Niklas Pramling – författare

Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik?I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek.Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  

Vad kan undervisning innebära i förskolan? Hur kan förskollärare bidra till att barn lär sig? Hur kan man tala om undervisning i en temaorienterad och lekbaserad verksamhet? Denna andra upplaga av Att undervisa barn i förskolan möter den reviderade läroplanens skrivningar om undervisning och utbildning också i förskolan. Förskolan har en annan tradition och andra sätt att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling än skolan, vilket kan göra det problematiskt när förskollärare ska börja undervisa.

Författarna presenterar ett antal konkreta principer som är viktiga för att förskollärare ska kunna stötta barns lärande och utveckling. De utgår från förståelsen att lärande och utveckling handlar om att urskilja och skapa mönster som också fungerar bortom en här-och-nu-situation. Principerna stöds av empiri från skilda forskningsstudier som fokuserar olika innehållsfält.Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma förskollärare.

Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. 

I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:

Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken.

Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsida

Gediget, grundligt och nyanserat om berättande.

Med hjälp av temaarbete kan man organisera och genomföra det pedagogiska arbetet så att det stödjer barns lek, lärande och utveckling. Den här boken beskriver verklighetsnära och inspirerande exempel på temaarbete i förskolan – hur de kan läggas upp och väcka barnens intresse i olika gemensamma pedagogiska aktiviteter.

Detta arbetssätt tar sin utgångspunkt i ett meningsfullt sammanhang där barn får möta en uppsättning olika innehåll för lärande. Boken kan ses som den tredje boken i en trilogi om förskolan –för förskollärarutbildning och fortbildning – tillsammans med Att förstå barns tankar och Att undervisa barn i förskolan. De tre böckerna belyser olika men relaterade delar av förskolläraryrkets kunskapsbas.

Författarna Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

"Det intressanta med boken är att läsa om hur olika teman kan byggas upp och hur förskollärna planerar och bygger upp dem utifrån barnens intressen. Lek och kunskap bildar allians och barnens nyfikenhet är drivande. Boken är lämplig för pedagoger i förskolan och studenter på förskollärarutbildningen. Utifrån empiriska exempel ges mycket goda exempel på metodik, konkret och handfast."Ur BTJ-häftet nr 17, 2020. Lektör Katharina Jacobsson.

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.

Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Over the past few decades, a growing body of literature has developed which examines children’s perspectives of their own lives, viewing them as social actors and experts in their understanding of the world. Focusing specifically on narratives, this unique and timely book provides an analysis of these new directions in contemporary research approaches to explore the lived experiences of children and teachers in early childhood education, in addition to presenting original research on children’s narratives.

The book brings together a variety of well-regarded international researchers in the field to highlight the importance of narrative in young children’s development from local and global perspectives. While narrative is clearly understood within different countries, this is one of the first texts to build an international understanding, acknowledging the importance of culture and context. It presents up-to-date research on the latest research methods and analysis techniques, using a variety of different approaches in order to critically reflect on the future for narrative research and its insights into early childhood education

Narratives in Early Childhood Education will be of interest to postgraduate students, academics and researchers in early childhood education, as well as early childhood professionals, government policy makers and early childhood organisations and associations.

Over the past few decades, a growing body of literature has developed which examines children’s perspectives of their own lives, viewing them as social actors and experts in their understanding of the world. Focusing specifically on narratives, this unique and timely book provides an analysis of these new directions in contemporary research approaches to explore the lived experiences of children and teachers in early childhood education, in addition to presenting original research on children’s narratives.

The book brings together a variety of well-regarded international researchers in the field to highlight the importance of narrative in young children’s development from local and global perspectives. While narrative is clearly understood within different countries, this is one of the first texts to build an international understanding, acknowledging the importance of culture and context. It presents up-to-date research on the latest research methods and analysis techniques, using a variety of different approaches in order to critically reflect on the future for narrative research and its insights into early childhood education

Narratives in Early Childhood Education will be of interest to postgraduate students, academics and researchers in early childhood education, as well as early childhood professionals, government policy makers and early childhood organisations and associations.

Barns rätt till rötter och fötter belyser hur samverkan mellan förskolan och hemmet kan utformas för att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn i förskolan. Huvudsyftet med boken är att visa hur man kan främja flerspråkiga barns lärandemöjligheter genom samtal och samverkan mellan förskollärare, barn och vårdnadshavare.

Författarna betonar vikten av att dessa samtal blir dialoger snarare än enbart redskap för informationsförmedling. Boken syftar också till att inspirera till flerstämmigt samtal i form av personliga berättelser, därför ges exempel på samtal med såväl förskolebarn som föräldrar och förskollärare.

Författarna har en teoretisk ansats och redovisar aktuell forskning och boken ramas in av ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och lärande. I boken konkretiseras centrala begrepp som kulturella redskap, appropriering och mediering. Avslutningsvis presenteras praktiska exempel på aktiviteter som kan användas för att iscensätta utvecklingsarbete i förskolan.

Boken riktar sig till blivande och verksamma förskollärare men även till vårdnadshavare och andra som intresserar sig för hur man kan främja flerspråkiga barns deltagande och lärande i förskolan.

Om författarnaBokens författare docent Anne Kultti och professor Niklas Pramling är båda verksamma vid Göteborgs universitet.

Qualitative analyses of young children’s learning in natural settings are rare, so this new book will make educators sit up and pay attention. It lays out a Nordic, or continental European teaching and learning paradigm whose didactic framework is distinct from the Anglo-American system. This analysis, which features contributions and case studies from researchers in a range of subjects, is built on principles such as the learner’s perspective, establishing sufficient intersubjectivity, ‘pointing out’, and informing experience linguistically. After clarifying some historical background, the book discusses the contemporary emphasis in early childhood education on pedagogy/learning. What should ‘didactics’ mean in educating young children?

The book examines the opportunities for learning that teachers provide for children in early childhood education, as well as how children respond to these opportunities. It presents empirical studies from a variety of naturalistic settings, including mathematics, making visual art, ecology, music, dance, literacy and story-telling, as well as learning about gender, morality and democracy. The authors seek to answer key questions about the processes involved in both teaching and learning. What challenges do teachers face as they try to expand children’s knowledge in various fields of learning? How do they respond to these challenges, and what can we learn about children’s corresponding uptake? What now requires further research? One key distinction in researching children’s learning is between studies that look at ‘process’ and those that analyze ‘product’. In the tradition of Piaget, Vygotsky and Werner, as well as Mercer and Valsiner’s more recent work, this book advocates the importance and relative rareness of the former type of study.