Ingrid Engdahl – författare

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Det finns ett stort behov av att utveckla förskolan så att varje barn som deltar i den erbjuds en rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning.

En likvärdig och hållbar förskola beskriver dilemman som uppstår när det saknas förutsättningar för att genomföra uppdraget att erbjuda utbildning och undervisning av hög kvalitet. I boken presenteras teoretiska perspektiv tillsammans med konkreta förslag för att leda och bedriva en målstyrd undervisning, som bygger på barns rätt till delaktighet och inflytande.

Boken tar avstamp i vår tids viktigaste fråga: omställningen till ett hållbart samhälle. Läroplanen (Lpfö 18) införde nya begrepp, som måluppfyllelse och resultat, som beskrivs och diskuteras med förslag på hur arbetet kan läggas upp i förskolan. Här skildras de viktiga vuxna, med fokus på rektors, förskollärares och arbetslags ansvarsområden, och hur barnens tid i förskolan kan organiseras genom en struktur med förutsättningar för kvalitet. Boken avslutas med en diskussion om vad som krävs för att förskolan ska vara den viktiga plats som den behöver vara, för varje barn. Den vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, rektorer, övrig förskolepersonal, ledningspersonal och lärarutbildare.

Om författarnaChristian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola.

Ingrid Engdahl är senior förskoleforskare och forskar inom barns rättigheter och hållbar utveckling.

Charlotte Geijer är legitimerad förskollärare och verksamhetsutvecklare i Göteborg.

Alla tre har stor erfarenhet av ledning, undervisning och kompetensutveckling inom förskolan och anlitas ofta som föreläsare.

Förskolans uppdrag har av tradition inte beskrivits med orden utbildning och undervisning. När förskolans läroplan, Lpfö18, använder dessa begrepp behöver vi därför ställa oss frågan vad de betyder specifikt för förskolan.

I den här boken beskriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag: omsorg, lek, demokratifostran och skapande.

Förskolan omfattar temaarbete, projekt, lek och många andra aktiviteter och situationer, planerade eller spontana. För att få alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga anställda gemensamt arbetar med utbildningen, men också att förskollärare har ett specifikt uppdrag att bedriva och leda undervisningen.

Om författarnaChristian Eidevald och Ingrid Engdahl är docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Båda har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, både nationellt och internationellt. De deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.

Sagt om boken"Jag har väntat på en bok som kan ge mig alla svar på vad utbildning och undervisning i förskolan verkligen är, och hur den ska bedrivas. Det här är ingen handbok - men väl en bok full av kloka resonemang, kopplade till skrivningarna i läroplanen och med konkreta exempel. [...] Författarna visar övertygande varför läroplanen nu för in begreppen utbildning och undervisning på förskolans område, och att det inte är på den viktiga lekens och omsorgens bekostnad det sker. Tvärtom förklarar de varför utbildning och undervisning ska byggas utifrån just omsorg och lek."Tidningen Förskolan 13 maj 2019, Per Edberg

This book provides different perspectives on the concept of children’s rights, including policy, educational, and children’s perspectives. It examines how the crucial ideas of the Convention on the Rights of the Child  are respected and implemented in 14 countries in five regions of the world. It looks at early childhood education, children’s participatory rights, and at how these rights are promoted and guaranteed in different countries. It explores the professional practice of education and its complexities, challenges and dilemmas, as well as the role of play, and of listening and participation. The book advocates children’s rights today, arguing for its vital importance, in the best interests of the children. In doing so, it furthers the understanding of children’s rights and spreads knowledge about the Convention, as a means of celebrating its 30th anniversary.

The UN Convention on the Rights of the Child (UNCRC) comprises the potential to change the livesof children to the very best. It may exalt children from the position of marginalized citizens to the centre of policies all over the world. Even though the concept of children’s rights is omnipresent, the respect for children’s rights must be discussed. While the Convention brings the new perspective of children as citizens to the world, there are still challenges in its application. The book interrogates challenges in understanding and applying children rights and offers possible answers to these challenges. The ratification process itself, does not guarantee that children’s rights are respected. While all adults should take responsibility for implementing the UNCRC in everyday life, Early Childhood Education should give opportunities for children to learn and live their rights.