering a comprehensive and multidisciplinary overview of school acts and the role they played in the rise of mass schooling. Drawing together research from countries across the West, the editors and contributors analyse why these acts were passed, as well as their content and impact. This seminal collection will appeal to students and scholars of school acts and the history of mass schooling.Chapter 9 of this book is available open access under a CC BY 4.0 license at link.springer.com

This book examines how an English terminology can be used to describe European school systems. By exploring the educational revolution of nineteenth and twentieth-century Europe, this book makes two significant contributions to the international history of education: a comprehensive analysis of over 115 English language keywords, and a reinterpretation of the expansion of primary and secondary schooling. This book will appeal to readers interested in deepening their understanding of the changing historical landscapes of European educational systems and how these may be presented using the medium of the English language.

This book examines how an English terminology can be used to describe European school systems. By exploring the educational revolution of nineteenth and twentieth-century Europe, this book makes two significant contributions to the international history of education: a comprehensive analysis of over 115 English language keywords, and a reinterpretation of the expansion of primary and secondary schooling. This book will appeal to readers interested in deepening their understanding of the changing historical landscapes of European educational systems and how these may be presented using the medium of the English language.

The twentieth-century process of secularization does not mean that institutional church and Christian ideas were irrelevant for twentieth-century societal projects – such as the introduction of democracy, the improvement of school and education, the framing of national identities – or in the establishment of welfare-states. On the contrary, this publication is built on the presupposition that secularization runs parallell with the sacralization of the state. It can be argued that Christianity has been decisive for how the modern European society evolved in the twentieth century, e.g. concerning how Christian history and Christian values were a part of the new national and social imaginary where re-enchantment and re-sacralization of the state were central elements. In this publication, the aim is to highlight the role of Christianity in the twentieth- and twentyfirst-century welfare-state modernization process with the focus on schooling and education. A central perspective is the impact of cultural Protestantism during the twentieth century. The publication is comparative and will investigate education in Norway, Sweden, and the Netherlands via chapters on curriculums, textbooks, politicians, and political debates.

This book presents expert analysis on how the remarkable rise of mass schooling was funded during the nineteenth century. Based on rich source materials from rural Swedish school districts, and drawing up evidence from schooling in countries including France, Germany, England and the U.S., Westberg examines the moral considerations that guided economic practices and sheds new light on how the advent of schooling did not only rest upon monies, but also on grains, firewood and cow fodder. Exploring school districts’ motives and economic culture, this book shows how schooling was neither primarily guided by frugal impulses nor motivated by a fear of the growing working classes. Instead, school spending served multiple purposes in school districts that pursued a fair and reasonable economic practice.In addition to being a highly-detailed case study of Sweden 1840 – 1900 this book also entails a broadening of the theoretical horizon of history of education into social,agrarian and economic history in a wider context.  With a focus on different systems of school finance, this work reveals a key change over time: from a largely in-kind system supporting schools in an early phase, followed by an increasingly monetarized, depersonalized and homogenized system of school finance. Boasting an interdisciplinary appeal, this will be a welcome contribution of interest to scholars in the fields of education history, sociology, and economics.

This book presents expert analysis on how the remarkable rise of mass schooling was funded during the nineteenth century. Based on rich source materials from rural Swedish school districts, and drawing up evidence from schooling in countries including France, Germany, England and the U.S., Westberg examines the moral considerations that guided economic practices and sheds new light on how the advent of schooling did not only rest upon monies, but also on grains, firewood and cow fodder. Exploring school districts’ motives and economic culture, this book shows how schooling was neither primarily guided by frugal impulses nor motivated by a fear of the growing working classes. Instead, school spending served multiple purposes in school districts that pursued a fair and reasonable economic practice.

In addition to being a highly-detailed case study of Sweden 1840 – 1900 this book also entails a broadening of the theoretical horizon of history of education into social,agrarian and economic history in a wider context.  With a focus on different systems of school finance, this work reveals a key change over time: from a largely in-kind system supporting schools in an early phase, followed by an increasingly monetarized, depersonalized and homogenized system of school finance. Boasting an interdisciplinary appeal, this will be a welcome contribution of interest to scholars in the fields of education history, sociology, and economics.

This book presents expert analysis on how the remarkable rise of mass schooling was funded during the nineteenth century. Based on rich source materials from rural Swedish school districts, and drawing up evidence from schooling in countries including France, Germany, England and the U.S., Westberg examines the moral considerations that guided economic practices and sheds new light on how the advent of schooling did not only rest upon monies, but also on grains, firewood and cow fodder. Exploring school districts’ motives and economic culture, this book shows how schooling was neither primarily guided by frugal impulses nor motivated by a fear of the growing working classes. Instead, school spending served multiple purposes in school districts that pursued a fair and reasonable economic practice.In addition to being a highly-detailed case study of Sweden 1840 – 1900 this book also entails a broadening of the theoretical horizon of history of education into social,agrarian and economic history in a wider context.  With a focus on different systems of school finance, this work reveals a key change over time: from a largely in-kind system supporting schools in an early phase, followed by an increasingly monetarized, depersonalized and homogenized system of school finance. Boasting an interdisciplinary appeal, this will be a welcome contribution of interest to scholars in the fields of education history, sociology, and economics.

Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de? I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet.

Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok.

Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt.

Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen.

Sagt om boken:

”Boken är mycket lättillgänglig och ger intressanta inblickar i lärartillvaron och villkoren förr i tiden med läraröden mycket olika dagens. Den riktar sig till en bred krets av såväl lärare som andra historiskt intresserade.” Anders Weidung, BTJ-häftet nr 20, 2024

Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen. I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer. Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar. Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.

Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen. I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer. Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar. Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.