Examination och betygsättning

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Vad är prov respektive bedömning och varför ser de ut som de gör? Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Genom prov vill man pröva elevernas kunskaper, medan man genom bedömning vill pröva kvaliteten på elevernas lösningar. Eftersom elevernas lösningar är observerbara kan de bedömas direkt och omdömen formuleras. Elevernas kunskaper är däremot inte omedelbart tillgängliga och måste därför mätas indirekt, genom att sammanställa resultat från provuppgifter till ett provresultat. Denna grundläggande skillnad ger i sin tur upphov till skillnader i hur prov och bedömningar utformas och genomförs, samt hur utfallet kan tolkas och användas.   Prov och bedömning är alltså i grunden är olika saker, trots att man ibland använder dem som synonymer. Detta får konsekvenser för hur man tolkar provresultat respektive omdömen från bedömningar, samt hur man använder dem på ett rimligt sätt för formativa och summativa ändamål.  I den nya upplagan har texten uppdaterats utifrån de nya kursplanerna i Lgr22. Flera delar av boken har även uppdaterats utifrån aktuell forskning om bedömning och betygsättning.   Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

En viktig del av lärarens yrkesutövning är att bedöma sina elever i olika syften. Vissa bedömningar har det primära syftet att främja elevernas lärande medan andra bedömningar har det primära syftet att utvärdera elevernas kunskaper mot betygskriterierna. Den här boken handlar framför allt om det sistnämnda, alltså om de bedömningar läraren gör för att samla in underlag inför betygssättning.

Det finns många funderingar om bedömningssituationer, prov, och om hur de på bästa sätt bör planeras och utformas för att vara relevanta för det som läraren vill bedöma. Tanken med boken är att bistå med några svar på de frågorna, samt att presentera metoder, riktlinjer och tillvägagångssätt som underlättar lärarens bedömningsarbete. I boken behandlas inte bara ”vad” utan även ”hur” och ”varför”, kopplat både till Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och prövning, och till forskning. Boken vänder sig framför allt till lärare och blivande lärare som vill lära sig mer om bedömning och om hur bedömning kan användas för att stödja rättvisande, likvärdiga och etiskt försvarbara betyg.

Texterna är skrivna inom svenskämnet av elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets nivå 1 och 3. De är utförligt analyserade utifrån olika aspekter: innehåll, disposition och sammanhang och språk. Dessutom görs en helhetsbedömning och texterna betygssätts.

Boken visar både på spännvidden inom en årskurs eller nivå och skrivutvecklingen från grundskolan till gymnasiet.

Teori möter praktik

Författarna diskuterar dessutom centrala begrepp inom bedömningsforskningen. En nyhet i den här upplagan är ett nyskrivet avsnitt där författarna resonerar kring olika sätt att utveckla skrivförmågan, t.ex. med textbindning, språklig variation och stilmedel.

Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter på lärarprogrammen som verksamma lärare.

Bedömning av elevtext årskurs 3 och 6 utkommer ht 2026.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig i första hand till blivande och verksamma lärare i ämnet svenska. Kopplingarna till autentiska elevtexter och resonemangen kring dem ger djupgående kunskaper inför lärares egna analyser och bedömningar. Språket i boken är tydligt och stringent. Formgivningen gör det lätt att navigera i innehållet. En mycket bra och användbar bok vid bedömning av elevtexter.”Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 20, 2025

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan användas som ett redskap för en allsidig kunskapsutveckling och för att stödja elevernas ansvar för det egna lärandet.

Boken försöker bland annat svara på följande frågor: • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna? • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier? • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen? • Hur minskar man negativ påverkan från summativa bedömningar, som betyg och nationella prov?

Den sjätte upplagan av Lärande bedömning har anpassats till de senaste förändringarna i skolans styrdokument, som läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) samt Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Dessutom har denna upplaga kompletterats med flera nya referenser till den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

En stor del av lärares vardag ägnas åt bedömning, vilket tar  tid och kräver mycket tankemöda. Många lärare strävar efter att vara kompetenta bedömare, men brottas samtidigt med frågor som ”Hur tar jag fram ett bra prov?”, ”Kan jag lita på den information som jag har fått?”  och ”Hur sätter jag rättvisa betyg?”

Denna antologi är skriven av 13 forskare verksamma vid framförallt Umeå och Göteborgs universitet. Tillsammans klargör de vad vetenskapen säger om bedömning och betygsättning, och hur detta kan praktiseras direkt i klassrummet. Varje kapitel kan läsas för sig, men bildar tillsammans en givande helhet genom att ta upp teori och praktik, samt både lärares och elevers perspektiv.

Boken ger handfasta tips på hur lärare kan konstruera bra och inkluderande prov för att kunna göra så rättvisa bedömningar som möjligt. Den förklarar även hur lärare kan hantera AI och digitala verktyg på bästa sätt och hur de skapar ett positivt bedömningsklimat i klassrummet, med trygga och motiverade elever.

Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare, men också till andra som har ett intresse för området.

För många lärare är betygsättning en central del av jobbet. Betyg ska ges i grundskolan från och med årskurs 6, men kan ges redan från årskurs 4, samt i gymnasieskolan och vid komvux. I den anpassade grundskolan sätts betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. Även på folkhögskolornas allmänna kurser ges ett studieomdöme, som i vissa delar påminner om betyg.

Även om aktuella styrdokument innehåller en del information i förhållande till betygsättningen, lämnar de också mycket osagt. Som lärare behöver man därför vara bekant med ”betygsättningens didaktik”, det vill säga varför man sätter betyg, vad som ska betygsättas och hur betygsättningen bör gå till. Den här boken är tänkt att ge vägledning i dessa didaktiska frågor. Boken är inte en ”regelbok”, som samlar olika föreskrifter, utan är tänkt att fungera som ett stöd till lärarens professionella omdöme i betygsättningen, så att betygsättningen kan ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 1 kap. 5 §).

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

Handboken som sätter fokus på betygssättningen inom ramen för Gy25.

Många lärare vittnar om att betygssättning kan orsaka både stress och press, och känslan att vara ifrågasatt kopplas många gånger just till betygssättningen. Som stöd och hjälp finns den här boken som fokuserar på betygssättningen inom ramen för Gy25 – en handfast guide för varje lärare som står inför den viktiga och komplexa uppgiften att sätta betyg. Korta frågor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du som lärare behöver göra.

Författarna Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd har i boken valt att lyfta in forskning som belyser bakgrunden till Gy25 och dilemman kopplade till betygssättning i gymnasieskolan eftersom såväl undervisning som betygssättning ska vila på vetenskaplig grund.

Boken går igenom allt från vad gymnasiereformen Gy25 innebär och hur betygskriterier kan tolkas till vad som menas med betygssättning på vetenskaplig grund och hur en sammantagen bedömning går till.

Med boken hoppas författarna synliggöra hur triaden ämnesbetyg, sammantagen bedömning och storstädade betygskriterier tillsammans kan nå syftena med Gy25.

Handboken riktar sig främst till verksamma och blivande lärare men även skolledare och huvudmän. Författarna stödjer sig på styrdokument och aktuell forskning och innehållet baseras på frågor som de ofta får.

Pernilla Lundgren är föreläsare om bedömningsfrågor, gymnasielärare och tidigare forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Som undervisningsråd på Skolverket ansvarade hon för att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning. Hon har lång erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor och är en Sveriges främsta experter inom området. Pernilla skrev bilagan Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt i Betygsutredningen.

Anna Karlefjärd är gymnasielärare, föreläsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet där hon också forskat om styrdokument och bedömning. Hon är expert på bedömning och betyg inkluderat skolans styrdokument och dokumentation. Anna har varit involverad i att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkande.

Bra att veta om förtydligande från Skolverket Sedan boken skrevs har Skolverket förtydligat sig i frågan om lärare får beakta underlag från lägre nivåer vid betygssättning. På sin webplats skriver de: 

"Läraren får beakta underlag från lägre nivåer i ett ämne om de bedöms som relevanta i relation till betygssättningen på den aktuella nivån. Läraren förväntas inte göra överlämningar av betygsunderlag mellan nivåer, men om samma lärare har undervisat flera nivåer i ett och samma ämne kan underlag från en lägre nivå bedömas vara relevanta vid betygssättningen på en högre nivå. Det är läraren som gör bedömningen om ett underlag är relevant eller inte vid betygssättningen. Det gör läraren genom att tolka kriterierna utifrån det centrala innehållet, ämnets syfte och undervisningen på den aktuella nivån."

Källa: Skolverket.se 2025-10-14

Handboken för dig som sätter betyg i grundskolan.

Detta är en handfast guide för varje lärare som står inför den viktiga och komplexa uppgiften att sätta betyg. Korta frågor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du som lärare behöver göra. 

Boken går igenom allt från hur betygskriterier kan tolkas och vad sammantagen bedömning innebär till vad som menas med betygssättning på vetenskaplig grund och om man kan sätta betyg på enskilda uppgifter.

Betyg i grundskolan kan även vara av intresse för vårdnadshavare som på ett tydligt och lättillgängligt sätt vill skapa sig en förståelse för grundskolans betygssystem.

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd, båda experter inom bedömning och betygssättning, stödjer sig på styrdokument och aktuell forskning. Boken baseras på frågor som författarna ofta får.

Sagt om boken:

Betyg i grundskolan är en förtätad, ingående och mycket kompetent redogörelse för den myndighetsutövning i grundskolan betygssättning innebär. Helhetsbetyg: 5. /Jan Hansson, BTJ-häftet nr 10 2024