Skolväsen och utbildningssystem

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser.

Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i engelska i årskurs 6.

Boken är framtagen av erfarna engelsklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet.

I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs sex ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i matematik och svenska.  

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser.

Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i matematik i årskurs 6.

Boken är framtagen av erfarna matematiklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet. I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs sex ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i svenska och engelska.  

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser. Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i svenska i årskurs 9.

Boken är framtagen av erfarna svensklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet. I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs nio ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i engelska och matematik.  

Omsätt Lpfö 18 rev. 25 i praktiken – konkret och praktisk vägledning för förskolans arbetslag.

Läroplanen i fokus är en konkret och praktisk vägledning för förskolans arbetslag som tillsammans vill bearbeta och förstå förskolans läroplan, Lpfö 18 rev. 25, och omsätta dess intentioner i praktiken. Genom reflektion, kollegialt lärande och gemensamma övningar får arbetslaget stöd i att skapa samsyn och riktning i det pedagogiska arbetet.

Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och använder sig av tre steg för att tydliggöra arbete: gemensam förståelse, gemensam undersökning samt gemensam handling och analys.

Syftet är att göra läroplanen levande i vardagen – inte som ett dokument på hyllan – utan som ett verktyg för gemensam utveckling, kvalitet och barnens bästa: varje barn har rätt till en riktigt bra utbildning. Med en unik kombination av praktisk erfarenhet och strategiskt utvecklingsarbete inspirerar författaren med konkreta exempel och insikter.

Boken visar hur arbetslaget kan använda den didaktiska relationsmodellen (DRM) och en cyklisk process för att planera, genomföra och analysera undervisningen i relation till barns lärande.

Genom att utveckla kollektiv kapacitet och ett gemensamt professionellt språk skapas förutsättningar för att systematiskt tolka, pröva och följa upp utbildningens kvalitet.

Boken konkretiserar hur uppföljning, utvärdering och analys används för att synliggöra barns förändrade kunnande och leda till åtgärder som utvecklar utbildningen.

Läroplanen i fokus vänder sig till alla i arbetslaget i förskolan och kan läsas enskilt men är i första hand tänkt att användas som underlag för gemensamt arbete, exempelvis vid arbetsplatsträffar, reflektionstillfällen eller planeringsdagar.

Till boken finns även konkreta mallar och reflektionsunderlag som stödjer arbetslaget i att systematiskt arbeta med läroplanen i den egna praktiken.

Författaren Malin Ring är legitimerad förskollärare och utbildad rektor med lång erfarenhet av arbete i förskolan – både i barngrupp och i ledande roller. Hon är chefredaktör för Förskoletidningen och Grundskoletidningen, samtalsledare för podden Förskolesnacket och arbetar som föreläsare inom förskolans utvecklingsarbete.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken"Inkännande och verksamhetsnära ger författaren den enskilde medarbetaren och arbetslaget stora möjligheter att fördjupa sin förståelse av läroplanen och därigenom utveckla sin undervisning. Boken är generöst fylld med relevanta reflektionsfrågor som är till god hjälp i fördjupningsarbetet, både vad det gäller individuell tolkning och den kollegiala reflektionen. Boken är skriven med ett smittande engagemang. Helhetsbetyg: 5."/Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 14 2026

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser. 

Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i svenska i årskurs 6.

Boken är framtagen av erfarna svensklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet. I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs 6 ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i matematik och engelska.  

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser. 

Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i matematik i årskurs 9. Boken är framtagen av erfarna matematiklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet. I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs nio ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i svenska och engelska.  

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan användas som ett redskap för en allsidig kunskapsutveckling och för att stödja elevernas ansvar för det egna lärandet.

Boken försöker bland annat svara på följande frågor: • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna? • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier? • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen? • Hur minskar man negativ påverkan från summativa bedömningar, som betyg och nationella prov?

Den sjätte upplagan av Lärande bedömning har anpassats till de senaste förändringarna i skolans styrdokument, som läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) samt Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Dessutom har denna upplaga kompletterats med flera nya referenser till den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

Den tredje uppdaterad utgåvan av den Läroplan för grundskola, som utkom 2022. Nyheter är att värdegrunden är updaterad från den 1 augusti 2025. Det innäber att skolan ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler (1).

2024 gjordes det tillägg om läroböcker, läromedel, lärverktyg och skolbibliotek (2.2 och 2.8). Här finns också ett förtydliganden om rektorns ansvar att erbjuda strukturerad undervisning under lärares ledning (2.8).

Läroplanen beskriver skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. Läroplanen innehåller också kursplaner med tillhörande betygskriterier.

Beställ ditt exemplar av läroplanen för att ta del av förändringarna som kommer att påverka undervisningen i höst. Den nya läroplanen gäller från 1 augusti 2025.

Texterna är skrivna inom svenskämnet av elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets nivå 1 och 3. De är utförligt analyserade utifrån olika aspekter: innehåll, disposition och sammanhang och språk. Dessutom görs en helhetsbedömning och texterna betygssätts.

Boken visar både på spännvidden inom en årskurs eller nivå och skrivutvecklingen från grundskolan till gymnasiet.

Teori möter praktik

Författarna diskuterar dessutom centrala begrepp inom bedömningsforskningen. En nyhet i den här upplagan är ett nyskrivet avsnitt där författarna resonerar kring olika sätt att utveckla skrivförmågan, t.ex. med textbindning, språklig variation och stilmedel.

Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter på lärarprogrammen som verksamma lärare.

Bedömning av elevtext årskurs 3 och 6 utkommer ht 2026.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma lärare i ämnet svenska. Kopplingarna till autentiska elevtexter och resonemangen kring dem ger djupgående kunskaper inför lärares egna analyser och bedömningar. Språket i boken är tydligt och stringent. Formgivningen gör det lätt att navigera i innehållet. En mycket bra och användbar bok vid bedömning av elevtexter.”Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 20, 2025

Handboken som sätter fokus på betygssättningen inom ramen för Gy25.

Många lärare vittnar om att betygssättning kan orsaka både stress och press, och känslan att vara ifrågasatt kopplas många gånger just till betygssättningen. Som stöd och hjälp finns den här boken som fokuserar på betygssättningen inom ramen för Gy25 – en handfast guide för varje lärare som står inför den viktiga och komplexa uppgiften att sätta betyg. Korta frågor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du som lärare behöver göra.

Författarna Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd har i boken valt att lyfta in forskning som belyser bakgrunden till Gy25 och dilemman kopplade till betygssättning i gymnasieskolan eftersom såväl undervisning som betygssättning ska vila på vetenskaplig grund.

Boken går igenom allt från vad gymnasiereformen Gy25 innebär och hur betygskriterier kan tolkas till vad som menas med betygssättning på vetenskaplig grund och hur en sammantagen bedömning går till.

Med boken hoppas författarna synliggöra hur triaden ämnesbetyg, sammantagen bedömning och storstädade betygskriterier tillsammans kan nå syftena med Gy25.

Handboken riktar sig främst till verksamma och blivande lärare men även skolledare och huvudmän. Författarna stödjer sig på styrdokument och aktuell forskning och innehållet baseras på frågor som de ofta får.

Pernilla Lundgren är föreläsare om bedömningsfrågor, gymnasielärare och tidigare forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Som undervisningsråd på Skolverket ansvarade hon för att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning. Hon har lång erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor och är en Sveriges främsta experter inom området. Pernilla skrev bilagan Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt i Betygsutredningen.

Anna Karlefjärd är gymnasielärare, föreläsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet där hon också forskat om styrdokument och bedömning. Hon är expert på bedömning och betyg inkluderat skolans styrdokument och dokumentation. Anna har varit involverad i att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkande.

Bra att veta om förtydligande från Skolverket Sedan boken skrevs har Skolverket förtydligat sig i frågan om lärare får beakta underlag från lägre nivåer vid betygssättning. På sin webplats skriver de: 

"Läraren får beakta underlag från lägre nivåer i ett ämne om de bedöms som relevanta i relation till betygssättningen på den aktuella nivån. Läraren förväntas inte göra överlämningar av betygsunderlag mellan nivåer, men om samma lärare har undervisat flera nivåer i ett och samma ämne kan underlag från en lägre nivå bedömas vara relevanta vid betygssättningen på en högre nivå. Det är läraren som gör bedömningen om ett underlag är relevant eller inte vid betygssättningen. Det gör läraren genom att tolka kriterierna utifrån det centrala innehållet, ämnets syfte och undervisningen på den aktuella nivån."

Källa: Skolverket.se 2025-10-14

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser.

Den här boken vänder sig till elever såväl som till deras vårdnadshavare och innehåller det mest väsentliga man behöver veta för att lyckas på det nationella provet i engelska i årskurs 9.

Boken är framtagen av erfarna engelsklärare och erbjuder bland annat:

- beskrivningar av de olika delproven

- genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

- övningsuppgifter till delproven

- lösningstekniker och smarta tips

- ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet.

I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs nio ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i matematik och svenska. 

En stor del av lärares vardag ägnas åt bedömning, vilket tar  tid och kräver mycket tankemöda. Många lärare strävar efter att vara kompetenta bedömare, men brottas samtidigt med frågor som ”Hur tar jag fram ett bra prov?”, ”Kan jag lita på den information som jag har fått?”  och ”Hur sätter jag rättvisa betyg?”

Denna antologi är skriven av 13 forskare verksamma vid framförallt Umeå och Göteborgs universitet. Tillsammans klargör de vad vetenskapen säger om bedömning och betygsättning, och hur detta kan praktiseras direkt i klassrummet. Varje kapitel kan läsas för sig, men bildar tillsammans en givande helhet genom att ta upp teori och praktik, samt både lärares och elevers perspektiv.

Boken ger handfasta tips på hur lärare kan konstruera bra och inkluderande prov för att kunna göra så rättvisa bedömningar som möjligt. Den förklarar även hur lärare kan hantera AI och digitala verktyg på bästa sätt och hur de skapar ett positivt bedömningsklimat i klassrummet, med trygga och motiverade elever.

Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare, men också till andra som har ett intresse för området.

En viktig del av lärarens yrkesutövning är att bedöma sina elever i olika syften. Vissa bedömningar har det primära syftet att främja elevernas lärande medan andra bedömningar har det primära syftet att utvärdera elevernas kunskaper mot betygskriterierna. Den här boken handlar framför allt om det sistnämnda, alltså om de bedömningar läraren gör för att samla in underlag inför betygssättning.

Det finns många funderingar om bedömningssituationer, prov, och om hur de på bästa sätt bör planeras och utformas för att vara relevanta för det som läraren vill bedöma. Tanken med boken är att bistå med några svar på de frågorna, samt att presentera metoder, riktlinjer och tillvägagångssätt som underlättar lärarens bedömningsarbete. I boken behandlas inte bara ”vad” utan även ”hur” och ”varför”, kopplat både till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och prövning, och till forskning. Boken vänder sig framför allt till lärare och blivande lärare som vill lära sig mer om bedömning och om hur bedömning kan användas för att stödja rättvisande, likvärdiga och etiskt försvarbara betyg.

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Målen riktar sig till förskolan. Det finns inga uppnåendemål för barnen.

Förskolans värdegrund och uppdrag och den andra delen är Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.

Förändringarna i läroplanen innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare.

Beställ ditt eget exemplar och ta del av den läroplan som gäller från1 augusti 2025.

Du som har beställt och fått leverans av Läroplanen som började gälla den 1 juli 2025. Här får du en länk till rättelsebladet där du kan ta del av ändringarna som gäller från den 1 augusti 2025. Rättelseblad

För många lärare är betygsättning en central del av jobbet. Betyg ska ges i grundskolan från och med årskurs 6, men kan ges redan från årskurs 4, samt i gymnasieskolan och vid komvux. I den anpassade grundskolan sätts betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. Även på folkhögskolornas allmänna kurser ges ett studieomdöme, som i vissa delar påminner om betyg.

Även om aktuella styrdokument innehåller en del information i förhållande till betygsättningen, lämnar de också mycket osagt. Som lärare behöver man därför vara bekant med ”betygsättningens didaktik”, det vill säga varför man sätter betyg, vad som ska betygsättas och hur betygsättningen bör gå till. Den här boken är tänkt att ge vägledning i dessa didaktiska frågor. Boken är inte en ”regelbok”, som samlar olika föreskrifter, utan är tänkt att fungera som ett stöd till lärarens professionella omdöme i betygsättningen, så att betygsättningen kan ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 1 kap. 5 §).

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer.  I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner.  I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel.  Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin.   Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.   

Krisbilderna av skolan avlöser varandra. Lösningsförslagen varierar men de flesta tycks överens om att skolan har stora problem. Men är det verkligen så illa?

I Älskade skola vill Amanda Hurst ge en sannare bild av skolväsendet. Visst finns det mycket som behöver bli bättre, men risken är stor att den potential som redan finns i skolan går till spillo när politiken utgår från en alltför mörk bild.

Hurst har skrivit en hoppfull bok där hon med avstamp i såväl egna erfarenheter som forskning argumenterar för att politiken behöver ta ett steg tillbaka och lita till professionen.

Amanda Hurst har en lång bakgrund som lärare, rektor, elevhälsochef och skolchef i flera kommuner. Närmast kommer hon från rollen som vd för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. Amanda har djup kunskap om skol- och utbildningsfrågor, och hennes arbete präglas av ett starkt engagemang för elevers rätt till utbildning och välmående.

"Hennes bok är en intressant kampskrift för professionen, väl värd att läsas av varje politiker." – Ulla Hamilton, Tidningen näringslivet

"Det här är informativ läsning för den som inte är insatt i hur skolsystemet är uppbyggt samt för beslutsfattare på samtliga nivåer." – Linus Björk, BTJ

Läroplanen beskriver skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanen innehåller också kursplaner med tillhörande betygskriterier. Den fjärde upplagan har fått tillägg om att skolan ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler. Därutöver innehåller den också en ny kursplan för modersmål samiska som nationellt minoritetsspråk.

Den tredje upplagan, som utkom 2024, fick tillägg om läroböcker, läromedel, lärverktyg och skolbibliotek (2.2 och 2.8). Den innehåller också förtydliganden om rektorns ansvar att erbjuda strukturerad undervisning under lärares ledning (2.8). Upplagan innehåller även ett nytt spår om samiska som andraspråk för nybörjare i kursplanen för samiska.Utkom 2024.

Håll dig uppdaterad - se till att ha den senaste utgåvan av aktuell läroplan!

På senare år har samtliga tre svenska riksinternat fått skarp kritik av Skolinspektionen och i medierna för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Allmänheten har upprörts av den ena historien värre än den andra.Men hur mycket av de senaste årens kritik mot riksinternaten är befogad? Hur stor roll spelar missuppfattningar och fördomar från dem som stod utanför skolornas gemenskap? Vilka är barnen som går där och var rör sig i deras huvuden? Vad händer när tystnaden bryts? Är skolornas existens oförenlig med den moderna världen utanför, eller står de stadigare än någonsin?Under 1970-talet slog de svenska internatskolorna igen en efter en. Många trodde att slutet var kommet för en skolform som importerats från England och nått sin höjdpunkt under 1900-talets början. Men tre skolor överlevde och är idag så kallade riksinternat: Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grennaskolan.Att vara utan att synas är en historisk resa i reportagets form, från sent 1800-tal till nutid. Där röster från insidan berättar vad en internatskola egentligen är.

Vad är prov respektive bedömning och varför ser de ut som de gör? Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Genom prov vill man pröva elevernas kunskaper, medan man genom bedömning vill pröva kvaliteten på elevernas lösningar. Eftersom elevernas lösningar är observerbara kan de bedömas direkt och omdömen formuleras. Elevernas kunskaper är däremot inte omedelbart tillgängliga och måste därför mätas indirekt, genom att sammanställa resultat från provuppgifter till ett provresultat. Denna grundläggande skillnad ger i sin tur upphov till skillnader i hur prov och bedömningar utformas och genomförs, samt hur utfallet kan tolkas och användas.   Prov och bedömning är alltså i grunden är olika saker, trots att man ibland använder dem som synonymer. Detta får konsekvenser för hur man tolkar provresultat respektive omdömen från bedömningar, samt hur man använder dem på ett rimligt sätt för formativa och summativa ändamål.  I den nya upplagan har texten uppdaterats utifrån de nya kursplanerna i Lgr22. Flera delar av boken har även uppdaterats utifrån aktuell forskning om bedömning och betygsättning.   Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

I Utmärkt skolutveckling visar skolforskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vilka strategier som kan lyfta skolors resultat. Det förs en omfattande internationell diskussion kring hur forskningen kan bidra till att utveckla skolan, både utifrån vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Boken Utmärkt skolutveckling förklarar vilka faktorer som är viktiga att arbeta med på olika nivåer – från politiker till skolhuvudmän, rektorer och lärare – för att vägleda skolor i rätt riktning. Centrala frågor i boken är:

• Vad vet vi egentligen om skolors olika resultat och vad som påverkar dessa?• Vilka strategier finns för hållbara förbättringsprocesser och positiv resultatutveckling?• Hur kan politiker, skolledare och lärare vända skolor i rätt riktning?

Utmärkt skolutveckling riktar sig främst till skolledare, lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få vägledning i hur man kan förbättra skolors resultat.

Det är en synnerligen gedigen och genomgripande genomgång av forskningsläget och vilka slutsatser man kan dra av det. Författarna är väl orienterade och förmår på ett intresseväckande sätt presentera fakta och slutsatser. De delger också läsaren egna reflektioner, så som att varna för ledarskapslitteratur som bortser från sammanhang och levererar tips och råd i största allmänhet. De slutsatser som boken avslutas med - och som kan översättas till strategier för hållbar skolutveckling - är väl underbyggda. En utmärkt handledning att använda i alla sammanhang där förbättringsarbete pågår eller ska påbörjas.

Barn gör tidigt i livet flera övergångar mellan skolformer och mellan sociala gemenskaper. Dessa övergångar handlar om att lämna något känt och möta något nytt och okänt, vilket ställer stora krav på barnen, men också på de lärare barnen möter i de olika verksamheterna.

Helena Ackesjö ger här exempel på hur lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola kan arbeta för att åstadkomma kontinuitet i övergångarna och progression i den undervisning som erbjuds i de olika verksamheterna. Dessutom beskriver hon hur övergångar kan förberedas och organiseras.

Barns perspektiv på förskoleklassen och på övergångarna till och från förskoleklassen får det största utrymmet i boken, men även övergångar till fritidshem och årskurs 1 samt lärares och skolledares syn på dem beskrivs. Berättelser om övergångarna och om de olika skolformerna kopplas också till de utbildningsförhållanden som råder, och författaren problematiserar barns övergångar i relation till ett utbildningssystem i förändring.

Boken riktar sig främst till studenter på förskollärarutbildningen och grundlärarutbildningen med inriktning mot undervisning från förskoleklass till och med årskurs 3 samt fritidshem. Men boken lämpar sig även för verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass och skola.

Om författarenHelena Ackesjö är fil.dr i pedagogik och är verksam vid Linnéuniversitetet. I sin forskning fokuserar hon förskoleklassen som pedagogisk praktik men också barns övergångar mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Hon har också arbetat med uppdrag från Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen i frågor som rör förskoleklassen.

Sagt om boken"Ledordet är undervisningskontinuitet som skapas med hjälp av samarbete och kommunikation. Ackesjös ingångar vilar på en vetenskaplig forskningsgrund och läroplanerna tillsammans med berättelser och tankar från barn, pedagoger och skolledare. Boken erbjuder ett viktigt diskussionsunderlag som kan leda till en utveckling och en progression genom de olika skolformerna där de vävs samman för att gynna barnets utveckling och lärande. Flertalet diskussionsfrågor följer varje kapitel och boken avslutas med ytterligare underlag för fortsatta diskussioner mellan pedagoger från, förslagsvis, de olika skolformerna." Publicerades i BTJ-häftet nr 23, 2016, skrivet av lektör Ulf Mårtensson.