Lärande, skola, bildning

Lärande skola bildning är en grundbok som belyser skolans historia och framväxt i ett internationellt perspektiv, och som även ger en god inblick i det som idag utgör vårt svenska skolsystem.

Här finns bland annat kapitel om utbildningens/skolans framväxt i ett historiskt perspektiv, läroplansteori och didaktik, den lärande människan, skoljuridik, kunskapsbedömning i svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitik, mångkulturalitet, social segregation och genusfrågor.

I denna femte utgåva av vår klassiker har tillkommit ett nyskrivet kapitel om skoljuridik och kapitlen om utbildningssociologi, mångkulturalitet, genus och framtidens skola är reviderade. Vi har även tagit hänsyn till den explosiva utveckling som sker inom digitala medier och det hälsotänk som numera finns även i skollagen: dessa aspekter är nu integrerade i ett flertal kapitel.

Lärande skola bildning är indelad i fem sektioner:
• Skolan formas och blir till
• Lärande och undervisning
• Utbildning och den kulturella reproduktionen
• Utvärdering, bedömning och resultat
• Politisk styrning och skolans ledning

I denna bläddringsbara folder kan du läsa mer om Lärande, skola, bildning och antologins betydelse för lärarutbildningen och den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK. Du kan även läsa en kort intervju med redaktörerna för boken, där de delar med sig av sin syn på framtiden. Vill du hellre skriva ut foldern hittar du en  utskrivbar version här: Lärande, skola, bildning_folder.pdf

Arbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor emerita i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.

Sagt om boken:

”Det är en viktig bok inom området som erbjuder en god grundkunskap om den svenska skolan och det utbildnings- vetenskapliga fältet. Med sin bredd och djup saknar den motsvarighet inom området.”
Marie Leijon, BTJ-häftet nr 19, 2020