Sara Kalm – författare

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

This volume provides a novel and relational sociological approach to the study of EU civil society. It focuses on the interactions and interrelations between civil society actors and the forms of capital that structure the fields and sub-fields of EU civil society, through new and important empirical studies on organized EU civil society.

DE REAKTIONÄRA Fronesis nr 76–77 belyser denna utveckling utifrån en rad nyskrivna och översatta texter. Numret inriktar sig särskilt på ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse. Om reaktionära rörelser ofta sätts i samband med ideologier som reducerar olika samhällsfenomens komplexitet, visar numrets texter att rörelserna som sådana är allt annat än okomplicerade, att deras idéer utgör ett hopkok av stoff från det politiska, det psykologiska och det filosofiska registret. Den amerikanska statsvetaren Wendy Brown menar att dagens reaktionära rörelser bör förstås mot bakgrund av nyliberalismens förnekande av »det sociala«, som gjort det möjligt att avfärda alla rörelser som säger sig kämpa for social rättvisa: högern kan göra anspråk på att försvara de »naturliga friheterna« gentemot den »onaturliga sociala rättvisan«. Ytterligare en amerikansk statsvetare, Cara Daggett, frågar sig vad som händer när det fossiltyngda sättet att leva hotas samtidigt som den typ av maskulinitet som skapats genom fossilkapitalismen upplevs vara i upplösning. Dessa krafter förstärker varandra och skapar en förödande psykosocial cocktail som hon benämner »petromaskulinitet«. Mansforskaren Lucas Gottzén visar hur dagens antifeministiska mansrörelser i västvärlden i själva verket växte fram ur andra vågens feministiska rörelse, hur frågan om könsmakt därefter polariserats och hur grupperingarna utvecklats mot de olika mansrörelser som i dag utmärks av en starkt konservativ ideologi och i vissa fall en mycket våldsam politisk strategi.