Karsten Hundeide – författare

I Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik diskuterar författarna vad det innebär för vuxna att ha ett barnperspektiv och hur det kan skilja sig från barns perspektiv. Författarna vill uppmuntra reflektion och diskussion kring yngre barns lärande. De ger djupgående beskrivningar av de nya teorier som växt fram gällande barnperspektiv och sätter dessa i en praktisk kontext.

I boken tar författarna upp frågor kring vad det innebär att vara barn, hur vuxna förhåller sig till detta och hur man kan bygga utvecklande professionella vuxen-barn-relationer.

Författarna introducerar också begreppet utvecklingspedagogik. Med detta begrepp menar de att det är viktigt att som pedagog först lyssna på och ta in barnet och sedan aktivt vidareutveckla tankar och idéer utifrån barnets perspektiv.

Boken vänder sig till mer avancerade kurser inom förskollärarutbildningen, doktorandkurser och yrkesverksamma lärare vid universitet och på högskola.

Sagt om boken"Författarna till den här boken - Ingrid Pramling Samuelsson, Dion Sommer och Karsten Hundeide - är alla tre ledande namn inom den skandinaviska forskningen i förskolepedagogik. I den här digra och utmanande volymen introducerar de begreppet utvecklingspedagogik." BTJ häfte 12103041, lektör Ulf Malmqvist

Om författarnaIngrid Pramling Samuelsson är professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet, Dion Sommer är professor i utvecklingspsykologi vid Århus universitet och Karsten Hundeide är professor emeritus i utvecklingsstudier vid Oslo universitet.

Recent decades have seen a growing emphasis, in a number of professional contexts, on acknowledging and acting on the views of children. This trend was given added weight by the UN Convention on the Rights of the Child, ratified in 1990. Today, seeking the perspective of the child has become an essential process in all sorts of tasks, from framing new legislation to regulating professions.

This book answers the fundamental question of what it is that constitutes a ‘child perspective’, and how this might differ from the perspectives of children themselves. The answers to such questions have important implications for building progressive and developmental adult-child relationships. However, theoretical and empirical treatments of child perspectives and children’s perspectives are very diverse and idiosyncratic, and the standard reference work has yet to be written.

Thus, this work is an attempt to fill the gap in the literature by searching for and defining key formulations of potential child perspectives within parts of the so-called ‘new child paradigm’. This has been derived from childhood sociology, contextual-relational developmental psychology, interpretative humanistic psychology and developmental pedagogy. The highly experienced authors develop a comprehensive professional child perspective paradigm that integrates recent theory and empirical child research. With its clear presentation of underlying theories and suggested applications, this book illustrates a child-oriented understanding of specific relevance to both child-care and preschool educational practice.