Ingrid Pramling Samuelsson – författare

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Vad kan undervisning innebära i förskolan? Hur kan förskollärare bidra till att barn lär sig? Hur kan man tala om undervisning i en temaorienterad och lekbaserad verksamhet? Denna andra upplaga av Att undervisa barn i förskolan möter den reviderade läroplanens skrivningar om undervisning och utbildning också i förskolan. Förskolan har en annan tradition och andra sätt att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling än skolan, vilket kan göra det problematiskt när förskollärare ska börja undervisa.

Författarna presenterar ett antal konkreta principer som är viktiga för att förskollärare ska kunna stötta barns lärande och utveckling. De utgår från förståelsen att lärande och utveckling handlar om att urskilja och skapa mönster som också fungerar bortom en här-och-nu-situation. Principerna stöds av empiri från skilda forskningsstudier som fokuserar olika innehållsfält.Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma förskollärare.

Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning.

Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:

• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens Sverige

Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet synliggör på ett pedagogiskt sätt vad systematiskt kvalitetsarbete är och vad kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Boken stödjer förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. Den stärker också yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling.

Alla förskolor i Sverige, är liksom kommunerna skyldiga att kontinuerligt och systematiskt arbeta med kvalitet. Boken fungerar som ett stödmaterial i det arbetet och är en generell bok om kvalitet i förskolan.

Förskolan har blivit en egen skolform inom skolsystemet och lyder därmed under skollagen, vilket medför att nya begrepp och nya utmaningar blivit aktuella för förskollärarna. Dessa utmaningar har också blivit tydligare i den reviderade läroplanen för förskolan. Där är nu förskolläraren pedagogisk ledare för arbetslaget, och har det yttersta ansvaret för att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete i varje förskola.

Den nya upplagan bidrar till det arbete som förskolan och dess förskollärare nu ställs inför. Boken vänder sig till lärarstuderande på förskollärarprogrammet och alla som arbetar i och med förskola.

Sagt om boken"Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet är en oerhört intressant och inspirerande bok som jag anser att alla lärare inom förskolan ska läsa oavsett hur det lokala kvalitetsarbetet ser ut." Förskolan 1/10, Helena Lückner.

"Det är en välstrukturerad bok som kan ge ett gemensamt språk och en systematik till pedagogerna i kvalitetsarbetet och den är ett utmärkt verktyg för att föra diskussionerna vidare om kvalitetsarbete i såväl små som stora sammanhang." BTJ, Häftepos 10106035, Lektör: Ulf Mårtensson

Om författarnaSonja Sheridan är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs universitet.

Med hjälp av temaarbete kan man organisera och genomföra det pedagogiska arbetet så att det stödjer barns lek, lärande och utveckling. Den här boken beskriver verklighetsnära och inspirerande exempel på temaarbete i förskolan – hur de kan läggas upp och väcka barnens intresse i olika gemensamma pedagogiska aktiviteter.

Detta arbetssätt tar sin utgångspunkt i ett meningsfullt sammanhang där barn får möta en uppsättning olika innehåll för lärande. Boken kan ses som den tredje boken i en trilogi om förskolan –för förskollärarutbildning och fortbildning – tillsammans med Att förstå barns tankar och Att undervisa barn i förskolan. De tre böckerna belyser olika men relaterade delar av förskolläraryrkets kunskapsbas.

Författarna Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

"Det intressanta med boken är att läsa om hur olika teman kan byggas upp och hur förskollärna planerar och bygger upp dem utifrån barnens intressen. Lek och kunskap bildar allians och barnens nyfikenhet är drivande. Boken är lämplig för pedagoger i förskolan och studenter på förskollärarutbildningen. Utifrån empiriska exempel ges mycket goda exempel på metodik, konkret och handfast."Ur BTJ-häftet nr 17, 2020. Lektör Katharina Jacobsson.

Recent decades have seen a growing emphasis, in a number of professional contexts, on acknowledging and acting on the views of children. This trend was given added weight by the UN Convention on the Rights of the Child, ratified in 1990. Today, seeking the perspective of the child has become an essential process in all sorts of tasks, from framing new legislation to regulating professions.

This book answers the fundamental question of what it is that constitutes a ‘child perspective’, and how this might differ from the perspectives of children themselves. The answers to such questions have important implications for building progressive and developmental adult-child relationships. However, theoretical and empirical treatments of child perspectives and children’s perspectives are very diverse and idiosyncratic, and the standard reference work has yet to be written.

Thus, this work is an attempt to fill the gap in the literature by searching for and defining key formulations of potential child perspectives within parts of the so-called ‘new child paradigm’. This has been derived from childhood sociology, contextual-relational developmental psychology, interpretative humanistic psychology and developmental pedagogy. The highly experienced authors develop a comprehensive professional child perspective paradigm that integrates recent theory and empirical child research. With its clear presentation of underlying theories and suggested applications, this book illustrates a child-oriented understanding of specific relevance to both child-care and preschool educational practice.

Barngruppens storlek i förskolan är en komplex och omdebatterad fråga som inte låter sig besvaras endast utifrån antalet barn. Hur många barn som är för många varierar beroende på flera olika faktorer. Men blir gruppen för stor kommer det att påverka verksamhetens kvalitet.

I boken Barngruppens storlek i förskolan ges en bild av hur gruppstorleken i förskolan inverkar på barns möjligheter att lära och utvecklas samt till bland annat lek och inflytande. Barngruppens storlek problematiseras på flera sätt och relateras till målområden i förskolans läroplan. 

Boken Barngruppens storlek i förskolan vänder sig till förskollärarstudenter samt beslutsfattare inom förskolan

Barngruppens storlek i förskolan är en komplex och omdebatterad fråga som inte låter sig besvaras endast utifrån antalet barn. Hur många barn som är för många varierar beroende på flera olika faktorer. Men blir gruppen för stor kommer det att påverka verksamhetens kvalitet.

I boken Barngruppens storlek i förskolan ges en bild av hur gruppstorleken i förskolan inverkar på barns möjligheter att lära och utvecklas samt till bland annat lek och inflytande. Barngruppens storlek problematiseras på flera sätt och relateras till målområden i förskolans läroplan. 

Boken Barngruppens storlek i förskolan vänder sig till förskollärarstudenter samt beslutsfattare inom förskolan

Att lära är nästan som att leka. Man kan lära sig att leka och man kan lära sig att bygga Kapla-torn, så det hänger nog ihop på nåt sätt", säger Lisa drygt åtta år. Lisa är ett av de barn som har deltagit i ett projekt som ligger till grund för denna bok. Med sin formulering sätter Lisa fingret på utgångspunkten, nämligen hur relationer mellan lek och lärande kan se ut för lärare och barn i en målstyrd verksamhet samt vilka dilemman som lärare kan möta i sitt arbete med att integrera lek och lärande.

Författarna har inte i första hand studerat barns egen lek, utan istället riktat intresset mot de samspel kring lek och lärande som både barn och lärare varit involverade i.

Eva Johansson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Högskolan i Stavanger. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnåren. Båda forskar om barns lärande vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.

"Boken är högaktuell och oerhört intressant. Den är ett utmärkt diskussionsunderlag om lek och lärande för alla som arbetar i pedagogisk verksamhet för yngre barn." menar Birgitta Söderlund Wijk i forskolan.se, januari 2008

I Det lekande lärande barnet beskriver författarna sitt arbete med att ta fram en teoretisk grund för pedagogiken inom förskolan. Denna teoretiska grund benämns utvecklingspedagogik och knyts till förskolans tradition och andra förskolepedagogiska ansatser.

Centralt för teoriutvecklingen är metaforen ”Det lekande lärande barnet”. Detta lekande lärande barn, som gestaltas i boken, är ett kreativt, aktivt och erfarande barn som skapar mening och förståelse för sin omvärld i interaktion med andra barn och vuxna. Leken blir då en av många arenor för barns lärande, en lek där barn spontant agerar både på en kommunikativ och en metakommunikativ nivå. Men också där läraren skapar förutsättningar för barns kognitiva och metakognitiva reflekterande. Här framträder lärarens kompetens som såväl en fråga om att ”fånga” barns intentioner som att arrangera och få barn intresserade.

Om författarnaMaj Asplund Carlsson är professor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Maj-Inger Klingvall, riksdagsledamot och minister i regeringen 1988-2002, och Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik, lyfter fram hur den moderna svenska förskolan tog form och utvecklades, från 1960-talet och framåt, och vilka utmaningar som förskolan står inför idag. De beskriver i boken hur politik och pedagogik har följts åt, hakat i och befruktat varandra. Politiska beslut har gett utrymme för pedagogiska satsningar och pedagogisk forskning har påverkat politiska beslut.

Klingvall kan med sin unika bakgrund i politikens centrum beskriva den politiska processen inifrån, med interna förhandlingar och uppgörelser. Även Pramling Samuelsson har varit central i förskolans utveckling genom sin forskning.

Boken vill visa hur mycket som har krävts av opinionsbildning, debatt och internt politiskt arbete för att nå dagens förskola. I den beskrivningen får många röster höras - från forskningen, från politiken och från allmänheten.

Det är viktigt att förstå hur den förskola alla barn i dag har tillgång till långt ifrån var en självklarhet för tidigare generationer och att visa hur det fortfarande finns politiska beslut som borde tas för att varje barn ska få ett liv som är jämlikt, jämställt och med lika värde.

Den moderna förskolan vänder sig till alla som arbetar med och för barn - för att ge insikt i och perspektiv på den historiska vägen till dagens förskola. Den är också relevant för studenter/blivande lärare i förskolan.

Om författarnaMaj-Inger Klingvall var riksdagsledamot och minister i regeringen 1988-2002. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i förskolepedagogik.

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.

Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".