Stig Linde – författare

Det utvärderas som aldrig förr i både offentlig och privat sektor och det finns ett otal utvärderingsmodeller. I denna informativa introduktionsbok går Hanne Kathrine Krogstrup igenom ett stort urval av dessa modeller med rikliga hänvisningar till forskningen i ämnet.Boken beskriver, bedömer och ger en översikt över en rad utvärderingsperspektiv och utvärderingsmodeller.Klassisk effektutvärderingEvidensTeoribaserad utvärderingBidragsanalysPrestationsmätningarInteraktiv utvärderingSamarbetsutvärderingDeltagande utvärderingUppbyggnad av utvärderingskapacitetModellerna representerar ett brett spektrum av internationellt utvecklade utvärderingsmodeller som redan används eller har potentiella användningsmöjligheter. Boken vänder sig till studerande i socialt arbete, sociologi, pedagogik och statsvetenskap samt alla som sysslar med utvärdering i sitt yrkesliv. Boken inleds med en introduktion av det svenska utvärderingsfältet skriven av Verner Denvall och Stig Linde, professor respektive universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Omsorg och kärlek, empati och omtanke är grundläggande inslag i mänskliga relationer. Vi känner igen dem som autentiska uttryck i en personlig relation. Men vilka möjligheter har barmhärtighet och medmänsklighet att komma till uttryck i institutioner som är uppbyggda av lagar, regler och principer? Med andra ord, kan barmhärtigheten institutionaliseras, eller är en medmänsklig livshållning förbehållen personliga relationer? Detta är bokens ärende att utreda. I 1900-talets socialpolitik har begreppet barmhärtighet blivit misstänkliggjort. Det har förknippats med en välgörenhet där den barmhärtiga gärningens objekt var en tacksam men undergiven mottagare. Hellre talar vi idag om rättighetsbärare. Bokens författare belyser barmhärtighetsidealet ur olika perspektiv och vill därmed bidra med en fördjupad och breddad diskussion om dess existensberättigande i dagens samhälle. Författarna hämtar sina exempel från diakoniinstitutioner, biståndsverksamhet och församlingarnas omsorgsinsatser, från historien och idag. Frågorna berör dem som arbetar i människovårdande yrken, men också oss alla som lever med vardagliga medmänskliga åtaganden. Det gäller både våra nära relationer och mötet med en tiggande människa på gatan. I boken medverkar Elisabeth Christiansson, Per Eckerdal, Mats J. Hansson, Stig Linde och Linnea Lundgren.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än idag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker. Författarna ger de stora dragen, men låter oss också möta enskilda öden. Vilka var de första diakonerna? Vad hade de för bakgrund och var i samhället kom de att verka?