På senare år har samtliga tre svenska riksinternat fått skarp kritik av Skolinspektionen och i medierna för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Allmänheten har upprörts av den ena historien värre än den andra.Men hur mycket av de senaste årens kritik mot riksinternaten är befogad? Hur stor roll spelar missuppfattningar och fördomar från dem som stod utanför skolornas gemenskap? Vilka är barnen som går där och var rör sig i deras huvuden? Vad händer när tystnaden bryts? Är skolornas existens oförenlig med den moderna världen utanför, eller står de stadigare än någonsin?Under 1970-talet slog de svenska internatskolorna igen en efter en. Många trodde att slutet var kommet för en skolform som importerats från England och nått sin höjdpunkt under 1900-talets början. Men tre skolor överlevde och är idag så kallade riksinternat: Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grennaskolan.Att vara utan att synas är en historisk resa i reportagets form, från sent 1800-tal till nutid. Där röster från insidan berättar vad en internatskola egentligen är.

"Mer stake i fredsfittor än i alla stridspittar... men trots den något utmanande titeln är det en lågmäld och personlig berättelse." Aftonbladet

Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. En debatt om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och de som försöker nyansera och bredda perspektiven hånas och misstänkliggörs. En av dem är Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon hamnar mitt i stormens öga.

Agnes sista tid som ordförande blir omtumlande. Hon är oftast en ensam kritisk röst i mediedebatter om Nato och pressas hårt, både av journalister och på sociala medier. Privatlivet präglas av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.

Elin växer upp i det lilla samhället Gimo, med en mor som har tagit avstånd från sin överklassbakgrund. Under besöken hos mormodern i Stockholm får Elin inblick i det liv hennes mamma valt bort, ett annorlunda, mer glamouröst sådant.

Sedan faderns död och vännen Behnams flytt känner Elin sig ensam och hon börjar längta bort från tristessen i Gimo. Hon hittar en glansig broschyr om Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och lockas av löftet om gemenskap, vänner och lycka - allt det hon själv saknar.

Elin får börja på skolan och inledningsvis älskar hon den nya tillvaron. Festerna, de nyfunna vännerna och känslan av samhörighet. Men livet på internatskolan är inte så okomplicerat som det först verkar. Snart visar det sig att många av hennes klasskamrater, trots sin privilegierade bakgrund och perfekta fasad, bär på egna trauman. Och ju längre tiden går, desto starkare reagerar Elin mot förnedrande initieringsriter, klasskillnader och hierarkiska ordningar. Hon känner sig klämd mellan två världar och blir alltmer osäker på vem hon är och var hon egentligen hör hemma. Tydligen måste hon välja sida, för att inte stå ensam kvar.

Ränderna går aldrig ur är en stark utvecklingsroman som vill nyansera bilden av överklassens och internatskolans slutna värld. Agnes Hellström vill med sin roman visa att alla människor oavsett bakgrund, innerst inne är väldigt lika. Alla drivs vi av en önskan att vara del av något och av rädslan att stå utanför.

På senare år har samtliga tre svenska riksinternat fått skarp kritik av Skolinspektionen och i medierna för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Allmänheten har upprörts av den ena historien värre än den andra.Men hur mycket av de senaste årens kritik mot riksinternaten är befogad? Hur stor roll spelar missuppfattningar och fördomar från dem som stod utanför skolornas gemenskap? Vilka är barnen som går där och var rör sig i deras huvuden? Vad händer när tystnaden bryts? Är skolornas existens oförenlig med den moderna världen utanför, eller står de stadigare än någonsin?Under 1970-talet slog de svenska internatskolorna igen en efter en. Många trodde att slutet var kommet för en skolform som importerats från England och nått sin höjdpunkt under 1900-talets början. Men tre skolor överlevde och är idag så kallade riksinternat: Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grennaskolan.Att vara utan att synas är en historisk resa i reportagets form, från sent 1800-tal till nutid. Där röster från insidan berättar vad en internatskola egentligen är.

"Mer stake i fredsfittor än i alla stridspittar... men trots den något utmanande titeln är det en lågmäld och personlig berättelse." Aftonbladet

Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. En debatt om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och de som försöker nyansera och bredda perspektiven hånas och misstänkliggörs. En av dem är Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon hamnar mitt i stormens öga.

Agnes sista tid som ordförande blir omtumlande. Hon är oftast en ensam kritisk röst i mediedebatter om Nato och pressas hårt, både av journalister och på sociala medier. Privatlivet präglas av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.

På senare år har samtliga tre svenska riksinternat fått skarp kritik av Skolinspektionen och i medierna för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Allmänheten har upprörts av den ena historien värre än den andra.Men hur mycket av de senaste årens kritik mot riksinternaten är befogad? Hur stor roll spelar missuppfattningar och fördomar från dem som stod utanför skolornas gemenskap? Vilka är barnen som går där och var rör sig i deras huvuden? Vad händer när tystnaden bryts? Är skolornas existens oförenlig med den moderna världen utanför, eller står de stadigare än någonsin?Under 1970-talet slog de svenska internatskolorna igen en efter en. Många trodde att slutet var kommet för en skolform som importerats från England och nått sin höjdpunkt under 1900-talets början. Men tre skolor överlevde och är idag så kallade riksinternat: Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grennaskolan.Att vara utan att synas är en historisk resa i reportagets form, från sent 1800-tal till nutid. Där röster från insidan berättar vad en internatskola egentligen är.

"Mer stake i fredsfittor än i alla stridspittar... men trots den något utmanande titeln är det en lågmäld och personlig berättelse." Aftonbladet

Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. En debatt om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och de som försöker nyansera och bredda perspektiven hånas och misstänkliggörs. En av dem är Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon hamnar mitt i stormens öga.

Agnes sista tid som ordförande blir omtumlande. Hon är oftast en ensam kritisk röst i mediedebatter om Nato och pressas hårt, både av journalister och på sociala medier. Privatlivet präglas av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.

Elin växer upp i det lilla samhället Gimo, med en mor som har tagit avstånd från sin överklassbakgrund. Under besöken hos mormodern i Stockholm får Elin inblick i det liv hennes mamma valt bort, ett annorlunda, mer glamouröst sådant.

Sedan faderns död och vännen Behnams flytt känner Elin sig ensam och hon börjar längta bort från tristessen i Gimo. Hon hittar en glansig broschyr om Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och lockas av löftet om gemenskap, vänner och lycka - allt det hon själv saknar.

Elin får börja på skolan och inledningsvis älskar hon den nya tillvaron. Festerna, de nyfunna vännerna och känslan av samhörighet. Men livet på internatskolan är inte så okomplicerat som det först verkar. Snart visar det sig att många av hennes klasskamrater, trots sin privilegierade bakgrund och perfekta fasad, bär på egna trauman. Och ju längre tiden går, desto starkare reagerar Elin mot förnedrande initieringsriter, klasskillnader och hierarkiska ordningar. Hon känner sig klämd mellan två världar och blir alltmer osäker på vem hon är och var hon egentligen hör hemma. Tydligen måste hon välja sida, för att inte stå ensam kvar.

Ränderna går aldrig ur är en stark utvecklingsroman som vill nyansera bilden av överklassens och internatskolans slutna värld. Agnes Hellström vill med sin roman visa att alla människor oavsett bakgrund, innerst inne är väldigt lika. Alla drivs vi av en önskan att vara del av något och av rädslan att stå utanför.

På senare år har samtliga tre svenska riksinternat fått skarp kritik av Skolinspektionen och i medierna för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Allmänheten har upprörts av den ena historien värre än den andra.Men hur mycket av de senaste årens kritik mot riksinternaten är befogad? Hur stor roll spelar missuppfattningar och fördomar från dem som stod utanför skolornas gemenskap? Vilka är barnen som går där och var rör sig i deras huvuden? Vad händer när tystnaden bryts? Är skolornas existens oförenlig med den moderna världen utanför, eller står de stadigare än någonsin?Under 1970-talet slog de svenska internatskolorna igen en efter en. Många trodde att slutet var kommet för en skolform som importerats från England och nått sin höjdpunkt under 1900-talets början. Men tre skolor överlevde och är idag så kallade riksinternat: Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grennaskolan.Att vara utan att synas är en historisk resa i reportagets form, från sent 1800-tal till nutid. Där röster från insidan berättar vad en internatskola egentligen är.

"Mer stake i fredsfittor än i alla stridspittar... men trots den något utmanande titeln är det en lågmäld och personlig berättelse." Aftonbladet

Natten till den 24 februari 2022 invaderar ryska trupper Ukraina och kriget många fasat för blir verklighet. Sveriges riksdag beslutar att skicka vapen till Ukraina och att höja försvarsanslagen till rekordnivåer. En debatt om ett svenskt Natomedlemskap drar i gång - och de som försöker nyansera och bredda perspektiven hånas och misstänkliggörs. En av dem är Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hon hamnar mitt i stormens öga.

Agnes sista tid som ordförande blir omtumlande. Hon är oftast en ensam kritisk röst i mediedebatter om Nato och pressas hårt, både av journalister och på sociala medier. Privatlivet präglas av oron för makens familj och vänner som är kvar i Ukraina och att en ukrainsk flyktingfamilj flyttar in.