Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen.

I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer.

Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar.

Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.

Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen.

I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer.

Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar.

Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.

Vilka var drivkrafterna bakom den avgörande förändring som den svenska folkskolan innebar? Under 1800-talet ökade antalet lärare dramatiskt och skolhus byggdes i var och varannan by. Från att ha varit en angelägenhet främst för de mer välbärgade kom skolan nu att bli en självklar del av människors liv och undervisningen en viktig del av barndomen.

I Att bygga ett skolväsende presenterar Johannes Westberg en ny förklaring till skolsystemets tillväxt. I stället för att knyta expansionen till elitens, statens eller lokalsamhällets motiv och behov visar författaren hur skolornas antal steg tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, tillgången på lokal arbetskraft och nya finansieringsformer.

Processer som tidigare inte stått i fokus framstår därmed som centrala för skolans historia. Författaren uppmärksammar de avgörande roller som bondesamhällets bönder, torpare och hantverkare spelade i skolväsendets utveckling. Även sådant som dagsverken, entreprenadauktioner och amorteringslån visar sig tillhöra folkskolans grundläggande förutsättningar.

Boken är tänkt att inspirera till fortsatta studier av de samverkande sociala, ekonomiska och kulturella processer som utgör skolans historia.