Christian Eidevald – författare

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

I Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan beskriver Christian Eidevald hur systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas i förskolan.

I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt. Men vad innebär vetenskaplig grund? Och hur kan man systematisera dokumentationer och analyser på ett vetenskapligt sätt? Detta är frågor som författaren besvarar i boken.

Boken består av tre delar och är både teoretisk och forskningsanknuten, med fokus på förskolepedagogik. Den första delen beskriver förskolans förstärkta uppdrag, olika metoder för att arbeta med dokumentation och bedömning samt beskrivningar av två förskolors organisering av ett systematiskt kvalitetsarbete.

Den andra delen utgår från förskolans praktik och beskriver hur filminspelning kan användas i detta arbete. Den tredje och sista delen ställer frågan vad en analys är, eller kan vara, utifrån forskning och förskolans förstärkta uppdrag. Boken avslutas med förslag på hur man kan organisera analysarbetet.

I denna andra upplaga tar författaren även upp undervisning i förskolan, liksom hur styrningen av förskolans verksamhet alltmer kommit att ske genom kontroller och kvalitetsgranskningar. Författaren beskriver hur begrepp som utvärdering och utveckling delvis ges nya innebörder.

Boken riktar sig dels till studenter på förskollärarprogrammet dels till förskollärare och förskolechefer som vill utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete.

Om författarenChristian Eidevald är leg. förskollärare, lärarutbildare, fil.dr. och docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Han har även skrivit andra böcker, till exempel "Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskola".

Sagt om boken"Detta är en bok om förskolans dokumentation. I skollagen slås fast att förskolans systematiska kvalitetsarbete ska utvärderas, vilket alltså är obligatoriskt. Christian Eidevald menar att det är oerhört viktigt att förstå den dokumentation som görs och varför. --- Boken avslutas med ett avsnitt om vad en analys är. Den riktar sig främst till förskolechefer och studerande. En referenslista och ett register ingår." Om bokens första upplaga, i BTJ häfte 14101024. Lektör Tin Carleson.

Förskolans uppdrag har av tradition inte beskrivits med orden utbildning och undervisning. När förskolans läroplan, Lpfö18, använder dessa begrepp behöver vi därför ställa oss frågan vad de betyder specifikt för förskolan.

I den här boken beskriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag: omsorg, lek, demokratifostran och skapande.

Förskolan omfattar temaarbete, projekt, lek och många andra aktiviteter och situationer, planerade eller spontana. För att få alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga anställda gemensamt arbetar med utbildningen, men också att förskollärare har ett specifikt uppdrag att bedriva och leda undervisningen.

Om författarnaChristian Eidevald och Ingrid Engdahl är docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Båda har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, både nationellt och internationellt. De deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.

Sagt om boken"Jag har väntat på en bok som kan ge mig alla svar på vad utbildning och undervisning i förskolan verkligen är, och hur den ska bedrivas. Det här är ingen handbok - men väl en bok full av kloka resonemang, kopplade till skrivningarna i läroplanen och med konkreta exempel. [...] Författarna visar övertygande varför läroplanen nu för in begreppen utbildning och undervisning på förskolans område, och att det inte är på den viktiga lekens och omsorgens bekostnad det sker. Tvärtom förklarar de varför utbildning och undervisning ska byggas utifrån just omsorg och lek."Tidningen Förskolan 13 maj 2019, Per Edberg

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. 

I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:

Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken.

Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsida

Gediget, grundligt och nyanserat om berättande.

Nyheten är smärtsam att ta in. En man har begått grova sexuella övergrepp mot flera barn på en förskola. Det är inte första gången det sker. Ska män verkligen arbeta i förskolan? Hur ska vi kunna skydda barnen i förskolan?

Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? tar upp frågeställningar kring män i förskolan och sexuella övergrepp i förskolan. Dessa frågor går inte att separera helt och i den här boken diskuteras på vilka sätt detta är två olika angelägenheter och hur de är sammanflätade.

Hur hanterar man att den person som ska ge barnet närhet och omsorg också kan vara den som kränker och begår övergrepp? Hur ska de som arbetar på förskolan, och som inte begår brott, kunna känna sig trygga i sitt yrkesutövande? Hur skapar man en förskola som är säker för både barn och pedagoger? Häri ligger förskolans stora utmaning.

Boken består av tre delar. Den första beskriver kort förskolans kvinnodominerade historia samt motiv och insatser för att fler män ska arbeta där. Den andra delen redogör för sexuella övergrepp, deras konsekvenser för barn och verksamhet samt strategier för att förebygga övergrepp. Den tredje delen skildrar förskolans arbete med att utbilda barn och pedagoger i dessa svåra frågor, men också konkreta handlingsplaner för vad man behöver göra om det uppstår en misstanke om att ett barn kan ha varit utsatt för ett sexuellt övergrepp.

Christian Eidevald är förskollärare och lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Boken "Anna bråkar!" – att göra jämställdhet i förskolan är en grundbok i genuspedagogik för förskolan, som utvecklar tidigare genuspedagogiska böcker med hjälp av ny forskning. En teoretisk del ger en sammanfattande bild av samtidens genusforskning. I den praktiska delen belyser författaren med konkreta exempel från sin forskning hur förskollärares förhållningssätt sätter gränser för barnen. De konkreta exemplen är hämtade från fyra vanliga situationer i förskolan: samling, måltid, fri lek och påklädning.

Vidare beskriver och analyserar författaren hur olika förskolor arbetar genuspedagogiskt, vilket han studerade i projektet Förskolan som jämställdhetspolitisk arena.

Författarens utgångspunkt är att förskollärares förväntningar på barnen till stor del kommer att bestämma hur barnen uppfattar sina möjligheter att vara. Risken är att barnen styrs att uppfatta förskollärares förväntningar som det sanna och kanske det enda sättet att vara på – inte som ett av flera sätt. Detta innebär att den stora utmaningen i förskollärarnas arbete är att bli medvetna om sina förväntningar, då man inte ser på dem som förväntningar utan snarare som ”självklarheter”.

”Anna bråkar!” – att göra jämställdhet i förskolan vänder sig både till blivande och till yrkesverksamma förskollärare.

Christian Eidevald disputerade 2009 med avhandlingen Det finns inga tjejbestämmare – att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Christian är docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet.

"Författaren beskriver på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt hur förskollärarnas förväntningar påverkar barnens uppförande utifrån ett genusperspektiv. Författaren uppmuntrar läsaren att på ett djupare plan reflektera kring genus och jämställdhet och att det viktiga i arbetet är att öppna upp för fler möjligheter och mindre begränsande normer för båda könen." BTJ, Therese Nordholm, häfte 11115038

Förskolan med barnet i centrum beskriver hur alla som arbetar i förskola - skolchef, rektor, förskollärare, barnskötare och stödfunktioner - kan ta sig an de utmaningar som förskolan står inför.

Bokens författare har i ett utvecklingsprojekt, och med hjälp av olika forskningsdiscipliner, arbetat med hur förskolans resurser och förutsättningar kan användas för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för alla barn i förskolan.

I stället för att skolchef eller rektor motiverar förändringar utifrån det ekonomiska läget föreslår författarna ett arbetssätt där visionen kommer först: en vision som arbetas fram tillsammans, som utgår från uppdraget i läroplanen och som beskriver vad förskolan ska vara till för.

Den styrande principen är att barnets bästa alltid kommer först. För att inte tappa bort sig i beslut, mål och arbetsuppgifter som upplevs som att de inte utgår från barnens bästa gäller det att orka hålla i denna princip, och inte vika av från den. Det gäller också att nivån över rektor litar på denna princip, även om det tillfälligt innebär nya utmaningar, för att den på lång sikt ska kunna genomsyra alla beslut och på sikt påverka beteenden, som i sin tur påverkar förskolans kultur.

Boken tar också upp varför långsiktig planering är viktig och hur schemaläggning och andra viktiga "verktyg" kan användas för att se till att rätt kompetens är på rätt plats i rätt tid och gör rätt saker (utifrån visionen och uppdraget).

Om författarnaChristian Eidevald är legitimerad förskollärare, doktor i pedagogik, docent i förskoledidaktik vid Göteborgs universitet och utvecklingschef i Göteborg stads förskoleförvaltning. Myrna Palmgren är matematiker, doktor i optimeringslära och har bland annat arbetat med planering och styrning inom regioner, SOS Alarm, Polisen och Ikea.

Det finns ett farligt och svårt uppdrag som måste genomföras. Det är otydligt vem som ger instruktioner och vad som måste göras, men det är viktigt att lyckas.Uppoffringar som krävs är omfattande, kanske för omfattande. Val som måste göras är svåra, kanske för svåra. Varför verkar allt hänga på mig och varför tittar alla på mig som om jag är ansvarig?

Nu då och sedan: Vansinnets riktiga historia flyter mellan dåtid, nutid och framtid, utan att riktigt ge svar på hur livets delar hänger samman. Det är en retrospektiv reflektion av livet, mitt i det, som kanske aldrig borde ha gjorts.Det svåra med att beskriva ett liv är att glömma tidigare beskrivningar. Först då kan det viktigaste formuleras, i sökandet efter meningen med livet och i sökandet efter att förstå vad olika val i livet leder till.

Det finns ett farligt och svårt uppdrag som måste genomföras. Det är otydligt vem som ger instruktioner och vad som måste göras, men det är viktigt att lyckas.Uppoffringar som krävs är omfattande, kanske för omfattande. Val som måste göras är svåra, kanske för svåra. Varför verkar allt hänga på mig och varför tittar alla på mig som om jag är ansvarig?

Nu då och sedan: Vansinnets riktiga historia flyter mellan dåtid, nutid och framtid, utan att riktigt ge svar på hur livets delar hänger samman. Det är en retrospektiv reflektion av livet, mitt i det, som kanske aldrig borde ha gjorts.Det svåra med att beskriva ett liv är att glömma tidigare beskrivningar. Först då kan det viktigaste formuleras, i sökandet efter meningen med livet och i sökandet efter att förstå vad olika val i livet leder till.