Anders Jönsson – författare

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan användas som ett redskap för en allsidig kunskapsutveckling och för att stödja elevernas ansvar för det egna lärandet.

Boken försöker bland annat svara på följande frågor: • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna? • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier? • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen? • Hur minskar man negativ påverkan från summativa bedömningar, som betyg och nationella prov?

Den sjätte upplagan av Lärande bedömning har anpassats till de senaste förändringarna i skolans styrdokument, som läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) samt Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Dessutom har denna upplaga kompletterats med flera nya referenser till den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

För många lärare är betygsättning en central del av jobbet. Betyg ska ges i grundskolan från och med årskurs 6, men kan ges redan från årskurs 4, samt i gymnasieskolan och vid komvux. I den anpassade grundskolan sätts betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. Även på folkhögskolornas allmänna kurser ges ett studieomdöme, som i vissa delar påminner om betyg.

Även om aktuella styrdokument innehåller en del information i förhållande till betygsättningen, lämnar de också mycket osagt. Som lärare behöver man därför vara bekant med ”betygsättningens didaktik”, det vill säga varför man sätter betyg, vad som ska betygsättas och hur betygsättningen bör gå till. Den här boken är tänkt att ge vägledning i dessa didaktiska frågor. Boken är inte en ”regelbok”, som samlar olika föreskrifter, utan är tänkt att fungera som ett stöd till lärarens professionella omdöme i betygsättningen, så att betygsättningen kan ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 1 kap. 5 §).

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

Barn och unga behöver få möjlighet att vara delaktiga, ta initiativ och påverka i frågor som är viktiga för dem. Detta kan de naturvetenskapliga ämnena i skolan bidra till. Utgångspunkten för den här boken är en undervisning som bidrar till elevernas handlingsberedskap – agens – det vill säga till deras möjligheter att förstå, ta ställning och agera i sin vardag och i viktiga samhällsfrågor. För att nå dit krävs en förändring av den undervisning som traditionellt bedrivits i de naturvetenskapliga ämnena – både vad gäller ämnesinnehåll och undervisningsformer.  I boken Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap – för agens i vardag och samhälle ges en teoretisk bakgrund om naturvetenskapernas didaktik samt ett antal konkreta exempel hämtade från olika naturvetenskapliga ämnen och olika delar av skolsystemet. Bland annat diskuteras hur eleverna kan få en förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap kommer till och vilken roll naturvetenskapen har i samhället. Förhoppningen är att du som läsare ska få redskap att reflektera och göra didaktiska val med sikte på en undervisning i naturvetenskap som engagerar eleverna och bidrar till agens i vardag och samhälle. Boken riktar sig till dig som är lärarstuderande eller verksam lärare och som ska undervisa eller undervisar i naturvetenskapliga ämnen på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt naturkunskap i gymnasieskolan.  Bokens författare är Lena Hansson, Lotta Leden och Anders Jönsson. Samtliga undervisar och forskar om naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lena Hansson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Anders Jönsson är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lotta Leden är universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

Vad är prov respektive bedömning och varför ser de ut som de gör? Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Genom prov vill man pröva elevernas kunskaper, medan man genom bedömning vill pröva kvaliteten på elevernas lösningar. Eftersom elevernas lösningar är observerbara kan de bedömas direkt och omdömen formuleras. Elevernas kunskaper är däremot inte omedelbart tillgängliga och måste därför mätas indirekt, genom att sammanställa resultat från provuppgifter till ett provresultat. Denna grundläggande skillnad ger i sin tur upphov till skillnader i hur prov och bedömningar utformas och genomförs, samt hur utfallet kan tolkas och användas.   Prov och bedömning är alltså i grunden är olika saker, trots att man ibland använder dem som synonymer. Detta får konsekvenser för hur man tolkar provresultat respektive omdömen från bedömningar, samt hur man använder dem på ett rimligt sätt för formativa och summativa ändamål.  I den nya upplagan har texten uppdaterats utifrån de nya kursplanerna i Lgr22. Flera delar av boken har även uppdaterats utifrån aktuell forskning om bedömning och betygsättning.   Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  

Boken Att bedöma och sätta betyg ger god vägledning i hur man kan arbeta effektivt med formativ bedömning, betygsättning och betygsunderlag. Den ger också handfasta råd i hur man kan utveckla arbetsformer som fungerar i en lärares vardag.

Att bedöma och sätta betyg är en av lärarens viktigaste och svåraste uppgifter och i det arbetet uppstår frågor. Författarna diskuterar dessa utifrån tio konkreta utmaningar i lärarens bedömningsvardag. Exempel på detta är hur man kan samla in ett allsidigt bedömningsunderlag, ge effektiv återkoppling, använda själv- och kamratbedömning och ta ställning i frågor om digitalt dokumentationsstöd.

Boken belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen. Ambitionen är också att visa det som inte låter sig fångas i entydiga riktlinjer från myndigheter eller i forskning. Den enskilda läraren har, trots allt, ett stort handlingsutrymme i sin yrkesutövning.

Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag riktar sig både till lärarstuderande och verksamma lärare inom grund- och gymnasieskola. Boken kan användas som diskussions- och reflektionsunderlag och i arbete med bedömning och betygssättning.

Utvärdering och bedömning i skolan kommer nu i en reviderad andra utgåva med flera nya aktuella kapitel och uppgifter. Bland annat har boken uppdaterats med kapitel om införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete.

Antologin är skriven av 15 lärarutbildare och forskare som ger läsaren en både nationell och internationell bild av utvärdering och bedömning. Boken har även ett samhälleligt perspektiv och ger såväl teoretiska kunskaper som användbara strategier.

Boken riktar sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare och ger en god grund att stå på i arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning i skolan, klassrummet och av eleverna.