Håkan Johansson – författare

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Har välfärdsstaten någonsin varit universell och kan dagens välfärdsstat sträva efter universella lösningar? Vilka rättigheter och skyldigheter inryms i begreppet socialt medborgarskap? Vilka olika utformningar kan välfärdsstaten ha?

I den här boken presenteras tre klassiska socialpolitiska teoretiker: T.H. Marshall, R.M. Titmuss och G. Esping-Andersen. Dessa författare har haft stort inflytande på den socialpolitiska forskningen och har det fortfarande. Även om flera av de begrepp, analyser och idéer som de presenterade är mer än 50 år gamla, har de fortfarande mycket stor genomslagskraft.

Med utgångspunkt i de tre teoretikernas texter diskuterar författaren begreppen socialt medborgarskap, universalism och selektivism samt välfärdsstatsregimer. Boken ger en värdefull introduktion till klassiska texter och till aktuella forskningsdebatter, både för forskare och studenter med intresse för välfärdsstatlig och socialpolitisk forskning.

Om författarenHåkan Johansson är docent, forskare och universitetslektor i socialt arbete vid Växjö och Lunds universitet.

I dessa dryga fyrtiotalet engagerade och tankeväckande essäer, debattinlägg och politiska betraktelser ställs samtidens stora frågor under lupp.

Författarna Mats Dagerlind, veteran inom alternativmedia, och Håkan Johansson, författare till två tidigare böcker i genren, belyser Sveriges utveckling i ett brett spektrum – från migrationspolitik, kulturkonflikter och ideologiska vägval till mediernas roll och demokratins gränser. Texterna är skrivna med både skärpa och övertygelse, där kritiska perspektiv på det politiska och mediala etablissemanget blandas med idéhistoriska tillbakablickar och samhällsanalys. Här ryms såväl samtidskommentarer som mer djupgående reflektioner över de krafter som formar vår sam- och framtid. Oavsett om läsaren håller med eller säger emot, bjuder boken in till eftertanke och diskussion – något som i en tid av åsiktskorridorer och polarisering är viktigare än någonsin.

Ger lust att berätta och räknaFörskoleboken är en arbetsbok med talen 0-10. Här finns också arbete med mönster och problemlösning att lösa tillsammans.

I Förskoleboken används bilderna från storboken Hur många stjärnor finns det? (slutsåld). Storboken illustrerar berättelsen om Bävern som hittar en stjärnkikare och hur djuren då bestämmer sig för att bygga en raket. De tänker fara ut i rymden för att ta reda på hur många stjärnor det finns.

Ingår i en utgående matematikserie som bygger på småstegsmetoden. Serien Matte Mosaik prisades av Svensk Bokkonst som ett av de 25 vackraste bokverken alla kategorier som utkom 1998.

I denna essäsamling bjuds vi på ett knippe nya skarpa politiska iaktagelser kring såväl brännade dagsaktuella som tidslös filosofiska frågor, interfolierade med faktakunskaper och referenser till framstående historiska och samtida tänkare.

Författaren har också kryddat texterna med en precis lagom nypa humor för att göra läsupplevelsen behagligt lättsam, utan att för den skull dagtinga med allvaret i de ämnen som avhandlas.

Texterna binds löst samman kring bokens titel och en kritiskt granskande blick på det vänsterliberala tankegods som dominerat de senaste decenniernas politik i Sverige och andra västländer men som ofta synes stå i bristande samklang med både statsbildningens och demokratins principer och den mänskliga naturen. Det är idéer som visat sig kunnaresultera i samhällen som få och allra minst de sociala ingenjörerna vill leva i.

När du läst ut denna bok är du en mer bildad person än du var innan du började läsa. Men viktigare är att du också har fått nya perspektiv på en rad för människan grundläggande frågeställningar - små frön som kan slå rot och måhända få dig att ompröva delar av din tidigare världsbild.

Vem styr det civila samhället i Sverige? Denna viktiga gemensamma del av samhället, skild från staten och marknaden, framställs ofta som en motvikt till den maktordning som gäller i politik och näringsliv. I rörelser som idrottsföreningar, intressegrupper och trossamfund kan strukturerna tyckas mer tillåtande och inkluderande. Men vad vet vi egentligen om det civila samhällets interna hierarkiska ordning eller dess elitskikt?

Bokens författare argumenterar för att det skapats en maktkoncentration till ett fåtal aktörer i föreningsliv och organisationer. Tecken finns på att ledarna också tillsätts i urvalsprocesser som inte tryggar representation och mångfald. Skribenterna synar maktstrukturer genom att analysera sammansättningar, karriärstrukturer och elitmobilitet. I fallstudier belyser de hur nätverk, historiska skeenden och ledarideal formar elitskiktet.

Kan det civila samhället existera utan påverkan från strukturer där redan privilegierade premieras? Med ett rikt empiriskt material lämnar boken ett viktigt bidrag till förståelsen av det civila samhällets roll för att främja solidaritet, tillit och demokrati.